Familjen O på genrep

image

Nu är vi just hemkomna efter att ha bevistat genrepet av dagens deltävling i Melodifestivalen. Premiär för hela familjen faktiskt och speciellt Storebror O tyckte att det var riktigt spännande. Lillebror O dansade runt så länge de åtta låtarna varade, men liksom han brukar göra tröttnade han då det var dags för mellanakt.

Vem var bäst då? Ulrik Munther enligt familjens tre grabbar och David Lindgren enligt mig.

Ukrik Munther inledde tävlingen och småtjejerna tjöt av glädje. En helt okej låt med en lite knepig text, men som sagt var jag ensam i familjen om att inte vilja ha honom i final.

David Lindgren kan bli kvällens skräll tippar GP och jag hoppas att det stämmer. En bra låt, bra sångare och snyggt nummer. Borde räcka till att gå vidare, men han har inte något namn som drar röster.

Jag blev också positivt överraskad av Mimi Oh som hade en riktigt bra låt. Lite väl mycket Maggio över henne kanske, men det vore kul om antingen David eller hon tar sig till Globen. Det behövs lite nytt blod bland alla trötta schlagerrävar. Här håller DN inte alls med, som sågar dem båda och istället tror att Top Cats står får dagens skräll.

Sexåringen gillade Top Cats och hoppade runt rätt bra under deras nummer. Lät dock väldigt som förra årets bidrag från gubbarna med de hemska, blå kostymerna. Frågan är om det finns plats för en sådan låt i år också.

Scandinaviums favorit, förutom Munther då, var Tomas Di Leva. Hans låt var helt okej och han hade tävlingens snyggaste klänning. Även programledarna hade snygg stil idag tyckte jag, både i det inledande numret och efter klädbytet. Idag var inte Helena Bergström med mer än på avstånd och det funkade nästan bättre. Hon var roligare i klippen än som programledare. Jag blir mer och mer impad av Gina Dirawi och även Sarah Dawn Finer klarade sig bra, möjligen är hon nästan lite väl sansad.

Är det dynga som det påstås i Aftonbladet? Nej det skulle jag inte säga. “Irriterande lagom” är dock en ganska bra beskrivning av i alla fall tre av låtar. Jag hade svårt för Timotej och Sonja Aldén mest för att deras låtar var rätt tråkiga. Inte heller Andreas Lundstedt lyfte direkt. Ordinära låtar med habila artister som säkert kan få några veckor på svensktoppen eller några spelningar i radion. Speciellt Aldéns låt kan säkert locka svensktoppens publik. En sång att sjunga på begravningar kanske? Fint,  men inte så muntert direkt.

Timotej vann genrepets fejkade tävling och fick sjunga sin låt igen. Det kan de säkert få göra ikväll också. De har en ofarlig låt som säkert kan gillar av de små. Om det nu är de som röstar. Klart är att det i alla fall är de som går på dagsrepetitionen då Scandinavien var knökat med ungar som krälade runt i sina föräldrar knän, eller hoppade och kröp på golvet för den delen.

Andreas Lundstedt låt tillhör dem som gick obemärkt förbi. Synd, då jag gillar honom, men det håller inte alls.

Vad tror vi då? Ja det blir väl Munther och Di Leva till final skulle jag tro och Timotej till andra chansen. Sedan hoppas jag att David Lindgren tar den sista platsen.

Nu ser ungarna fram emot att se vilka som vinner på riktigt. Om jag kommer att Twittra? Självklart! Håller med Hanna Fahl om att twitter gör sig bra som kommentarsspår till program som många ser. Rörig och jävligt, men kul.

 

Läs också:

Göteborg i musiken

GP har alltid någon trevlig liten quiz på gång på lördagar och nu gäller det musik från Göteborg. Många gamla godingar måste jag säga, men när det blir hip hop eller hårdrock av något slag är jag hyfsat lost. Lite pinsamt att inte fixa frågan om Hästpojken heller måste jag erkänna. 11 av 15 blev det i alla fall. Hur många fick du?

 

 

Läs också:

Hjärnspöken enligt O

Snowflake efterlyser någon form av kod eller signalsystem för att kunna känna igen bokbloggarkollegor var man än befinner sig. Vi var ju på genrepet av Stormen på Dramaten i fredags båda två, samtidigt men inte tillsammans.

Nu hade vi inte övat in några Funny Walks eller tillverkat några hattar, men om du hade lyssnat noga Snowflake hade du kanske kunnat identifiera mig. Jag småsjunger allt som oftast och den senaste tiden har de här tio låtar, med Doris som ohotad etta, varit de som nynnats mest, klicka på länken så kommer ni till en Spotify-lista.

Hjärnspöken enligt O

Helt klart är det Frejas fel att just Doris låt satt sig på hjärnan, men originalet är ännu bättre. Inte på YouTube dock, så ni får hålla till godo med Idol-versionen.

Läs också:

Bra kombination?

Jag gillar både Nick Hornby och Ben Folds, men hade helt missat att de gjort en skiva ihop. Nu har jag lyssnat och jag gillar som vanligt Folds lugnare låtar. Texterna? Ingen aning, måste nog läsa dem för att kunna uttala mig.

Bjuder på ett klipp som jag hittade via Kulturbloggen. Ungefär 4,20 in kan du höra den låt jag gillar bäst, men det finns fler guldkorn som titellåten From above till exempel om två personer som möts, men aldrig träffats trots att de troligen hade passat ihop hur bra som helst. Problemet är bara att det inte räcker att sitta bredvid varandra på en bar, eller nära varandra på en biograf. Kul idé egentligen med en låt om två människor som rör sin nära varandra, men inte tillräckligt. Slumpen, ödet eller vad det nu är som gör det och vad som gör att vissa faktiskt träffas.

Vill du lyssna på hela albumet så finns det här: Ben Folds/Nick Hornby – Lonely Avenue

Läs också: