Category Archives: Facklitteratur

1947 om då och nu

9789127143708-1

Elisabeth Åsbrinks bok 1947 har följt mig under några höstveckor och jag har läst den i små portioner för att hinna fundera över det jag läst. Ett par år efter andra världskriget formades mycket som påverkar oss än idag. Forna nazister flydde till Sydamerika och fick hjälp av bland andra svenske fascistledaren Per Engdahl. 1947 börjar Per Engdahl arbetet med att knyta samman nazister och fascister i Europa och mycket av källorna har försökt döljas. Det handlade inte om nynazism, utan om nazister och fascister som varit i högsta grad aktiva under kriget. Kopplingen till Sydamerika blev bland annat en tidning där en rad skribenter spred propaganda som för tankarna till dagens högerpopulistiska rörelser som SD tillhör.

Under 1947 försöker nystartade Förenta Nationerna att hitta en lösning på den judiska stat som ska skapas. Palestina är en naturlig plats tycker många, men att placera en ny stat där en annan är inte okomplicerat. Åsbrink har en personlig koppling till 1947 och just den här frågan. Hennes pappa sattes i ett läger för föräldralösa judiska barn som skulle få inresetillstånd i Israel. Det var ett socialistisk, sionistiskt läger och många av barnen placerades sedermera på båten Exodus. Där hamnade inte Åsbrinks pappa, då hans mamma kom och hämtade honom. Han var nämligen inte alls föräldralös.

Själv fastnade jag för de litterära delarna i Åsbrinks bok. De som handlar om George Orwell som skapar sin bok 1984 på Jura och de som handlar om Simone de Beauvoir och hennes kärlek till Nelson Algren. Även Nelly Sachs tar plats i händelserna som finns med i 1947.

Jag fascineras också för hur Muslimska brödraskapet tar ett rejält kliv in i historien och hur det kopplas till annat som sker samtidigt. Visserligen skapade Hassan al-Banna rörelsen redan 1928, men 1947 händer det mycket. Bland annat återinförs begreppet jihad. Mycket extremism har sina rötter i åren under och efter andra världskriget.

En annan man, som jag faktiskt inte hört talas om, men som påverkat vår värld mycket är Raphaël Lemkin, som stred för att folkmord skulle ses som ett brott och då definieras av FN. Tidigare kunde enskilda mord ge straff, men inte mord av ett helt folk.

Jag tyckte mycket om att läsa 1947 och jag lärde mig mycket. Greppet att i korta avsnitt göra nedslag från januari till december är snyggt och jag blir verkligen sugen på att lära mig mer om de händelser som Åsbrink skriver om i sin bok. Kopplingarna till vår tid är nämligen många och skrämmande. Att förstå dem är att förstå vår samtid. Jag håller tummarna för att hon tilldelas ännu ett Augustpris.

Läs min intervju med Elisabeth Åsbrink på Kulturkollo här och upplevelserna i Sigtuna här och här.

Läs också:

Även lärare har läslov

9789144093185

Mitt skönlitterära läslov har ännu inte börjat. På söndag måste jag vara färdig med presentationen till min föreläsning på Skolportens konferens för engelsklärare, som hålls i Göteborg 15-16 november. Jag börjar bli nervös, på gränsen till illamående och som vanligt försöker jag läsa mig ur nervositeten. Just idag är planen att plöja Tredjespråksinlärning av Camilla Bardel, Ylva Falk och Christina Lindqvist (red).

Sedan ska jag ”bara” se till att kunna svara på alla frågor som det står i presentationen att jag har svar på.

skolporten

Läs också:

Om jag vore hemmafru … 

… skulle jag definitivt använda den här kokboken varje dag. Nu kommer jag absolut att bläddra, inspireras och säkert pröva några recept. Gott godis också! 

Utan tvekan är det också dags att läsa vidare om Maj och lära känna henne bättre. 

Läs också:

Livet och patriarkatet

9789515238061_Ohman

Peppe Öhman är en av skribenterna på Bokhora, bloggar också på egna bloggen Livet & L.A. och är dessutom författare. Hon har tidigare skrivit Livet och barnet – om att överleva som någons mamma (2011) och romanen Vackra människor (2014). Nu är hon aktuell med den feministiska boken Livet & patriarkatet, som beskrivs som ”ett upprop till alla som tror på könens lika värde, till alla som är beredda att omvandla sin tanke i praktiken varje dag”.

Livet & patriarkatet inleds med en genomgång av vad feminism är, med kapitel som ”Vad vill feminister egentligen?”, ”Vad är ett patriarkat?” och ”Vad är ‘feminazi’?”. Den senare frågan får följande svar:

”Ibland blir jag kallad feminazi på Facebook, men ärligt talat vet jag inte vad det innebär. Jag utgår ändå från att det är feminister som vägrar backa och vara behagfulla damer i en dialog om jämställdhet.”

 

Då är troligen Peppe Öhman en feminazi och jag är det definitivt. Hon påpekar också den uppenbara ironin i att ens sammanblanda feminism och nazism, då feminister kämpar för människors lika värde, vilket nazismen definitivt inte gör. Hon gör också klart att det inte finns några dåliga feminister och jag håller verkligen med henne i grundinställningen att det ska vara okej att se ut hur som helst, rösta blått, rött, grönt eller rosa och ändå vara feminist. Det kan bli lite trångt inom den korrekta feminismen ibland. Samtidigt har jag svårt att se hur maskerade rosa-svarta feminister för med sig något gott. Öhman undviker i princip helt denna diskussion, men det är inte heller hennes syfte.

Öhmans resonemang kommer, igång redan under genomgången av vad feminism är, men det är när avdelningen ”Käpphästarna & jag” inleds som Livet & patriarkatet lyfter på riktigt. Jag tycker att Öhman blir mer och mer vass i sitt resonemang, ju mer av boken jag läser. Från en ganska tassande inledning, där jag faktiskt undrade hur det hela skulle sluta, till en gedigen genomgång av hur feminismen kan definieras och jag håller med om Öhmans pragmatiska och ändå ideologiskt stabila version av feminismen. Boken är dedikerad till ”alla mina systrar” och systerskapet är också grunden i det Öhman skriver. Personliga erfarenheter blandas med det allmängiltiga och jag tror att många kan lära sig mycket av att läsa Livet & patriarkatet. Även jag, som anser mig vara påläst, börjar tänka på saker som jag tidigare inte riktigt reflekterat över. Jag kommer definitivt att rekommendera mina gymnasieelever att läsa Peppe Öhmans bok och planerar att läsa utdrag av den tillsammans med delar av Chimamanda Ngozi Adichies Alla borde vara feminister i minst en av mina svenskkurser. Jag tror att de kommer att komplettera varandra väl.

 

Läs också:

En enkel bok om yoga

YogaOmslag800__

Under våren gick jag en yogakurs. Det var flera år sedan jag tränade yoga senast och jag var glad att jag hittade tillbaka. Nu fixade jag inte plogen, men jag hittade tillbaka till andningen och blev smidigare för varje träningstillfälle. Jag skulle önska att jag hade disciplinen att tog hemma, men jag har ännu inte vågat pröva.

Efter att ha läst Yoga, en bok i serien En enkel bok utgiven av Nicotext känner jag mig sugen på att försöka. Det handlar inte om att göra allt perfekt, som det står i boken, utan om att göra det. Hellre fem minuter varje dag än två timmar en gång i veckan. De illustrerade bilderna av olika positioner är bra och tillsammans med texten blir det riktigt begripligt. Mest fungerar det för att friska upp minnet, de för mig okända positionerna är svårare att förstå, men jag ska absolut ge det ett försök.

Yoga är en bok fylld av yogapostioner. Vackra bilder som inspirerar. Det finns också väldigt många citat om yoga, omgivna av vackra mönster. En del citat blir lite väl överhurtiga för min smak, men det finns också tänkvärda ord att ta med sig.

I stressade tider är det viktigt att hitta ett sätt att slappna av. Yoga är bra nedvarvning för mig och i väntan på höstens kurs kan jag absolut tänka mig att inspireras av denna fina bok.

Yoga2-800

Läs också:

Hur tänker din katt?

9789174245349

Vi har tillbringat helgen i Skåne och firat svärfar (pappa, farfar) tillsammans med makens familj. Katten Selma har fått vara på katthotell och vi var ganska oroliga ska erkännas. Vår Selma är en ganska skygg katt, som inte gillar nya människor och hon är inte heller förtjust i förändringar. Nya miljöer kan vara spännande, hon älskar att gå på upptäcksfärd, men det ska ske i hennes tempo. Redan när vi tittade på kattungar märktes det att Selma var en självständig dam, men att hon var så skeptisk mot nya människor såg vi inte då. Kanske har hon blivit skrämd av hantverkare som kommit och gått, eller så är hon bara skeptisk mot människor hon inte känner.

I boken Hur tänker din katt? av Bo Söderström får vi veta lite mer om vad som påverkar kattens beteende. Det handlar om arv och miljö som tillsammans bestämmer hur en katts personlighet blir. De katter som kallas snälla är ofta de som är glada och nyfikna. Andra kan markera om saker inte passar dem. Det är de aggressiva katterna, ofta hanar, som lämnas till katthem eller avlivas. Alltför många katter överges eller lämnas bort. Det är också färre katter som räknas som raskatter än hundar som tillhör en specifik ras. Katter är ingenting man betalar för, utan något att skaffa en sommar och sedan lämna. Det är riktigt illa.

Det mest intressanta med Hur tänker din katt? är kanske den historiska bakgrunden, som i mycket var ny för mig. Kombinationen av det vilda och det tama är det som tilltalar mig hos katter och jag lär mig att det skiljer väldigt lite genetiskt mellan vilda och domesticerade katter. Ännu mindre skiljer det mellan olika raser. Söderström skriver om kattens sinnen, beteenden och dess kynne, samt hur de beter sig gentemot människor och i hemmet. Klart är att Selma har koll på sin flock och det blev extra tydligt när hon räknade in oss idag. Jag och yngste sonen hämtade henne och hon var väldigt nöjd med att vi kom, men riktigt nöjd var hon inte innan hon hälsat på hela familjen.

Hur tänker din katt? är ingen klassisk bok om hur du sköter ett husdjur. Istället är det en sammanställning av forskning och passar helt klart den vetgirige kattägaren. Jag gillade den skarpt, även om det ibland var frustrerande att inse att forskning inte har svar på allt. Nu när vi ska skaffa ännu en katt hade det till exempel varit toppenbra att få veta vilka kön som passar bäst ihop, men så enkelt är det självklart inte. Nu blir det en hona till som det ser ut (vi ska få titta på en kandidat på söndag) och Selma är så ung att det borde gå hyfsat smidigt, men också tillräckligt sur för att jag ska bli lite orolig.

Läs också:

I huvudet på din katt

Hellman-Holmstrom - I huvudet pa din katt - 9789176291139 - WEB_28b432bb2d4657f5edf571fc43513acf

Jag har faktiskt både lyssnat på och läst I huvudet på din katt av Susanne Hellman Holmström och Sarah J Hellman. Under julens bilturer lyssnade hela familjen med behållning och vi lärde oss en hel del. Visserligen tror jag att boken kanske funkar bättre att bläddra i än att lyssna på i ett svep, speciellt frågesidorna, där det blev lite tjatigt. Samtidigt var det en väldigt trevlig bok att uppleva tillsammans och vi kommer definitivt att använda vår inbundna bok mycket framöver. Det roliga med att lyssna var att vi sedan kunde prata vidare om vissa saker och på så sätt lärde vi känna vår mycket egensinniga katt lite bättre.

Kattens tretton heliga punkter är en viktig del av boken. Där fick vi lov att dubbelkolla om vår Selma har allt hon behöver. Det handlar om mat och dryck, men också till exempel klösmöjligheter och pälsvård. Det vi lärde oss var att katter inte är så lätta att förstå, men att det finns en del saker som alltid går att pröva. Som att ha koll på hur många kattlådor som krävs, vi kunde till slut skandera det korrekta antalet i kör i bilen, ”en låda per katt och en extra”. Vi fick också veta mer om feromoner och vad katter egentligen vill oss när de låter på olika sätt. Idag finns också fler vattenskålar i huset, vilket gör att katten kommer på att hon är törstig lite oftare. Roligast är att följa med in i badrummet och dricka lite. Lite frustrerande är det dock att få veta att vår katt ”gräver” vid matskålen för att hon gillar sin mat extra mycket, eller är missnöjd med den. Inte direkt raka besked.

Roligast är kanske alla små ”visste du att” och alla myter som författarna tar död på. De bryter av de mer faktaspäckade avsnitten och gör att boken blir roligt att både läsa och lyssna på. Lärorikt och roligt, det är en bra kombination.I slutet finns ett frågeavsnitt som passar bättre att bläddra igenom än att lyssna på, men vi kommer att använda det när Selma hittar på knäppa saker. Än så längre är vi hyfsat förskonade från märkliga beteenden, men man vet aldrig.

I huvudet på din katt är en bra, trevlig och matnyttig bok. Jag tycker om den personliga tonen och tydligheten, som gör att den passar lika bra för barn och vuxna. Hela familjen O gör tummen upp! Lite jobbigt är det kanske att vi alla blev vansinnigt sugna på en katt till, trots att vi inser att det inte alltid är så att katter blir bästa vänner.

Läs också:

Det riktiga landslaget

Det-riktiga-landslaget1-300x459

När jag googlade ”spelschema fotbollsvm” fick jag en massa hänvisningar till VM för herrar 2014. För att få veta hur det VM som inleds imorgon spelas, måste en självklart söka på dam-VM, för se det har gubbarna som bestämmer sagt. Men här är tiderna i alla fall, första matchen för Sverige är mot Nigeria på måndag. Då hejar vi på Det riktiga landslaget, som Moa Svan kallar dem.

Ju mer jag läser i Mia Svans bok, desto mer förbannad blir jag. Det blir så pinsamt tydligt hur stor del av fotbollsuppmärksamheten som herrarna får trots att de, som Svan påpekar, inte har spelat ett stort mästerskap på många år och dessutom inte har mer än ett drygt 20 år gammalt brons att skryta med. Missförstå mig rätt, jag älskar att titta på fotboll, men Svan har en rejäl poäng då hon påpekar att de största stjärnorna finns i det riktiga landslaget. Hon lägger fram bevis på bevis för varför det är Pia Sundhagens landlag, inte Erik Hamréns dito, som är det riktiga landslaget. Det är Lotta Schelin som gjort flest mål och Therese Sjögran som gjort flest landskamper. Det handlar inte om Anders Svenssons bil eller Zlatan Ibrahimovics taskiga inställning till sina kollegor i det riktiga landslaget, inte heller om svenska fotbollsförbundets kassa bortförklaringar, utan om att riktigt bra idrottsutövare inte får den uppmärksamhet och cred som de förtjänar.

Jag diskuterade som så ofta fotboll med några elever i veckan och började prata om VM. EN av dem visste att det var VM i sommar. Att det faktiskt finns spelare som inte är män. Just den här personen visste faktiskt också hur bra det riktiga landslaget faktiskt är.

Nu handlar Svans bok inte bara om att könet avgör vilka förutsättningar du har som fotbollsspelare, utan också om flera av de allra bästa spelarna i Sveriges bästa fotbollslandslag just nu. Jag visste absolut allt för lite om dessa spelare, trots att namnet definitivt är välkända för mig.

Inför VM har jag därför pluggat lite och försökt få koll på de bästa spelarna, inte bara i Sverige, utan i andra landslag. Här finns tio stjärnor att hålla koll på.

Det riktiga landslaget är en intressant, välskriven och lättillgänglig bok, som jag hoppas når många läsare. Alla ungar som plöjt boken om Zlatan, borde definitivt uppmanas att läsa den här också.

Läs också:

När en demokrati föds

9789127138148

När den arabiska våren inleddes gick det att läsa om situationen i Tunisien dagligen, men som vanligt försvann rapporteringen och journalisterna förflyttades till andra, mer aktuella platser. Samtidigt pågick självklart massor i landet som vår media glömt. I boken Det här är vår tid – Fyra kvinnor efter revolutionen i Tunisien, får vi följa tre representanter i den konstituerande församlingen, vars uppgift det är att ta fram en ny grundlag. Den fjärde kvinnan Amira, förlorade sin man under revolutionen och är en så kallad martyrhustru.

Mabrouka Mbarek representerar det sekulära mittenpartiet CPR. Hon har bott i USA i många år och är nu tillbaka för att göra en insats för sitt hemland. Detsamma gäller Meherzia Labidi, som tillbringat många år i Paris. Hon är den konstituerande församlingens vice talman och invald ledamot för det islamistiska partiet Ennahda. Selma Mabrouk är läkare och invald för det socialdemokratiska partiet Ettakatol.

Målet är att bygga upp ett nytt, demokratiskt Tunisien och tvistefrågorna är utan tvekan kvinnors rättigheter och förhållandet mellan politik och religion. Oron hos oppositionen är dock stor för att Ennahda ska få in formuleringar i grundlagen, som öppnar för att senare kunna införa sharialagar.

Selma har valt att inte vara rädd. När valresultatet kom i slutet av oktober 2011 och det stod klart att islamistpartiet Ennahda hade tagit storslam blev Selma först orolig. Men hon bestämde sig för att inte döma ut något parti på förhand. Trots det kan hon inte helt skaka av sig känslan. Selma vill inte att religionen ska tränga in i politiken.

 

Arbetet i Bardo, där den konstituerande församlingen håller till, är lika spännande att följa som den mest rafflande thriller. Härgestam bygger upp en dramatik och det är helt klart så att verkligheten överträffar dikten. Det är också snyggt hur Amiras berättelse står i kontrast med och kompletterar de politiska avsnitten. Vi får veta hur livet är i Tunisien genom Amiras ögon, men också genom berättelserna de tre andra kvinnorna bidrar med.

Varje gång jag läser en reportagebok som gör att jag lär mig nya saker om ett land och dess befolkning, undrar jag varför jag inte gör det oftare. När boken är så lärorik och så välskriven som Fanny Härgestam börjar jag verkligen fundera. Jag vill definitivt rekommendera er att läsa Det här är vår tid, men läs gärna Tunisian Girl av Lina Ben Mhenni dessförinnan, där får du läsa om revolutionen och det som hände under revolutionen.

Läs också:

Dagens bok

Popmusik1

Det här läsåret ska jag undervisa i Svenska på Estetiska Programmet. Svenska 1, 2 och 3 står på programmet. Alla kurser är faktiskt nya för mig, då jag tidigare bara haft Svenska A, som var den gamla benämningen på gymnasiets första svenskkurs. Självklart ska jag försöka ”färga” kurserna lite, så att de passar esteteleverna extra bra. Idag har jag till exempel grottat ner mig i Anna Charlotta Gunnarssons bok Popmusik rimmar på politik. Återkommer med mer info om denna spännande bok, då jag läst den lite mer noggrant.

 

 

Läs också:

« Older Entries