enligt O

Tankar från en bokberoende

Sida 2 av 487

En utmaning om verkliga brott

Veckans tema på Kulturkollo är True Crime och det är verkligen en oupptäckt genre för mig. Veckoutmaningen handlar om att tipsa om tre riktigt bra böcker om verkliga brott och jag ser fram emot att få tips, snarare än att tipsa själv. Mest tycker jag om romaner som baseras på brott, medan rena biografier eller självbiografier inte riktigt är min grej.

Jag väljer att lista tre böcker jag har läst (som iaf typ handlar om verkliga brott) och tre jag länge tänkt läsa.

Min topp 3

Lasermannen av Gellert Tamas är en riktigt bra bok om en mördare.

Flickan och skulden av Katarina Wennstam är en bok om hur våldtäktsoffer behandlas av det svenska rättsväsendet.

Det här är vår tid av Fanny Härgestam handlar egentligen om det som skedde efter att en man satte eld på sig själv i protest mot att hans grönsaksvagn beslagtagits.

 

3 böcker jag vill läsa

I skuggan av ett brott av Helena Henschen

Med kallt blod av Truman Capote

Kidnappningen av Anna Schulze

 

Nu ska jag surfa runt och leta tips på böcker om sanna brott som kan passa mig!

 

 

Photo by Aaron Mello on Unsplash

Frank, kärleken och skivbutiken

Frank, kärleken och skivbutiken av Rachel Joyce utspelar sig i slutet av 80-talet i Thatchers England. På Unity Street i ett område någonstans i en industristad som förfaller finns några eldsjälar som håller fanan högt. En av dem är Frank som driver en väldigt speciell skivaffär. Trots att cd-skivor är det nya vägrar han att sälja dem. Frank satsar istället helt på vinyl och hans mål är att varje skiva ska hitta sin perfekta lyssnare. Han sorterar sina vinylskivor på ett för andra kanske ologiskt sätt, men för honom handlar det inte om att följa alfabetet, utan de känslor musiken väcker. Frank är en riktig musikterapeut och hans butik går det att lyssna på skivor som ger precis det som den som lyssnar behöver.

Franks kärlek till musik kommer från hans barndom med en minst sagt excentrisk mor. Hennes lp-skivor utgjorde grunden i hans nu imponerande samling, som han så generöst delar med sig av. Målet är inte att bli rik och rik blir han inte heller. I alla fall inte i pengar. Däremot har han byggt upp en egen värld i den lilla skivbutiken och en dag kliver en okänd kvinna in genom dörren till Fransk värld. En kvinna som kommer att få stor betydelse i hans liv.

Frank, kärleken och skivbutiken är en otroligt charmig bok i Nick Hornbys anda där musiken och kärleken står i centrum. Karaktärerna är lätta att tycka om och miljön höjer stämningen ytterligare. Extra överraskad blev jag över hur mycket jag tyckte om den här boken, men tanke på att den bok jag tidigare läst av Joyce inte ens blev utläst. Kanske borde jag ge Harold Fry en ny chans.

 

 

Konsten att rösta (rätt)

Idag är det dags.

via GIPHY

Dagen V.

via GIPHY

Är du redo?

via GIPHY

Dags att rösta!

via GIPHY

 

Vem väljer du?

via GIPHY

Jo, det är klurigt …

via GIPHY

Kanske kan du välja någon av politikerna som delade ut valsedlar?

via GIPHY

Glöm inte att kryssa!

via GIPHY

Osäker? Kanske kan du rösta på dig själv? Finns i alla fall 349 personer (minst) som kan göra det. Förutom alla landstingspolitiker och kommunalpolitiker förstås.

via GIPHY

Tänk på att valarbetare rankar rösterna.

via GIPHY

Ibland är de lite mindre nöjda.

via GIPHY

Eller riktigt förbannade.

via GIPHY

Men lugn, de visar ingenting utåt.

via GIPHY

Redo?

via GIPHY

Bra jobbat!

via GIPHY

Nu är det dags för den långa, smärtsamma valvakan.

via GIPHY

Skål!

via GIPHY

 

Nationalsången är en smärtsam text

Nationalsången är Eija Hetekivi Olssons rop på hjälp för de som inte har någon egen röst. De bortglömda. De som befinner sig på samhällets botten. De som bor på de platser i Sverige dit ljuset aldrig når. Hon konstaterar precis som Jonas Hassen Khemiri att ”När ni är laglydiga är ni osynliga, när ni begår brott är ni självlysande.” Föräldern och barnet i Nationalsången tillhör de osynliga.

Det är smärtsamt att läsa Nationalsången. Nyheter om ett Sverige som aldrig varit bättre. Ett Sverige där klyftorna ökar och de snuskigt rika blir fler. Ett Sverige där det normala är att flyga utomlands flera gånger om året och en flygskatt beskrivs som mer katastrofal än sänkta löner, låga pensioner och en försämrad arbetslöshets- och sjukförsäkring.

Eija Hetekivi Olsson berättar om en förälders desperata kamp för att skapa ett värdigt liv för sig själv och sitt barn. En kamp som samhället motarbetar på alldeles för många sätt. Det räcker inte att jobba dygnet runt, att lappa och laga, att strunta i tandläkarbesök. Den ensamma föräldern i förorten kan aldrig nå det liv som det talas om på nyheterna. Hen är inte bara ensam, utan också osynlig. Det klassamhälle som växer fram i ett Sverige där klyftorna ständigt ökar skrämmer mig. Det Sverige där ett antal miljardärer äger allt mer är inte mitt Sverige. Jag kommer att rösta för att minska dem och hoppas att fler tänker som jag.

En analysuppgift om politik, retorik och språk

Idag skriver jag på Kulturkollo om boken Politik och retorik av Erik Åsard. Statsvetaren Åsard har undersökt varje partiledares retoriska förmåga utifrån en rad tal. Hans analyser är välskrivna och intressanta, men det märks till exempel att han inte riktigt hunnit analysera Kristersson och att det är en nackdel i sammanhanget att Miljöpartiet har två språkrör.

En anledning till att jag studerat Åsards bok noga är att mina elever i Svenska 3 har fått i uppgift att göra retoriska analyser av valfri partiledare. De ska inte recensera innehållet i politiken, utan hur det förs fram. Vilka slagord som används, vilka frågor som prioriteras och hur vilka styrkor och svagheter som kan ses rent retoriskt. Till exempel är vissa partiledare bättre på att hålla tal än att debattera och tvärtom. Utifrån de retoriska begreppen ethos, logos, pathos ska eleverna analysera ”sin” partiledare och de ska också närmare analysera ett tal och där lyfta fram stilfigurer som används.

Något, som kan ses både som en fördel och en nackdel, är att uppgiften för mina elever inneburit att jag har plöjt utfrågningar och debatter för att kunna diskutera och bedöma de retoriska analyser som produceras. Klart är att alla partiledare har sina favorituttryck och till slut blir det nästan komiskt hur de återupprepar samma fraser i alla möjliga och omöjliga tillfällen. I senaste Språktidningen finns artikeln ”Vinnande valspråk” av Janne Sundlin som bland annat innehåller listor på ord som de olika partierna använder och ett bingo att ha framför sig under debatterna. Språk, retorik och politik hör ihop och det är intressant att undersöka vilket makt en skicklig retoriker kan få.

Nu har texterna ännu inte lämnats in, men jag är imponerad av engagemanget hos eleverna. Det är en svår uppgift, men den går också att lösa på olika sätt. Sådana uppgifter är en förutsättning när man, som jag och många andra, undervisar i heterogena klasser.

Nuckan gör mig väldigt ledsen

Malin Lindroth har passerat 50 och lever fortfarande själv, utan barn. Visst har hon varit kär, haft förhållanden och hoppats på ett liv i tvåsamhet, men varje gång har det tagit slut. Hon har inte valt det. Andra har gjort det för henne. Nu vill hon ta tillbaka ordet nucka och i boken Nuckan förklarar hon varför.

Berättelsen om Lindroths ofrivilliga ensamhet är smärtsam att läsa. På ett sakligt och konstaterande sätt berättar hon om allt hopp hon haft och hur det gång på gång slagits sönder. Hur gemenskap aldrig varit något som varit förunnat henne.

Det som smärtar mest är kanske andras brist på förståelse. De som, tröttkörda av ett intensivt familjeliv, säger sig vara avundsjuka på hennes egentid. Hennes frihet. De inser inte att hon alltid är ensam. Att det inte är något hon njuter av, eller ens har valt. Jag fick mig en tankeställare och insåg att det är himla lätt för mig att ibland längta efter tid för mig själv, när jag aldrig behöver vara ensam om jag inte önskar det.

Nuckan är en fantastisk bok. Ärlig, smärtsam och riktigt välskriven. När litteraturprishösten drar igång kommer vi att få höra mer om den. Något annat vore märkligt och djupt orättvist.

 

Plåtmannen är liten men naggande god

När gud var en kanin av Sarah Winman är en av de absolut bästa böcker jag läst, men sedan dess har jag inte läst något av författare. I sommar kom så Plåtmannen på svenska och vi bestämde oss för att konferera om den på Kulturkollo, så jag läste. Två gånger försökte jag och den tredje läste jag den i ett svep. Varför jag inte kom in i den de två första gångerna var då en gåta för mig. Kanske har det att göra med att varje ord är viktigt, sättet att skriva kräver uppmärksamhet och tidsplanen många. När jag väl vande mig blev jag dock helt fast.

Ellis är huvudpersonen och när vi träffar honom har det hemska redan hänt. Han har förlorat sin fru och jobbar nätter för att slippa vara vaken när andra är det. En ensam man, som inte alltid varit det.

Vi får följa med till Ellis barndom, lära känna hans familj, hans bästa vän och sedan hans fru. Så mycket mer vill jag inte berätta, då det fina med Plåtmannen är hur alla till synes lösa trådar knyts ihop på ett mycket snyggt sätt. Det är en välskriven och läsvärd bok, som trots sina få sidor är väldigt innehållsrik. Rekommenderas!

 

Vad jag väljer

Vad väljer du? Så frågar Fanny i veckans utmaning på Kulturkollo. Här är mina svar.

Läsa snabbt eller läsa långsamt. Jag blir frustrerad om läsningen går för långsamt. Visst kan jag stanna till ibland i en riktigt bra bok för att njuta av språket, men jag vill ändå få i mig den snabbt.

Läsa eller lyssna. Jag önskar att jag hade kunnat lyssna på böcker, men jag tappar helt koncentrationen och/eller somnar.

TV-serier eller film. Märkligt egentligen att en film känns för lång, när det går utmärkt att se flera avsnitt av en tv-serie i rad.

Independentfilm eller filmbolagsfilm. Båda, eller just nu inget av det. Jag önskar att jag såg independentfilm oftare och föredrar det egentligen. Samtidigt är det inte så enkelt att de större filmbolagen aldrig producerar kvalitetsfilm.

Singelläsning eller slalomläsning. Alltid slalomläsning. Flera böcker i olika genrer är perfekta att läsa samtidigt.

Låna böcker eller köpa böcker. Jag köper fortfarande för många böcker, men faktiskt kommer de flesta böcker jag läser från e-bokstjänster. I min läslista kallar jag dem för ”hyrda” böcker.

Science fiction eller fantasy. Inget av det, men om jag måste välja blir det nog ändå science fiction, om dystopier räknas dit och det gör de väl? Om inte så väljer jag dystopier ändå.

Fantasy eller fiktion. Föredrar alltid det sannolika.

Fiktion eller biografi. Det ska mycket till om en biografi ska fängsla mig på samma sätt som en roman. Det är något i det kronologiska och inte sällan språkligt torra som lätt tråkar ut mig.

Läsa efter att-läsa-lista eller spontanläsa. Det beror på hur man ser det. Egentligen följer jag sällan de läslistor jag skriver, men å andra sidan är ett val sällan helt spontant heller. Jag undersöker noga förlagens utgivning och listar de böcker jag vill läsa. Det ska till ett klockrent bokbloggartips för att jag ska läsa något jag inte planerat att läsa. Däremot är den ordning jag läser böcker i sällan utifrån en lista. Lite spontanitet skadar aldrig.

Läsa gammalt eller läsa nytt. En väldigt stor del av de böcker jag läser är relativt nyutgivna. Jag tycker om böcker som beskriver vår samtid.

Läsa i förstaperson eller läsa i tredje person. Hm, svår fråga. Jag tror ändå att jag föredrar tredje person. Det är dock inte lika viktigt som valet mellan presens och preteritum, där det senare alltid vinner.

Pocket eller inbunden. E-bok. Men om jag måste välja blir det inbunden.

Inbunden eller läsplatta. Läser i princip bara på läsplatta. Föredrar det i 99% av fallen.

Novell eller roman. Jag använder gärna noveller i undervisningen, så mitt lärarjag läser en del noveller. Mitt privata jag föredrar dock alltid romaner.

Läsa enstaka böcker eller läsa bokserier. Det går inflation i bokserier och även om det kan vara trevligt att återse karaktärer tycker jag bättre om böcker som har en början och ett definitivt slut.

Läsa svenska författare eller utländska författare. Omöjlig fråga. Jag läser flest böcker av svenska författare, men tycker mycket om att bredda min läsning geografiskt. Om jag måste välja blir det utländska författare, då det finns runt 200 länder i världen och Sverige bara är ett av dem.

Läsa debuterande författare eller etablerade författare. Återigen ett omöjligt val, men just idag har jag tvingat mig själv att göra riktiga val. Debutanter är spännande att upptäcka och inte sällan är en debut boken som författaren tänkt på i många år. Om jag måste välja blir det dock etablerade författare som hittat sin stil.

Photo by Becca Tapert on Unsplash

Som sparv som örn

Läs inte för mycket om Per Nilssons nya bok Som sparv som örn innan du börjar läsa den själv. Då finns mer av mystiken kvar. Mystiken som gör att du funderar över vem Be är. Vem den andra eleven är. Eleven som alla är rädda för, som slog ner en kille första dagen i skolan och fick en lärare avskedad.

Det är därför jag inte heller vill skriva så mycket om handlingen. Istället vill jag uppmana dig att läsa berättelsen om två tonåringar som egentligen är väldigt olika, men som finner varandra. En sparv och en örn. En som har föräldrar, udda sådana, men kärleksfulla och fina. En som inte har någonting.

Och så språket. Per Nilsson har en fantastisk förmåga att med ett ganska enkelt språk beskriva det väldigt komplexa. Stilen påminner mycket om hans bok Som hund som katt och med tanke på titlarnas likhet utgår jag ifrån att det är medvetet. Jag utropade Som hund som katt till en klockren femma och en av de bästa ungdomsböcker jag läste 2016. Frågan är om Som sparv som örn inte är ännu lite bättre. Jag skulle säga att den är smått fantastisk.

Som sparv som örn är en tunn bok med stort innehåll. En bok om ungdomar i högstadieåldern som tar upp svåra frågor, utan att grotta ner sig för mycket, men inte heller vifta bort dem. Det är en perfekt bok att läsa tillsammans i år 8-9 och den kan passa många även i Svenska 1, trots att en av huvudpersonerna är lite yngre. Jag funderar på att läsa den högt för mina elever. Det är nämligen en bok som blir extra läsvärd om alla får veta varje hemlighet exakt samtidigt. Det är också en bok som kan leda till intressanta diskussioner, då så väldigt mycket är skrivet mellan raderna.

 

Septemberböcker att se fram emot

Som vanligt är september en helt överfylld utgivningsmånad och jag kommer med all säkerhet inte hinna läsa en bråkdel av alla nya böcker jag skulle vilja läsa. Oavsett så är det kul med listor och här är en med de septemberböcker jag ser fram emot:

Bilder av henne, Karin Slaughter, Harper Collins Nordic, september

Drömmen om okapin, Mariana Leky, Thorén & Lindskog, september

Göteborgs schamaner, Johan Nilsson, Thorén & Lindskog, september

Kodnamn Alice, Kate Quinn, Harper Collins Nordic, september

Kärlekssaga, Gwendoline Riley, ETTA, september

Regnvakt, Tatiana de Rosnay, Sekwa, september

Standardmodellen, Helena Granström, Weyler Förlag, 1 september

Flickvänsmaterial, Yrsa Walldén, Vox by Opal, 3 september

När kastanjer spricker, Camilla Lagerqvist, B. Wahlströms, 3 september

Tjugo över midnatt, Daniel Galera, Norstedts förlag, 3 september

Har du ingen humor?, Katarina Wennstam, Rabén & Sjögren, 4 september

Roselyn Road, Agneta Liljeqvist, Polaris, 4 september

Som sparv, som örn, Per Nilsson, Alfabeta Bokförlag, 4 september

Definitivt okysst, Emma Askling, Brombergs Bokförlag, 5 september

Den mörka ängeln, Elly Griffiths, Forum bokförlag, 5 september

Drömmen om Europa, Fabian Göransson, Galago, 5 september

Homo sapienne, Niviaq Korneliussen, Leopard Förlag, 5 september

Kvinnors liv, Alice Munro, Bokförlaget Atlas, 5 september

Patria, Fernando Aramburu, Brombergs Bokförlag 5 september

Sovande jättar, Sylvain Neuvel, Brombergs Bokförlag, 5 september

Såna som du ska inte va här, Marika Carlsson, Forum bokförlag, 5 september

Våldets vändkrets, Natacha Appanah, Elisabeth Grate Bokförlag, 5 september

Fyrahundrafyrtio år, Lina Ekdahl, Wahlström & Widstrand, 6 september

Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka, Naja Marie Aidt, Wahlström & Widstrand, 6 september

Människan är den vackraste staden, Sami Said, Natur & Kultur, 6 september

De dubbelt så bra, Bengt Ohlsson, Albert Bonniers förlag, 7 september

Rakkniven, Eva Ström, Albert Bonniers förlag, 7 september

Lite kul måste man ha, Åsa Karsin, Alfabeta Bokförlag, 8 september

Lugnet, Tomas Bannerhed, Weyler Förlag, 8 september

De rädda, Dima Wannous, Norstedts förlag, 10 september

Doktor Bagges anagram, Ida Jessen, Historiska Media, 10 september

Härligt är att leva här, Marie Darrieussecq, Norstedts förlag, 10 september

Tiranas hjärta, Pajtim Statovci, Norstedts förlag, 10 september

Din vän Forsete, Christina Erikson, Albert Bonniers förlag, 11 september

Bögtjejen, Aleksa Lundberg, Brombergs Bokförlag, 12 september

Eldslandet, Pascal Engman, Piratförlaget, 12 september

En tagg doppad i honung, Juan Gabriel Vásquez, Brombergs Bokförlag, 12 september

Innan ni tog oss, Lisa Wingate, Lavender Lit, 12 september

Skendöda, Louise Boije af Gennäs, Bookmark, 12 september

Ett litet steg i taget, Katherine Center, Printz Publishing, 13 september

Katharinakoden, Jørn Lier Horst, Wahlström & Widstrand, 13 september

Se på oss nu, Geir Gulliksen, Wahlström & Widstrand, 13 september

Inte längre min, Ann-Helén Laestadius, Rabén & Sjögren, 14 september

Kärlekens Antarktis, Sara Stridsberg, Albert Bonniers förlag, 14 september

Ord i djupaste blått, Cath Crowley, Modernista, 14 september

Ásta, Jón Kalman Stefánsson, Weyler Förlag, 15 september

Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell, Norstedts förlag, 17 september

Den oändliga familjen, Cilla Naumann, Albert Bonniers förlag, 18 september

Mellantid, Marina Benjamin, Natur & Kultur, 18 september

Allt det här är sant, Lygia Day Peñaflor, Vox by Opal, 19 september

Hatade demokrati, Henrik Arnstad, Norstedts förlag, 19 september

Minns att du ska dö, Åsa Bonelli, Louise Bäckelin förlag, 19 september

Idioten, Elif Batuman, Natur & Kultur, 20 september

Psycho girl, Agnes Jakobsson, Kartago förlag, 20 september

Vi som blommar sent, Louise Miller, Printz Publishing, 20 september

Will Grayson, Will Grayson, John Green, David Levithan, Bonnier Carlsen, 20 september

Kring denna kropp, Stina Wollter, Forum bokförlag, 21 september

Mamma är galen och pappa är full, Fredrik Sjöberg, Albert Bonniers förlag, 21 september

Mizeria, Melody Farshin, Bonnier Carlsen, 21 september

Moder Justitia, Ida Eklöf, Rabén & Sjögren, 21 september

Ut på det djupa, Ulrica Lidbo, Alfabeta Bokförlag, 22 september

Bortom solens strålar, Arkan Asaad, Norstedts förlag, 24 september

Lydia Wahlström, Ingrid Pärletun, Historiska Media, 24 september

Mot framtiden, Clara Henry, Forum bokförlag, 24 september

Hej igen vardag!, Louise Winblad, Kartago förlag, 25 september

Besatt, Tara Isabella Burton, Louise Bäckelin förlag, 26 september

Francesca, Lina Bengtsdotter, Forum bokförlag, 26 september

Grejen med ordföljd, Sara Lövestam, Piratförlaget, 26 september

Neverworld, Melissa Pessl, Modernista, 27 september

Vittnet, Teresa Driscoll, Printz Publishing, 27 september

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: