Category Archives: Boktankar

Böcker som förändrade även mitt liv

Under våren kommer DN låta en rad författare och kritiker skriva om böcker som förändrat deras liv och i lördags skrev Nina Björk om en boksvit som var viktig även för mig, nämligen den om Kulla-Gulla av Martha Sandwall-Bergström. Liksom Björk var dessa böcker en del av min uppfostran till tolerant och solidarisk människa. Kulla-Gulla ser den lilla och utsatta människan, dess människovärde och rätt till möjligheter.

Inför valet 2014 skrev jag om böcker som format mig politiskt och där fanns böckerna om Kulla-Gulla självklart med. Ibland önskar jag att pojkar fick läsa fler flickböcker, då dessa ofta har ett budskap som uppmuntrar till att hjälpa och stötta andra. Jag läste den första boken om Kulla-Gulla för mina söner, för det går faktiskt utmärkt att läsa flickböcker även för dem. Även Katitzi fungerar för pojkar. Det är synd om de inte ska få en chans att utvecklas genom litteratur.

Jag ser fram emot fler boktips från Boklördag.

Läs också:

En lång rad kvinnor

Egentligen är det väl ganska ointressant med kön, men jag har ändå gjort ett diagram över könsfördelningen över de författare jag läst böcker av under 2016. I gruppen övrigt finns en författare som definierar sig som ”singular they” och böcker som är skrivna av flera författare av olika kön.

Förra året var fördelningen 67% kvinnor, 32% män och 1% övrigt. I år har det blivit ännu fler böcker skrivna av kvinnor och egentligen borde jag kanske ha som mål att läsa lite mer balanserat, men det tänker jag faktiskt inte ha.

Så här ser fördelningen för 2016 ut.

Läs också:

Till minne av Leonard Cohen

leonard-cohen-big

För drygt 11 år sedan föddes en liten pojke. Hans föräldrar hade funderat mycket över vilket namn de skulle ge honom. Ett namn efter någon som kunde vara bra att förknippas med. Hans då tvååriga kusin föreslog Lennart, efter en gemensam släkting. Inspirerat av det fick pojken namnet Leonard. Mest tänkte vi på mannen med en av de vackraste röster vi visste, Leonard Cohen. Nu har den rösten tystnat.

Visst visste jag redan innan vem Cohen var, men jag föll pladask för honom när jag såg Stina Dabrowskis intervju med honom 1997. Då bodde han på Mount Baldy Zen Center utanför Los Angeles som munk med namnet Jikan. Nu var ju hans munkliv inte hela hans liv, men just den intervjun träffade i hjärtat. Dabrowski gjorde sedan en intervju 2001 och då hade han flyttat från centret. Fortfarande gjorde han ett otroligt varmt och mänskligt intryck. Precis en sådan förebild som jag ville att min son skulle ha.

Jag minns låtar som säkert alla minns, som Hallelujah (och ja, det ska vara Cohens version) eller First we take Manhattan, men också många fler. Han skrev också en mängd dikter som till exempel den här:

Do not forget old friends from Selected Poems

Do not forget old friends
you knew long before I met you
the times I know nothing about
being someone
who lives by himself
and only visits you on a raid–

 

Foto: Joel Saget/AFP/Getty Images

 

Läs också:

Konspirationen mot Amerika eller Godnatt, jord?

Vissa kanske tycker att de vaknar upp till en skön ny värld idag. Med tanke på att Trump vunnit stater som traditionellt är demokratiska borde de vara en del. Själv konstaterade jag att det här är en morgon vi kommer att minnas. Men inte med glädje. Människor kommer tala om var de var när de hörde att Trump vunnit valet, på samma sätt som vi pratar om vad vi gjorde när vi fick reda på att Olof Palme mördats och planen kraschade i Word Trade Center.

Att Trump vinner valet visar att så kallad alternativ media har vunnit. Lögner har blivit sanning och det spelar ingen roll att det går att bevisa att det är lögner. De som tror på Trump tror på honom och är övertygade om att så kallad traditionell media ljuger. På samma sätt finns det många här som ser Avpixlat och Fria Tider som nyhetssajter och DN, SvD och Svt som lögnare. De lever i en parallell värld där Trump ska frälsa världen, Åkesson rädda Sverige och Brexit Storbritannien. En värld där Marie le Pen är en trevlig dam som älskar att klappa katter och Putin en cool kille värd att stöttas. Det är den världen vi måste kämpa mot.

Dagens boktips blir Konspirationen mot Amerika av Philip Roth. En kontrafaktisk roman om vad som skulle kunna ha hänt i USA efter andar världskriget. Verkligheten överträffar förvisso alltid dikten, men det är en mycket läsvärd bok.

Läs också:

Några spekulationer kring Augustpriset

Ikväll hålls en presskonferens där de nominerade titlarna som kan få årets Augustpris i tre kategorier presenteras. Böckerna ska vara skrivna på svenska och ha publicerats mellan den 19 oktober 2015 och 23 september 2016. Det finns två saker som gör att jag är tämligen säker på att jag inte kommer att kunna pricka in alla de nominerade. Dels har jag inte läst alla utgivna böcker, vilket jag utgår ifrån att juryn har. Dels läser jag främst böcker skrivna av kvinnor och det är männen som brukar premieras i de flesta klasser.

Skönlitteratur

Här hoppas jag att De fördrivna av Negar Naseh nomineras. Det är en båda bra och välskriven bok.

Halva liv av Qaisar Mahmood är en fin liten bok om en far och en son och att försöka leva.

Aftonland av Therese Bohman måste nomineras. Punkt.

Sedan tycker jag att Karolina Ramqvists essä Det är natten är riktigt läsvärd.

Av de jag inte läst ännu tror jag på Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård och De polyglotta älskarna av Lina Wolff.

Fackböcker

Här har jag läst väldigt lite, men Elisabeth Åsbrinks 1947 är väldigt bra och välskriven.

Jag läser Flickan och skammen av Katarina Wennstam just nu och det är en otroligt viktig bok som förtjänar en nominering.

Jag kan också tänka mig att Varje dag är en vårdskandal av Sebastian Lönnlöv och Genier av Moa Gammel kan knipa nomineringar. Niklas Orrenius nya bok Skotten i Köpenhamn kommer i dagarna och får kanske vänta till nästa år. Annars verkar den intressant och juryn torde ha fått läsex.

Barn – och ungdomslitteratur

En kategori som innehåller allt från bilderböcker till böcker för unga vuxna, sakprosa så väl som skönlitteratur, vilket gör att urvalet näst intill omöjligt. Själv läser jag få böcker för de minsta och koncentrerar mig därför mest på böcker från ca 9 år och uppåt.

Jag lever, tror jag av Christine Lundgren är en vacker och gripande skildring av sorg. Väl värd en nominering.

Du, bara av Anna Ahlund är en av de mest läsvärda kärlekshistorier jag läst i år, tillsammans med Jack av Christina Lindström.

Tio över ett av Ann-Helén Laestadius berättar om en väldigt viktig händelse i svenska nutidshistoria, som får på tok för lite uppmärksamhet.

Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld är en välskriven historia om en annorlunda och samtidigt väldigt vanlig kille.

När det gäller bilderböcker lämnar jag gissandet till de som besitter någon som helst kunskap. Det gör nämligen inte jag.

 

 

Läs också:

Läget för ungdomsboken är vårt ansvar

”Kanske har det blivit dags att lägga ner ungdomsboken?”, så lyder rubriken till en krönika av Lotta Olssonpublicerad i Dagens Nyheter. Argumentet är att böcker som klassas som ungdomsböcker säljer mindre än de som vänder sig till unga vuxna och således kan kategorin tas bort. Läsarna vill ändå ha vuxenböcker. Hon baserar sitt antagande på att få ungdomsböcker ges ut och att få ungdomar i hennes bekantskapskrets läser de som faktiskt publiceras. Jag tror egentligen att Olsson mest vill provocera, men ändå är hennes resonemang lite märkligt. Att raljera kring ungdomsboken ökar knappast dess status.

Visst finns det en tanke om att böcker för vuxna skulle vara finare än de som är skrivna för ungdomar. Det handlar om mängden publicitet, men faktiskt borde även vi lärare ta på oss en del av ansvaret. När vi tillhörde målgruppen undrar jag om det verkligen fanns lika många bra och relevanta böcker för unga och om det var därför vi, eller i alla fall jag, gick direkt på vuxenhyllorna. Vad jag vet med säkerhet är att ingen lärare pratade om ungdomsböcker med oss, tipsade om nya böcker, eller läste dem tillsammans med oss. De boktips jag fick kom från Barnens bokklubb och möjligen från biblioteket. Vi hade dock inget direkt skolbibliotek och på folkbiblioteket fanns visserligen bibliotekarier och böcker, men inte någon som aktivt tipsade. Fortfarande verkar det anses bättre om våra elever läser böcker för vuxna. Så kallade ”riktiga” böcker. Gärna klassiker.

Inget ont om klassiker, det finns många som kan vara relevanta för ungdomar idag, men det gäller också ungdomsböcker. Det vittnar om okunnighet att som lärare, eller som vuxen över huvud taget, vifta bort ungdomsböckerna. Att det ges ut färre böcker för åldersgruppen är ett dåligt argument för att de borde bli ännu färre. Det gäller dock att vi hjälps åt så att rätt bok når rätt läsare. Alla ungdomsböcker blir, naturligt nog, inte storsäljare som sedan filmatiseras. De smalare titlarna behöver också få publicitet.

I en replik publicerad på Svensk Bokhandels sajt skriver Ada Wester, från Gilla Böcker och Lilla Piratförlaget rakt på sak under rubriken ”Här läggs inte ner någon ungdomsbok!”. Precis som jag anser Wester att ungdomsboken borde få stå för sig själv. Inte klumpas ihop med vuxenböcker och inte heller med barnböcker. Hon menar också att de ungdomar hon möter visst läser ungdomsböcker, men konstaterar att en undersökning kring ungdomars läsning vore intressant.  Det håller jag med om. Jag hade önskat att vi pratade mer om ungdomars läsning. Det är för viktigt att inte diskutera.

Nu tror jag inte att ungdomar bryr sig särskilt mycket om Augustpriset. Faktiskt tror jag att de flesta inte ens vet vad det är för ett pris. Ändå är jag ganska säker på att en uppdelning av barn- och ungdomskategorin skulle vara positivt för ungdomsboken och för läsandet i stort. Som Wester skriver kämpas det hårt för att böcker för unga ska få den uppmärksamhet de förtjänar och den kampen får inte ha varit förgäves. Nu när Förläggarföreningen tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda formerna för Augustpriset hoppas jag att de kommer fram till att böcker för barn och ungdomar faktiskt inte är samma sak. Inte heller böcker för ungdomar och vuxna. Det handlar inte om värderingar och det är viktigt att komma ihåg.

För den som vill ha tips på bra ungdomsböcker finns en lista här. Den består av böcker som jag tror också tilltalar lärare, vilket många gånger är en förutsättning för att böcker når unga. Jag har också läst en massa andra ungdomsböcker som inte är lika breda, men många gånger minst lika bra. De jag skrivit om hittar du här. Alla böcker för unga älskas inte av vuxna och det är precis som det ska vara. Det behöver inte betyda att de är dåliga.

För mig är ett av de coolaste ögonblicken när jag lyckas para ihop en elev med rätt bok. En bok som får hen att vilja läsa vidare. Extra kul är det om eleven i fråga uttryckt att hen inte gillar att läsa. Där har vi vuxna, inte bara svensklärare, ett stort ansvar. Lösningen är inte att ge ut färre ungdomsböcker, utan fler och att dessutom se till att alla som kan tänkas vilja läsa dem verkligen får veta att de finns. Det jag verkligen kan hålla med Lotta Olsson om är nämligen att det är djupt oroande om försäljningstappet beror på att ungdomar helt enkelt läser mindre.

Några som ofta glöms bort i debatten är bibliotekarier i allmänhet och skolbibliotekarier i synnerhet. De sitter inne med en kunskap som fler borde få ta del av. Dagens bibliotek är något annat än när jag var tonåring och bredden på aktiviteter är större, ändå hittar för få dit. Mycket handlar om tillgänglighet. Avsaknaden av vettiga skolbibliotek med utbildad personal, gör att ett allt för stort ansvar för ungdomars läsning hamnar på svensklärarna och medvetna föräldrar. Det är inte okej. Det är inte heller ett problem som vi löser genom att minska utgivningen av ungdomsböcker.

Läs också:

Två små läsare

IMG_2134

Det var i somras grabbarna O blev läsare på riktigt. Tidigare hade de läst lite själva, men mest var det jag eller maken som läste högt. Nu läser de själva varje dag och varvar ljudböcker med ”vanliga” böcker. Jag måste erkänna att jag saknar högläsningen, men jag är mest glad över att de verkligen börjat läsa på allvar. Som läsare får du så mycket gratis och jag hoppas att det kommer ge dem större möjligheter att nå goda studieresultat.

Min uppgift är att hitta bra böcker som de kan läsa. Ibland följer de med till biblioteket eller bokhandeln och letar då själva, ibland hittar jag något bra boktips hos någon bokbloggare eller hos mina privata bibliotekarier på Kulturkollo och i bokcirkeln Bokbubblarna. Just nu läser lillebror O Nåjdens sång av Martin Widmark och den är så bra att han läser hellre än spelar dataspel. Det är ett gott betyg. Storebror O har just börjat med serien om Percy Jackson av Rick Riordan och läser första delen Född till hjälte.

Jag tänker hela tiden att jag ska läsa samma böcker som de, för att kunna samtala kring dem. Sedan i somras har de tjatat på mig att läsa i alla fall första boken i serien om Gregor Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins. Dags att ta tag i det.

Läs också:

Tankar om tempo

Elever som läser långsamt gillar sällan att läsa. Det blir för jobbigt och de glömmer ofta vad de läst. Jag tänker att tempot är en viktig del av läsningen och att en sak vi behöver träna i skolan är just att läshastigheten ökar. Förståelse absolut, det är svårt att läsa utan, men också utan ett fungerande lästempo. Det gäller också att kombinera lästempo med strategier för att minnas det lästa.

För mig, som läser bra och ofta snabbt blir det tydligt att böcker jag hinner läsa ut snabbt ofta är (blir?) bättre än böcker jag läser långsamt, med många avbrott. Under avbrotten hinner jag glömma och då blir det svårt att fortsätta läsningen. Sedan får det inte gå för snabbt. Ibland kommer jag på mig själv med att ögonen läser snabbare än vad hjärnan klarar av. Det blir inte alls bra. Ofta händer det när jag måste läsa ut en bok till en speciell dag.

Mina tankar bottnar i en diskussion på twitter som egentligen handlade om dyslexi och anpassningar (min tolkning, tolkningar är viktiga på twitter) och ibland rörde vid mängdträning. Vad det nu är. Ofta hörs kommentarer om att det inte är vettigt att ”bara låta eleverna läsa” utan att göra något med det lästa och jag kan absolut förstå tanken. Att bara sitta och titta i en bok, utan att förstå är självklart meningslöst, men för att bli en snabb och effektiv läsare krävs både teknikträning och mängdträning.

Själv mår jag bäst om jag får tid till läsning och tid att komma in i en bok. Blir läsningen avbruten för mycket förstörs läsupplevelsen ofta helt. Så vad vill jag säga? Vi behöver läsa mer. I skolan, hemma för våra barn, själva för att inspirera andra och för att få ro i själen.

Läs också:

Att sakna ord …

Det är sällan jag saknar ord, men idag gör jag det. Jag tänker på alla liv som påverkas av terrorism. I Paris, i Syrien, i Afghanistan, i Libanon, i Irak, i Grekland, i Sverige och i många andra delar av världen. Delar vi i vissa fall glömt av. I Europa stängs gränserna för de som flyr den terror vi också är rädda för. Vad löser det?

Det snurrar vackra och tänkvärda citat på sociala medier om hur vi ska välja ljuset och kärleken. Det är lätt sagt, men sällan lika lätt gjort. Men nödvändigt. Det måste vara rätt väg att gå.

Själv tänker jag på alla som drabbats av terrorn, men deras tårar blandas också med bilder av mina elever. De som spelade en teaterförställning om flykt och terror och de som höll på att skratta ihjäl sig åt mig igår då jag försökte tala dari, tigrinja och thai. Två sidor. Rädslan och gemenskapen. Jag önskar mig mer av det andra.

Just nu vill jag stänga av världen. Glömma alla löjliga bråk om vilket lands befolkning det är mest synd om, vilka flyktingar som kostar mest eller hur synd det är om de som får sina pengar snodda av människor på flykt. Jag vill ha medmänsklighet, inget annat. Det är många som drabbas när världen är ur led. Det är många som behöver hjälp. Terrorism ska alltid fördömas, men skulden ska inte spilla över på de som ingen skuld har.

En fanatiker är en fanatiker oavsett religion eller politisk övertygelse. Hur kan vi bota fanatikerna?

I förordet till den här mycket läsvärda boken skriver Nadine Gordimer:

”Amos Oz är förnuftets röst i det kaos av lögner och hysterisk retorik som präglar den globala debatten om pågående konflikter”

Vi behöver många förnuftiga röster nu.

hur-man-botar-en-fanatiker-och-om-att-skriva

 

Läs också:

På förekommen anledning

Kära läsare. Jag tänkte besvara några frågor, som ni tydligen undrat över, men troligen inte fått svar på genom att läsa något på den här bloggen. Misströsta inte, jag har svaren trots allt.

1. ”flynn broken harbour” Gillian Flynn är en utmärkt författare, läs gärna något av henne. Min favorit är Vassa föremål, men se till att få tag på den nya översättningen från 2014 eller läs boken på engelska. Då heter den Sharp Objects. Flynn har däremot inte skrivit Otrygg hamn, utan det har Tana French gjort. Hon är också en lysande författare, så läs något av henne också, men läs gärna första boken i serien först. Den heter Till skogs. Om du inte är så noga med att läsa böckerna i ordning, så tycker jag absolut att du ska läsa Otrygg hamn, då det är en av de bästa.

2. ”kvinna på tåg flynn”Kvinnan på tåget av Paula Hawkins är också mycket bra, men jag tycker inte riktigt att det är rätt att jämföra den med Gone Girl av Gillian Flynn. Det är två bra böcker om inte så himla bra äktenskap, men de är mycket olika.

3. ”albert einstein tvillingbror herbert” Albert Einstein hade ingen bror som hette Herbert. Det är Jonas Jonasson som hittat på honom, liksom han hittat på en massa andra saker i sin bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Albert Einstein hade dock en syster som hette Maria och kallades för Maja, men det är en helt annan historia. Sist jag googlade hittade jag inga syskon alls, så något har helt enkelt hänt.

4. Du som googlat för att hitta budskapet till Ett öga rött har jag bara ett råd till. Läs boken. Den är bra. Budskapet kan du med all säkerhet klura ut efter läsningen. Luras inte heller att se filmen istället för att läsa boken, de är inte helt lika. Däremot är det en utmärkt uppgift att läsa boken OCH se filmen och DÄREFTER jämföra de båda. Sådant gillar lärare. Var också noga med att jobba ordentligt på lektionerna och visa tydligt hur din text om boken (som du läst) växer fram.

5.”Roliga bilder på spermier”. Undrar stilla hur du hamnade på en bokblogg, men kanske hade det något med den här boken att göra. Om inte ber jag dig att googla igen.

6. ”Avskyr sexismen som råder i samhället”. Jo tack, jag också.

 

 

Läs också:

« Older Entries