Tror, vill och hoppas!

Vem får Nobelpriset i litteratur 2011 undrar Lyran i veckans tematrio. Vem borde vinna årets Nobelpris i litteratur undrar Bokhororna.

Låt mig reda ut det här.

Det finns en författare vars vinst skulle få mig att ropa ÄNTLIGEN, göra en glädjedans, gråta en skvätt, ge Peter Englund en fiktiv smällkyss mitt på munnen och överväga att dra in till Poseidon för ett dopp. Den författaren är Tomas Tranströmer. Han borde verkligen få priset, men jag tror inte att han får det.

Om Akademien funderar på att någon gång ge honom priset är det definitivt bäst att de ger honom det i år. Att, som Ralph Steinman, missa utnämningen med några dagar vore minst sagt snöpligt.

Kanske är Tranströmers tid förbi, men betänk Doris Lessing som fick priset senare än till och med hon själv ansåg rimligt.

Om vi bortser från denna stjärnpoet för en stund, så  finns Alice Munro i min önsketrio,  tillsammans med  Ko Un, otroligt produktiv poet, som skrivit om sitt land och sitt folk på ett både läs- och tänkvärt sätt och Assia Djebar, författare från Algeriet som skriver om kvinnors situation, vilket borde lyftas fram. Välskrivande kvinna från Afrika känns som en bra kombination. Guardian tror på henne och jag hoppas verkligen att det blir Djebar som tar hem priset.

Hon finns också med i den trio jag faktiskt tror på, också bestående av Les Murray, kontroversiell och konservativ poet som gjort sig ovän med i princip hela den australiensiska kultureliten, samt Claudio Magris, som inte är poet, men definitivt poetisk och dessutom med en säregen stil.

Peter Englund säger sig tycka att det är beklagligt att så få kvinnor fått priset, men menar samtidigt att kön inte ska spela någon roll. För mig är det detsamma som att säga att det är helt okej att ge priset till en vit man varje gång.

Lyran tipsar om en dialog mellan Englunds företrädare Horace Engdahl och Leopards förlagschef Dan Israel, där Engdahl talar om den västerländska kulturens överlägsenhet och det faktum att det är männen som respresenterar den. Jag mår lite dåligt av läsningen, men är inte överraskad.

Baserat på detta blir pristagaren säkert Philip Roth, eller någon annan i hans gäng som Don DeLillo eller Tomas Pynchon. Den sistnämnda om Murphy får bestämma och det blir någon jag inte läst som vinner.

Murphys trio består också av Péter Nádas och någon av de alla författare som jag inte ens tänkt på att nämna i detta inlägg. Det är så det brukar vara och gärna för mig, men då vill jag ha ett spännande val så att jag kan läsa denna lockande kurs i vår.

Adonis då, han toppar ju listorna. Ingen av mina favoriter. Ett okej val, men jag kommer inte att dansa någon glädjedans. Amos Oz hade gärna fått prisas, men jag tror inte det just nu med tanke på hur det ser ut i hans hemland just nu. Nawal El Saadawi kanske, men tanke på hennes roll i Egypten.

Vad har du för heta tips? Vem önskar, vill och tror du ska vinna nobelpriset i litteratur 2011.

På torsdag kl 13.00 får vi veta.

Läs också:

Som det brukar vara

Adonis brukar alltid vara aktuell en gång om året, veckorna innan nobelpristagaren i litteratur avslöjas. Kanske är det hans tur i år, kanske är det i alla fall dags för en poet.

Här hittar du Ladbrokes odds, där Adonis är den som tippas vinna. Tomas Tranströmer är som vanligt också populär. Självklart hoppas jag mer på honom, men det känns väldigt otroligt att han vinner.

Unibet har istället Haruki Murakami i topp, följd av Vijaydan Detha och med Adonis på tredje plats. Murakami i all ära, men nobelpriset tror jag inte att han får. Detha kanske kan få det, jag har ju inte läst honom och nu när jag ansträngt mig lite extra att pricka årets pristagare blir det med all säkerhet någon jag inte läst. Detha skriver visserligen noveller, så kanske kan jag provsmaka lite.

Claudio Magris är ju annars mitt tips och några andra hittar du här.

Läs också:

En liten påminnelse inför hösten

Tanken var ju att jag skulle känna mig beläst och kulturell när Peter Englund avslöjar årets vinnare av Nobelpriset i litteratur. Den författare han läste upp skulle nämligen vara en jag läst något av. Extra kul om det också blir en författare jag faktiskt gillar. Tanken var att jag skulle ligga steget före.

Anna påminde mig om den utmaning Lyran satte ihop i våras och nu gäller det väl att sätta in en spurt.  Nu tänker jag inte tvinga mig själv att läsa något som  verkar riktigt galet tråkigt, så viktigt är det inte ens för mig att kunna stoltsera med någon form av kulturell kompetens.

Den ursprungliga listan är galet lång, men jag tänkte i alla fall lista de kanske aktuella författare som jag läst något av och dem jag kanske ska försöka hinna läsa något av i höst.

Först de kandidater jag redan läst:

 

Adam Zagajewski

Adonis

Alice Munro

Amos Oz

Assia Djebar

Bei Dao

Chinua Achebe

Eeva Kilpi

Haruki Murakami

Ian McEwan

Joyce Carol Oates

Ko Un

Les Murray

Margaret Atwood

Maya Angelou

Paul Auster

Per Petterson

Philip Roth

Salman Rushdie

Tomas Tranströmer

Vénus Khoury-Ghata

 

Och tre halvlästa inte så gillade:

Cormac McCarthy

Maryse Condé

Michael Ondaatje

 

 

Och så några jag skulle vilja läsa:

A.B. Yehoshua

Anne Carson

Antoni Tabucchi

Ben Okri

Claudio Magris

Don DeLillo

Gitta Sereny

Ismaïl Kadaré

Juan Goytisolo

Milan Kundera

Nawal El Saadawi

Ngugi wa Thiong’o

Nuruddin Farah

Peter Carey

 

 

Självklart hinner jag inte med dem alla, men ett par ska jag väl hinna med i alla fall.

Vilka tror jag då är mest aktuella för priset?

När det gäller vadslagningar så brukar poeterna  Adonis och Ko Un ligga högt upp. I år tror jag dock på Les Murray från Australien om inte hans konservativa åsikter talar emot honom. Konstiga åsikter verkar ju dock inte varit ett hinder förra året och gubbar är alltid populära. Det hade dock varit roligare med Ko Un, men det hade framför allt varit roligast med en poet. Adam Zagajewski var också bra, men sannolikheten för att just en polsk poet får priset igen känns väl inte så stor. Och visst hade det varit riktigt coolt om Eeva Kilpi kammade hem det hela.

Jag hoppas på Assia Djebar och Alice Munro då jag tyckt mycket om det jag läst av dem. Eller varför inte Margaret Atwood. En kvinnlig pristagare hade dessutom varit trevligt. Inte bara för att de själva är kvinnor, utan för att de ger röst åt andra utsatta kvinnor.  Det gör också Nawal El Saadawi och henne ska jag definitivt läsa innan pristagaren avslöjas. Frågan är dock om akademin vill blanda sig i situationen i Egypten genom att prisa henne? Kanske kan det bli Vénus Khoury-Ghata, det vore något.

Detsamma torde visserligen gälla Adonis med tanke på vad som händer i Syrien. Att uppmärksamma det av torka drabbade Kenya genom att ge priset åt Ngugi wa Thiong’o vore lite häftigt. Inte för att Nobelpriset ska vara politiskt, men för att det ändå sänder en signal.

Om det nu skulle bli en vit man, som det brukar bli håller jag en tumme för Philip Roth, som jag läst mycket av. Någon som också ofta figurerar i diskussion inför avslöjandet är hans parhäst Don DeLillo som jag läst några sidor av. Kanske dags att fortsätta med boken som ligger här hemma.

På läslistan står alltså i första hand Nawal El Saadawi tillsammans med  Ngugi wa Thiong’o och Don DeLillo. Några poeter till ska jag också försöka läsa.

Hur går dina tankar kring årets Nobelpris i litteratur?

 

Läs också:

Topp 5 just nu

ViOddsen ändras hela tiden nu när avslöjandet av 2010 års Nobelpristagare närmar sig. Frågan är om det var bokmässan som gjorde det, eller om någon läckt, men kenyanske Ngugi wa Thiong’o har spurtat och en spurt brukar betyda något. Minns bara Le Clézio.

Tänkte att jag skulle försöka orientera mig lite bland både de välkända och de för mig mer okända namnen på Topp 5 just nu.

Etta ligger fortfarande Tomas Tranströmer som är en stor favorit. Mitt första möte med honom skedde 1996 när jag läste litteraturvetenskap. Vår lärare Gunnar D Hansson, som även han är en begåvad poet, spelade en knastrig LP-skiva med Östersjöar. Fantastiskt vackert. Jag återkommer ofta till denna långdikt och upphörs aldrig att gripas av Tranströmers fantastiska språk. Nu tror jag tyvärr inte att han får priset, hur bra han än är de låga oddsen till trots.

På andra plats på Ladbrokes lista ligger just nu alltså Ngugi wa Thiong’o. Här kan du se ett klipp om honom och här läsa en recension av hans senaste bok. Vill du kika på hans officiella hemsida ska du istället klicka här.

Kenya är ett fascinerande land som jag hade nöjet att besöka 1998. Jag och tre vänner (de som jag träffade i Stockholm i helgen) skrev vårt examensarbete på Svenska skolan i Nairobi. Redan då var det en ganska osäker stad och vi pratade i helgen om saker vi gjorde som vi kanske inte borde ha gjort då och definitivt inte skulle kunna ha gjort nu. Jag hade gärna läst böcker om landet och ska försöka mig på Ngugi wa Thiong’o oavsett vad Peter Englund säger. Speciellt Wizard of the Crow låter spännande.

Gubbar på de tre första platserna i år för på plats tre finns Haruki Murakami som kanske känns lite väl populär för att få priset. Inte för att populära författare inte ska få Nobelpriset, men för att det finns en finess med att ge det till någon fler borde upptäcka. Missförstå mig rätt, jag tycker verkligen att Murakami är väl värd priset.

På plats fyra och fem finns två poeter, Ko Un som är min favorit i år och Adonis som kanske är lite väl svår för min smak.

Senast en poet vann var 1996 då fantastiska Wizlawa Szymborska från Polen prisades. Sedan dess har endast tre kvinnor fått Nobelpriset. Även i år ser det mörkt ut om man får tro oddsen. Först på 12:e plats återfinns Joyce Carol Oates, därefter Alice Munro och på 15:e Assia Djebar. Annars är det gubbar så långt ögat når. Många bra gubbar förvisso och tyvärr är det säkert så att en kvinna inte kommer att få priset två år i rad.

Vi får veta redan på torsdag kl. 13.00 vem som vinner äran och en ansenlig summa pengar.

Läs också:

Lite läspanik enligt O

Alltså, jag hade verkligen tänkt att jag skulle ha läst årets Nobelpristagare innan han eller hon avslöjas av Peter Englund. Jag tyckte också att oddsen borde vara hyfsat bra då jag faktiskt läst både Adonis, Ko Un, Joyce Carol Oates, Philip Roth, Assia Djebar, Tomas Tranströmer, Margaret Atwood och Haruki Murakami. Men det var det, nu ser listan annorlunda ut.

Vem är Adam Zagajewski och vad katten gör han på listan? Poet visserligen och jag tror på en poet i år. Kanske värt att läsa något av honom nu, visst hade det varit rätt fräckt om han fick priset och jag faktiskt hade läst. En polsk poet, bara en sådan sak gör att det nästan är värt alla konstiga kommentarer jag skulle kunna få.

Och Thomas Pynchon som bara nämns i media en gång per år, som inte lockar speciellt mycket, eller Antonio Tabucci för den delen, som låter hemskt tung.

Alice Munro borde jag ta tag i, även om jag känner mig tveksam till att hon får priset. Inte av något annat skäl än att hon skriver noveller som är en bortglömd litteraturform, men någon gång ska ju vara den första.

Varför är det då så viktigt att ha läst nobelpristagare i förväg? Antagligen för att jag är barnslig och för att det är riktigt kul att kunna ropa “Äntligen!” på allvar. Roligare ju fler som ser ut som frågetecken faktiskt.

Det brukar vara en outsider som får priset och vad jag vet brukar inte Adam Zagajewski figurera på vadslagningslistorna. Det talar kanske för honom?!

Antonio Tabucchi

Läs också:

En pristagare och en bubblare

Adonis (uttalas tydligen Adoniss med betoning på slutet) brukar vara aktuell vid den här tiden på året då alla spekulerar kring vem som blir nästa nobelpristagare. Just nu ger en vinst för poeten 9 gånger pengarna, vilket gör att han befinner sig på femte plats. Egentligen heter han Ali Ahmad Said och skriver sina dikter på arabiska. Han föddes i en liten bergsby i Syrien 1930. Enligt en några år gammal artikel i SvD har han tolkat Tranströmer till arabiska.

Jag har läst antologin Detta är mitt namn och är inte direkt såld. I förordet skriver Alain Jouffroy, fransk författare och poet, om Adonis storhet. Han menar att det spännande är att Adonis är oförutsägbar och ständigt utförskar nya uttryckssätt och skiftningar. Han lyckas också förena öst och väst i sina dikter. Det må så vara, men mitt första möte med  denna syrisk-libanesiska poet gav inte mersmak. Det är för kompakt för mig. Jag tycker mer om det enkla och fåordiga. Ska nog ta och lyssna på den tillhörande cd:n där Adonis läser dikterna på arabiska innan jag ger upp helt.

Läs mer om Adonis hos bokförlaget Alhambra som ger ut hans böcker.

Någon som jag däremot tycker om är Octavio Paz, den mexikanske poeten som fick Nobelpriset 1990. Boken Vid världens strand innehåller ett urval av hans dikter och där finns många guldkorn. Bäst gillar jag den mycket experimentella Vitt från 1966. Varje ord är valt med omsorg (av översättarna Arthur Lundqvist och Marina Torres) och jag tycker mycket om många av dikterna. Så här beskriver Paz diktarens öde i dikten med samma namn:

 

Diktarens öde

Ord? Ja, av luft

och förlorade i luften.

Låt mig gå vilse bland ord, låt mig vara luften på någras läppar,

en formlös kringdragande vindfläkt,

en flyktig doft som vinden skingrar.

 

Och ljuset går förlorat i sig självt.


Originalinlägget publicerades av Lilla O 2009-10-01 och repriseras med tanke på att diskussioner och spekulationer inför årets Nobelpris kommit igång och Adonis som vanligt har sina veckor i rampljuset. Undra om det blir något pris i år eller om han faller i glömska fram tills i september 2011.  Har inte läst något mer av någon av dessa herrar sedan det förra inlägget.

Läs också:

Nu börjar spekulationerna

Adonis ligger i topp på Unibets lista över tänkbara vinnare av Nobelpriset i litteratur. Tvåa ligger Roth och trea Haruki Murakami. Mycket gubbar alltså, för visst kan det väl inte bli en kvinna i år igen? Att det hittills varit män typ varje år har tydligen ingen betydelse. Enda kvinnan är Joyce Carol Oates som jag gärna ser som vinnare. Enormt produktiv är hon helt klart som skrivit mer än hundra böcker. Jag har bara läst tre av dem.

Mina favoriter i repris just nu handlar om de böcker jag läst av författarna på listan, som Amos Oz. Adonis kommer att dyka upp och även Ko Un som är en av mina favoriter tillsammans med Assia Djebar som jag recenserar senare i dag. Som alltid håller jag också tummarna för Tomas Tranströmer.

Vem hoppas du på?

Läs också: