enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Alice Munro (Sida 1 av 3)

Året var 1968

Veckan på Kulturkollo ägnas åt det mytomspunna året 1968. Det var året då min mamma fyllde 18 år och redan året innan hade hon träffat min då 19-årig pappa. Jag var alltså inte född och definitivt inte ens påtänkt, vilket betyder att jag inte vet mycket mer om 1968 än det google kan berätta för mig.

Om jag bara tänker på 1968 är det Vietnamprotesterna och 68-vänstern som poppar upp först, men det hände annat också.

I januari gjorde Jimi Hendrix två konserter på Lorensbergs cirkus i Göteborg och lyckades också hinna med att slå sönder ett hotellrum på Hotell Opalen, vilket ledde till att han häktades. Även Led Zeppelin gästade staden, men varken de eller Hendrix tillhör egentligen mina favoriter. Det är däremot The Beatles och 1968 släpptes deras The White Album. En klassiker med låtar som McCartneys Blackbird, Lennons Julia, en hyllning till modern och Harrisons fina While my guitar gently weeps. Mina favoriter är nog ändå I will och Back in the U.S.S.R. Även Simon & Garfunkels fjärde studioalbum Bookends, med monsterhiten Mrs Robinson släpptes 1968.

Mrs Robinson hördes i film Mandomsprovet där en mycket ung Dustin Hoffman spelade en ung man som förförs av den betydligt äldre Mrs Robinson. Filmen nominerades till flera kategorier på Oscargalan 1968, men kom ut 1967. Bästa film blev dock I nattens hetta, som vann hela 5 Oscars. Flest nomineringar fick Gissa vem som kommer på middag? med tjusige Sidney Poitier (som också var med i I nattens hetta), min favorit Katharine Hepburn (som fick en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll, ett pris hon fick även 1969, men fdå fick hon dela det med Barbra Streisand)) och fantastiske Spencer Tracy, som gjorde sin sista roll. Inspelningen avslutades endast 17 dagar innan hans död och filmen hade premiär sex månader senare i december 1967. Jag älskade den här filmen när jag var i yngre tonåren och såg den om och om igen. En annan favorit var Dr Doolittle med Rex Harris som doktorn som kunde tala med djur. Filmen tilldelades Oscars för bästa specialeffekter och bästa sång ”Talk to the animals”. Som jag älskade den låten.

Mer kultur från 1968. Nobelpriset tilldelades Yasunari Kawabata, som är helt okänd för mig, men hans Snow Country låter riktigt fin. Samma år debuterade två andra nobelpristagare, Patrick Modiano med La Place de l’étoile och Alice Munro med novellsamlingen Dance of the Happy Shades.

 

 

Nobelprisutmaning 2018

Jag har planer på att nästa år ägna mig åt författare som vunnit Nobelpriset i litteratur. Det primära målet är att läsa något av de få kvinnor som mottagit priset, både de jag inte läst något av förut och de jag redan upptäckt. Skulle det slinka med någon annan pristagare är det självklart en bonus.

En anledning till att jag väljer att även läsa något av de författare som inte är nya för mig är att jag i flera fall läste böckerna som tonåring, vilket torde ha påverkat min läsning. Det gäller till exempel pristagaren från 1938 Inte sällan nedvärderas Pearl Buck och kallas en ovärdig nobelpristagare som skriver kiosklitteratur. Kanske är det så att jag, liksom Elin Claeson, påverkas av att jag läste hennes böcker som väldigt ung, men oavsett vill jag lyfta fram missionärsdottern som skildrade Kina. Det gäller också de 12 andra kvinnliga pristagare, både de 9 jag läst och de 3 jag har kvar att upptäcka.

Det här är de kvinnliga pristagarna genom åren (förhoppningsvis fylls de på med en till innan 2018 är över):

Selma Lagerlöf, Sverige. 1858-1940.
Tilldelades Nobelpriset 1909.

Grazia Deledda, Italien. 1871-1936.
Tilldelades Nobelpriset 1926.

Sigrid Undset, Norge. 1882-1949.
Tilldelades nobelpriset 1928.

Pearl Buck, USA. 1892-1973.
Tilldelades Nobelpriset 1938.

Gabriela Mistral, Chile. 1889-1957.
Tilldelades Nobelpriset 1945.

Nelly Sachs, Sverige och Tyskland. 1891-1970.
Tilldelades Nobelpriset 1966.

Nadine Gordimer, Sydafrika. 1923-2014.
Tilldelades Nobelpriset 1991.

Toni Morrison, USA, född 1931.
Tilldelades Nobelpriset 1993.

Wisława Szymborska, Polen. 1923-2012.
Tilldelades Nobelpriset 1996.

Elfriede Jelinek, Österrike. Född 1946.
Tilldelades Nobelpriset 2004.

Doris Lessing, Storbritannien. 1919-2013.
Tilldelades Nobelpriset 2007.

Hertha Müller, Rumänien och Tyskland. Född 1953.
Tilldelades Nobelpriset 2009.

Alice Munro, Kanada. Född 1931.
Tilldelades Nobelpriset 2013.

Svetlana Aleksijevitj, Belarus. Född 1948
Tilldelades Nobelpriset 2015.

Kanonkalendern del 22

 

Alice Munro är en av de Nobelpristagare som jag tycker mest om. Detta trots att hon skriver noveller, som inte är riktigt min kopp te. Det fantastiska med Munros noveller är att de är som små romaner, men i väldigt koncentrerad form. Karaktärerna hinner utvecklas och de blir ”riktiga” på ett sätt som är ovanligt i noveller. Munros noveller är så mycket mer än ögonblicksbilder, även om även de kan vara charmiga.

Av de novellsamlingar jag läst av Alice Munro har jag valt att lyfta fram Kärlek, vänskap, hat, där vi får möta vanliga, ovanliga människor. Här är det de anonyma kvinnorna som får lov att ta plats och så gott som varje berättelse ger information nog för en hel bok. Det krävs en del fundering för att kunna smälta all information som Munro lyckas få in med så små medel och ibland krävs en paus. Det som gör att jag brukar tycka att noveller är en ganska tråkig litteraturform är just bristen på information. I Alice Munros noveller är det snarare all information och alla detaljer som gör läsningen så speciell. Jag vet ingen som kan få med så mycket ord, utan att för den delen använda något ord i onödan.

Band mina favoritnoveller finns den inledande titelnovellen som handlar om hur två flickors skämt faktiskt leder till något ganska bra, Flytande bro om en kvinna som genomgått en cancerbehandling och äntligen får lite positiv uppmärksamhet och Tröst där en annan kvinna börjar om efter sin mans död.

För kort eller för långt

Korta texter står i centrum på Kulturkollo den här veckan och idag kommer Lotta ut som novellhatare. Vår stora novellälskare är Anna och själv tillhör jag skeptikerna. Det där med längd tål att funderas kring. Lotta hyllar de episka romanerna och tegelstenarna och där måste jag tillstå att en novell inte är episk, men själv har jag grymt svårt för allt för mångordiga texter. Tegelstenar går därför nästan alltid bort och en bok som beskrivs som episk ger mig utslag. Jag kan på rak arm inte komma på någon bok över 300 sidor som verkligen har behövt vara mer än 300 sidor. Om noveller är av lata, för lata (Lottas ord, inte mina) får tegelstenar mig att tänka på författare som verkar få betalt per ord, eller författare med lite för fega redaktörer. Ofta mår tjockisarna bra av att få ett stort antal sidor strukna.

Helena skrev om korta romaner och jag kan definitivt hålla med om att många korta romaner är riktigt bra. För mig är en författare som kan skriva en bra, kort roman skickligare än en som kan skriva en tegelsten. Möjligen kan jag imponeras av den senares sittfläsk och uthållighet, men språkligt torde det vara mer utmanande att koncentrera sitt språk.

Mitt förhållande till noveller är dock komplicerat. Det finns en del fantastiska novellförfattare, som Jonas Karlsson, men frågan är om hans kortromaner inte är ännu bättre. En bra novell, som innehåller en händelse och en rejäl twist kan dock vara riktigt njutbar läsning. Bland mina andra novellfavoriter finns nobelpristagaren Alice Munro och alltid lika fantastiska Chimamanda Ngozi Adichie. Ernest Hemingway tillhör de författare som är bättre i kortformat, faktiskt ofta genialisk. Hans novell Berg som vita elefanter är en av mina absoluta favoriter och den är riktigt rolig att diskutera med elever. Jonas Hassen Khemiri och Hjalmar Söderberg tillhör också de författare som behärskar både långa och korta texter. Noveller får gärna vara riktigt korta och låta mycket stanna mellan raderna. Isbergsteknik ftw.

Hur lång är då en perfekt roman? Så lång att ingenting känns onödigt, men inte heller rumphugget. Ofta brukar det ta runt 250 sidor att skapa något sådant. Vad gillar du? Noveller, tunnisar eller tegelstenar?

Oktoberböcker

9789146224150

Det saknas inte böcker att läsa i höst, bara tid att läsa dem. Här är ett gäng böcker som jag vill läsa, som alla kommer ut i oktober.

Vi var skapta för lycka, Veronique Olmi, sekwa

Vaggvisor för små kriminella, Heather O’Neill, Etta

Chocken efter fallet, Nathan Filer, Etta

På fri fot, Alice Munro, Atlas

Himlakroppar, Eleanor Catton, Brombergs

Elva sorters ensamhet, Richard Yates, Norstedts

Motståndets melankoli, László Krasznahorkai, Norstedts

Själens Amerika, Karl Ove Knausgård, Norstedts

Granne med döden, Alex Marwood, Modernista

Lewismannen, Peter May, Modernista

Livet & dödens villkor, Belinda Bauer, Modernista

Joburg Blues, Nthikeng Mohlele, Weyler

Gå rakt fram och över husen, Tomas Andersson Wij, Albert Bonniers Förlag

Husmoderns död och andra texter, Sara Danius, Albert Bonniers Förlag

Gården, Simon Becket, Minotaur

Irene Panik, Carin Hjulström, Forum

Tokyo Blues, Pia Hintze, Wahlström & Widstrand

Barrikaden valde mig, Kristina Lundberg, Wahlström & Widstrand

Vi behöver nya namn, NoViolent Bulawayo, Wahlström & Widstrand

Vid Grand Central Station där satt jag och grät, Elizabeth Smart, Lind & co

Döden kan komma, Peter James, Massolit Förlag

Så länge du är min syster, Peo Bengtsson, Massolit Förlag

You had me at hello, Mhairi McFarlane, Massolit Förlag

Vi, David Nicholls, Printz Publishing

Britt-Marie var här, Fredrik Backman, Partners in Stories

Se Nu Då, Jamaica Kincaid, Bokförlaget Tranan

Lotus Blues, Kristina Ohlsson, Piratförlaget

Sonen, Jo Nesbø, Piratförlaget

Miljardärkillen, David Walliams, Wahlström & Widstrand

Världens räddaste katt, Mats Jonsson, Alfabeta

Kanske ihop, Johanna Lindbäck, Lilla Piratförlaget

8 saker du aldrig skulle våga, Eva Susso & Moa Eriksson-Sandberg, Gilla Böcker

 

Spekulationer, spekulationer, spekulationer…

Blir det Haruki Murakami som tilldelas årets nobelpris? Jag tror inte det, trots att oddsen på honom som vinnare är riktigt låga. Visserligen tycker jag om de böcker av honom som jag läst, men jag är tveksam till huruvida han (ännu) hör hemma i nobelprissammanhang.

I SvD spekulerar en rad litteratur- och kulturpersoner kring vem som blir vinnaren 2012.  I ett bildspel lyfter de fram fyra favoriter, där Murakami är en och min favorit Assia Djebar en annan.

Ett namn som återkommer ofta är Philip Roth, en författare jag tycker om och definitivt kan se som vinnare. Det verkar som om många gärna ser en nordamerikansk vinnare, men så har å andra sidan många av de intervjuade från just den världsdelen. Trots att Philip Roth är bra, ser jag hellre Alice Munro som vinnare. Hennes noveller är verkligen något utöver det vanliga. William Trevor nämns som en alternativ novellist och hans namn ligger ovanligt högt på vadslagningslistorna i år. Jag har ingen litterär relation till honom, men vet att jag läst en bok i tonåren. Ett ganska ofarligt val känns det som. Högt på listan ligger också Péter Nádas, som jag inte heller vet mycket om. Om det fortfarande är Europa som gäller är han möjligen ett troligt val, tillsammans med Ismael Kadare eller  Cees Nooteboom. Säkert bra författare, men inte lockar de mig till läsning direkt.

Vill Akademien vara lite mer politisk kan de kanske välja Salman Rushdie, som verkar vara en populär kandidat bland de intervjuade. Eller Joyce Carol Oates. Två val jag absolut tycker är bra om än inte så spännande.

Oddsen tyder på en pristagare från Asien, något som Kulturnytt menar handlar om en strid mellan kinesiska och japanska intressen, snarare än om den tänkbara vinnaren. Många hoppas på en vinnare från Nordamerika och ska man tro Betsson blir det Oates som tar hem priset. Själv säger jag Afrika. Om inte Djebar, så kanske Ngugi wa Thiong’o, Chinua Achebe, som också återfinns på vadslagningslistorna. Eller varför inte Nuruddin Farah eller Nawal El Saadawi, som det varit märkligt tyst om i förhandssnacket i år.

Jag är kluven mellan att den som prisas är en författare jag läst och gillat och en jag inte läst men är nyfiken på. Tråkigast är väl om det blir någon jag inte läst och inte heller känner för att läsa. Så har det varit de senaste åren, undantaget Tranströmer. Något som kan göra mig lite orolig, då de som väljer är ungefär de samma.

Frågan är om min reaktion i morgon klockan 13.00 kommer bli ett äntligen, ett jahaja eller, hemska tanke, ett vem?

 

 

Dags för Alice Munro?

Bland den trio författare jag presenterade förra veckan fanns Alice Munro och i Dagens Nyheter spekuleras nu kring henne som tänkbar vinnare i år.

Enligt Ladbrokes är hon inte vinnaren, då åtta författare har lägre odds, men enligt DN har Akademien tryckt lite extra på att amerikanska universitet ska nominera författare. Peter Englund menar dock att det bra handlar om en uppdatering av adresslistor.

Horace Engdahl fick kritik då han 2008 sågade den amerikanska litteraturen, som han menade inte alls höll samma kvalitet som den europeiska.  Kanske har akademien som helhet en annan åsikt.

Ska man tro Ladbrokes är det japanske Haruki Murakami som får nobelpriset i år. Satsar man på honom som vinnare ger det inte mycket tillbaka, då oddset är 2/1. Unibet har istället kinesiske Mo Yan i topp och han kanske är ett sannolikt val, då jag inte kommer ihåg att han legat högt på listorna andra år. Lite börjar listan annars se ut som den brukar vid den här tiden på året, då ett gäng författare som annars sällan nämns aktualiseras.

Det vi helt klart vet är att pristagaren tillkännages på torsdag kl 13.00, då Peter Englund kliver ut genom den vita dörren i Börshuset och möter pressen. Tydligen är det inte en så gammal tradition som man kan tro, då det tidigare var så att journalisterna fanns inne i sekreterarrummet och den ständige sekreteraren istället klev in till dem.

Medan du väntar på att få reda på vem pristagaren är kan du svara på några frågor om priset. Trodde att jag skulle få väldigt få rätt, men måste ha chansat grymt bra, då det slutade med att jag faktiskt bara hade ett fel. Hur gick det för dig?

Tematrio – Förslag på Nobelpristagare

Årets Nobelpristagare i litteratur skulle kunna avslöjas redan på torsdag. Lyran uppmanar oss att presentera en trio med våra favoritkandidater. Här kommer min!

1. Assia Djebar heter egentligen Fatima-Zohra Imalayens och är en algerisk författare som ofta skriver om kvinnors situation, vilket är fallet i briljanta Sultanbrudens skugga. Hon är absolut min största favorit.

2. Alice Munro skriver noveller som jag, trots att jag inte alltid gillar noveller, absolut älskar. Har ännu bara läst en bok av henne, men läser mycket gärna fler!

3. Många tror att Mo Ya är årets vinnare, men jag skulle vilja slå ett slag för en annan kines, nämligen Bei Dao. Nu tror jag visserligen inte att priset går till en poet i år.

Nu börjar det…

Lika roligt som att få veta vem som till slut får Nobelpriset i literatur, är det att spekulera i eventuella vinnare dessförinnan. Redan nu kan man läsa att Haruki Murakami är favorit, i alla fall enligt dem som spelat hos Ladbrokes. Jag gillar Murakami, men något Nobelpris tror jag inte att han får, trots oddset 10/1.

Tvåa på listan ligger kinesiska Mo Yan, med oddset 12/1, som är ny för mig.  Han är aktuell med boken Ximen Nao och hans sju liv, utgiven av Tranan.

Som vanligt är det få kvinnor på listan. Alice Munro har lägst odds och novellister är få bland pristagarna, så varför inte. Hon har samma odds 20/1 som min favorit Assia Djebar.

Hela listan hittar du här.

Uppdatering: Tur att man har uppmärksamma kollegor som kan läsa ordentligt. Jag missade helt Darcia Maraini, vars Colombo getts ut på svenska av lilla 2 kronors förlag, som ger ut mycket italienskt. Inget namn jag känner igen från tidigare.

 

Tror, vill och hoppas!

Vem får Nobelpriset i litteratur 2011 undrar Lyran i veckans tematrio. Vem borde vinna årets Nobelpris i litteratur undrar Bokhororna.

Låt mig reda ut det här.

Det finns en författare vars vinst skulle få mig att ropa ÄNTLIGEN, göra en glädjedans, gråta en skvätt, ge Peter Englund en fiktiv smällkyss mitt på munnen och överväga att dra in till Poseidon för ett dopp. Den författaren är Tomas Tranströmer. Han borde verkligen få priset, men jag tror inte att han får det.

Om Akademien funderar på att någon gång ge honom priset är det definitivt bäst att de ger honom det i år. Att, som Ralph Steinman, missa utnämningen med några dagar vore minst sagt snöpligt.

Kanske är Tranströmers tid förbi, men betänk Doris Lessing som fick priset senare än till och med hon själv ansåg rimligt.

Om vi bortser från denna stjärnpoet för en stund, så  finns Alice Munro i min önsketrio,  tillsammans med  Ko Un, otroligt produktiv poet, som skrivit om sitt land och sitt folk på ett både läs- och tänkvärt sätt och Assia Djebar, författare från Algeriet som skriver om kvinnors situation, vilket borde lyftas fram. Välskrivande kvinna från Afrika känns som en bra kombination. Guardian tror på henne och jag hoppas verkligen att det blir Djebar som tar hem priset.

Hon finns också med i den trio jag faktiskt tror på, också bestående av Les Murray, kontroversiell och konservativ poet som gjort sig ovän med i princip hela den australiensiska kultureliten, samt Claudio Magris, som inte är poet, men definitivt poetisk och dessutom med en säregen stil.

Peter Englund säger sig tycka att det är beklagligt att så få kvinnor fått priset, men menar samtidigt att kön inte ska spela någon roll. För mig är det detsamma som att säga att det är helt okej att ge priset till en vit man varje gång.

Lyran tipsar om en dialog mellan Englunds företrädare Horace Engdahl och Leopards förlagschef Dan Israel, där Engdahl talar om den västerländska kulturens överlägsenhet och det faktum att det är männen som representerar den. Jag mår lite dåligt av läsningen, men är inte överraskad.

Baserat på detta blir pristagaren säkert Philip Roth, eller någon annan i hans gäng som Don DeLillo eller Tomas Pynchon. Den sistnämnda om Murphy får bestämma och det blir någon jag inte läst som vinner.

Murphys trio består också av Péter Nádas och någon av de alla författare som jag inte ens tänkt på att nämna i detta inlägg. Det är så det brukar vara och gärna för mig, men då vill jag ha ett spännande val så att jag kan läsa denna lockande kurs i vår.

Adonis då, han toppar ju listorna. Ingen av mina favoriter. Ett okej val, men jag kommer inte att dansa någon glädjedans. Amos Oz hade gärna fått prisas, men jag tror inte det just nu med tanke på hur det ser ut i hans hemland just nu. Nawal El Saadawi kanske, men tanke på hennes roll i Egypten.

Vad har du för heta tips? Vem önskar, vill och tror du ska vinna nobelpriset i litteratur 2011.

På torsdag kl 13.00 får vi veta.

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: