Category Archives: Böcker Allmänt

Yttrandefrihet är svårt

Bokmässan i Göteborg har tema yttrandefrihet i år. Det låter enkelt. Alla ska få säga sin åsikt i ett demokratiskt samhälle. Motsatsen till yttrandefrihet är censur och det vill vi självklart inte ha. Så avslöjades idag att Nya tider ska ställa ut på Bokmässan. En tidning som anses högerextrem, men också en tidning som har presstöd. Reaktionerna har varit många. Lina Neidestam, som skapat serien Zelda skulle ha medverkat i ett flertal punkter under Bokmässan och väljer nu att ställa in.

Jag tänker inte länka till Nya tider, men de skriver själva om hur pengar samlats in för att de ska kunna delta på mässan. Minst sagt främlingsfientliga sajten Avpixlat, som jag absolut inte tänker länka till, hävdar att det handlar om panik hos kulturvänstern, men jag kan inte låta bli att känna att det här är ett steg i en normalisering av alternativ media som vinklar världen för att öka främlingsfientlighet. Många anser att denna alternativa media avslöjar sanningen, som traditionell media mörkar. För mig är det uppenbart vilka som vinklar och mörkar. Den som lever i en värld där Nya tider, Fria tider, Avpixlat och andra högerextrema medier står för sanningen, får onekligen en skev bild av verkligheten. Det handlar inte ens om vinklingar, utan rena lögner.

Är det då ett skäl att tysta dem? Spontant svarar jag självklart nej. Yttrandefriheten är en grundläggande frihet i en demokrati, men ändå kan jag inte låta bli att önska att lögner och extremism inte ska normaliseras. Petter Larsson på Aftonbladet anser att de borde portas, författaren Henrik Arnstad menar att Nya tider snarare minskar yttrandefriheten än ökar den, då deras närvaro på mässan skrämmer andra till tystnad. Bokmässans vd Maria Källsson menar dock att alla som inte bryter mot svensk lag kan vara en del av mässan.

Mycket enkelt och mycket svårt på samma gång onekligen. Ena stunden landar jag i att yttrandefriheten självklart innebär att Nya tider ska få finnas på Bokmässan, samtidigt tänker jag i andra stund att det inte är en rättighet att delta i ett evenemang och att vissa åsikter varken borde accepteras eller normaliseras. Men det är svårt, det är det. Principiellt gör Bokmässan rätt, men jag är inte riktigt bekväm med det. Samtidigt kan jag inte annat att hålla med Johannes Klenell, Galago om att det liknar en storm i ett vattenklas. Som han påpekar i sin text Några tankar om nazister på Bokmässan kommer de inte att stå i centrum, utan på en ganska undangömd plats. Ett citat från texten får avsluta detta inlägg:

 

Varför skriver vi det här då, jo för att det är viktigt att undvika den visklek som uppstått där det är lätt att tro att mitt på mässan kommer en fyrtio kvadratmeter stor nazistmonter stå, bemannad av tiotals SS-officerare. Sanningen är nog snarare att det kommer vara tre sura gubbar vid ett ensamt bokbord. Det kommer inte vara omöjligt att göra motstånd genom information på plats. Det är bra att vara arg, men synd om vi ska skrämma upp varandra.

 

Läs också:

En dansk lista

Nu har Kulturkollo börjat med temaveckor igen efter sommarlovet och först ut är en vecka om Danmark. Veckans utmaning består av fyra punkter och något fler än fyra tips blir det från mig. Det där med att begränsa sig är inte riktigt min grej.

 

Min bästa danska författare/bok

Jag tycker verkligen om Alfabet av danska poeten Inger Christensen. Hon är verkligen helt fantastisk! Läs mer om henne i mitt julkalenderinlägg.

En bra dansk bok jag läste ganska nyss är Du försvinner av Christian Jungersen. Då sa jag att jag skulle läsa mer av honom, men det har ännu inte blivit av. Jag vill dock det fortfarande.

 

Min bästa danska film

Som alltid när det gäller film är mina favoriter hopplöst daterade. Jag är svag för Mads Mikkelsen och första filmen jag såg med honom var superläskiga Pusher. Det var på en filmfestival i Göteborg och jag var hyfsat rädd under promenaden hem över Masthuggsberget till Majorna sent på kvällen. Den sitter kvar fortfarande, men jag har faktiskt inte vågat se fortsättningsfilmerna.

Regissören Susanne Bier är annars en favorit som gjort många bra filmer. Även där dyker Mikkelsen ofta upp.

 

Min bästa danska TV-serie

Jag har faktiskt inte sett Bron, det borde jag självklart göra. Mina favoriter är gamla som gatan även när det gäller tv-serier. Det går nämligen inte att bortse från fantastiska Matador, som sändes första gången med början 1978. Jag skulle verkligen vilja se om den.

Lite färskare är Nikolaj och Julie om sex vänner med fina skådespelare. Jag är helt klart mer förtjust i dramaserier än actionserier.

 

Mitt bästa danska kulturtips

Bäst vet jag inte, men jag är uppvuxen med Kim Larsen och Gasolin’ och vill ändå nämna dem. Det här är en av mina favoriter:

Läs också:

Crimetime – inte för lärare från västkusten

Sharon Bolton

Sharon Bolton

Programmet på Crimetime Gotland 17-20 augusti lockar onekligen med namn som Sharon Bolton och Elizabeth Hand. Tyvärr är det helt omöjligt att som lärare få ledigt precis när höstterminen startar och att åka från Göteborg till Gotland bara över lördag-söndag är inte aktuellt.

Lite avundsjuk är jag allt, men jag har i alla fall Sigtuna att se fram emot. Sedan blir det Bokmässan på hemmaplan i september och självklart Stockholm Literature i oktober. Det känns helt klart som en bra litteraturhöst också utan Crimetime.

Vilka kulturevenemang ser du fram emot i höst?

 

Foto: Michael Webberly

Läs också:

Laddar för litteraturhösten

img_3563.jpg

Jag tillhör de som mycket gärna vill ha sol och värme och som visserligen gillar mitt jobb, men gärna skulle slippa jobba än på några veckor. Det finns dock fördelar med hösten, som Sigtuna Litteraturfestival en litteraturfestival som går av stapeln sista helgen i augusti. Faktisk är det mitt första besök i Sigtuna och jag ser verkligen fram emot det. Mest ser jag fram emot att lyssna på Elisabeth Åsbrink, Bob Hansson och Qaisar Mahmood. Tyvärr verkar det bli tajt att hinna med Anne Enright, men jag skulle gärna vilja. Nedan är det program jag spontant satte ihop. Det hinner säkert att ändra sig.

Skärmklipp 2016-08-02 20.42.05

 

Läs också:

Not the Booker Prize’s Very Long List

Jag ska erkänna att min sommarläsning varit ovanligt lättsmält och trots detta har jag läst mindre än vanligt. Jag hoppas på en bättre läshöst och då är det alltid kul att botanisera bland diverse listor och diverse bokpriser för att hitta guldkornen. Förra veckan presenterade Man Booker Prize sin långa lista för 2016 och nu har The Guardian satt ihop en alternativ lista med böcker de menar är bättre. En “very long list” för “Not the Booker Prize” och ja, den är verkligen lång. Över 100 titlar finns representerade och läsarna uppmanas att rösta på sin favorit.

Visst är det lättare att verkligen få med guldkornen när listan innehåller hur många böcker som helst, men visst finns det en poäng i att de stora prisernas nomineringslistor väldigt sällan är speciellt breda. Det finns en viss sorts böcker som alltid återfinns på dessa listor och ibland blir det nästan lite skrattretande.

Så här skriver Sam Jordison om Man Booker Prizes långa lista:

[…] I always feel that its longlist is just as notable for its omissions as the books that are chosen. This year was no exception. A few good books sometimes sneak on there – but dozens more don’t make it.

 

Och visst är det så att alla böcker inte finns med på listan, det hade nästan varit löjligt. Jag gillar på ett sätt de lite snobbiga litteraturprislistorna, men jag skulle verkligen önska att de inte vore fullt så homogena som de nästan alltid är. Egentligen är de ganska homogena oavsett pris, även i ett mer folkligt pris som Årets Bok vänder sig till en speciell publik. Där handlar det mer om popularitet än något annat. Jag skulle dock hävda att god kvalitet och goda försäljningssiffror inte alltid hör ihop, inte heller är krigsskildringar av medelålders män heller automatiskt av hög kvalitet.

Kika gärna in här för att se det oändliga listan. Kanske hittar du några favoriter. Själv blev jag mest matt av mängden titlar och ganska glad trots allt över att Man Booker Prize nöjde sig med 13. Det verkar dock som om även Not the Booker Prize kommer att presentera en kortare lista. Det kan bli spännande. Förra årets vinnare Fishnet av Kirstin Innes är helt okänd för mig.

Läs också:

Nya böcker i augusti

NarGryningenDrojer-521x800

Det kommer självklart ut en massa böcker i augusti, men här är de jag ser fram emot mest.

America, Philip Roth, 3 augusti, Albert Bonniers Förlag.

Där gryningen dröjer, Anna Lihammer, 15 augusti, Historisk media.

Flickorna på Englandsbåten, Lone Theils, 22 augusti, Norstedts.

Slutet på världen som vi känner den, Erlend Loe, 23 augusti, Alfabeta bokförlag.

Gömda kroppar, Caroline Kepnes, 24 augusti, Forum bokförlag.

Alla hjältar blir förlåtna, Chris Cleave, 31 augusti, Brombergs Bokförlag.

Den gröna vägen, Anne Enright, 31 augusti, Brombergs Bokförlag.

Skamlös musik & bleknande bläckElvis Costello, 31 augusti, Norstedts.

 

Vilka augustiböcker längtar du efter?

Läs också:

Jag bad om klassikertips. Ni kan inte ana vilka titlarna är…

Kanon har varit ett hett ämne det senaste på Twitter, i alla fall lärartwitter och jag bad om tips på klassiker och lovade läsa första olästa titel.

Dessa böcker fick jag tips om (få överraskningar ska erkännas) så jo, ni hade nog kunnat ana. Många bra böcker, men mina farhågor verkar stämma. Det är män från väst som dominerar:

Röda rummet av August Strindberg, som jag läst två gånger faktiskt, men inte gillar riktigt.

Fröken Julie av August Strindberg, är däremot en favorit.

Främlingen av Albert Camus, läst och gillade sådär, men många elever uppskattar den mycket.

Pärlan av John Steinbeck, läst och uppskattat.

Utvandrarna av Vilhelm Moberg, läst flera gånger och tyckt mycket om.

Flickan i frack av Hjalmar Bergman, läst för länge sedan och tror jag tyckte om den.

Historietter av Hjalmar Söderberg, en favoritförfattare.

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, läsvärd, brukar funka bra.

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, en favoritbok, aktuell igen iom filmatisering.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, läste på universitetet och älskade.

Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf, helt okej, men ingen favorit.

Jerusalem av Selma Lagerlöf, den första olästa bland tipsen. Får läsa den då!

Jakob fatalisten av Denis Dierot, oläst och tämligen okänd för mig ska erkännas.

Bonjour Tristesse av Françoise Sagan, tillhör avdelningen olästa klassiker jag absolut vill läsa

Dvärgen av Per Lagerkvist, ska erkänna att jag gav upp den, får göra ett nytt försök.

Barabbas av Per Lagerkvist. Den har jag också påbörjat och gett upp. Är inte riktigt kompis med Lagerkvist.
Singoalla av Viktor Rydberg, inte heller läst.

Brighton Rock av Graham Green. Inte läst den, men tyckte om Den tredje mannen.

Förvandlingen av Franz Kafka. En riktigt klassiker, som brukar vara uppskattad.

Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde. Bra och tänkvärd bok.

Lyrik av Erik Johan Stagnelius och John Donne.

 

Vilka titlar ska en kanon innehålla? Vad är egentligen sådan litteratur som alla borde känna till? Det här är en lista med böcker som i många fall är bra och dessutom redan finns på någon slags inofficiell kanoniserad lista bland lärare. Jag saknar en del och det är inte konstigt, då dessa titlar samlades ihop främst på twitter under ett fåtal timmar. Det säger dock en del om de böcker som många spontant anser vara läsvärda. När spontaniteten får råda blir det ofta böcker av män från väst, skrivna någonstans i slutet på 1800-talet eller början av 1900-talet. Om en kanon ska utarbetas är det möjligt att många av dessa titlar tar plats, men jag anser att det är av stor vikt att också se över mångfalden. Vi kommer aldrig att komma ifrån att litteraturhistorien är full av män, men de kvinnor som faktiskt också tagit plats borde verkligen finnas med. Om inte vill jag inte ha någon kanon.

Läs också:

Warsan Shire beskriver en osäker värld

WARSAN_omslag266px

Jag har läst Warsan Shires diktsamling Teaching my mother how to give birth och nu har jag också läst den svenska översättningen Lära min mor att föda. En dag som denna, när någon återigen dödat en massa oskyldiga människor fick ett citat från Shire, om den gråtande världen, sätta ord på det som inte går att förstå.

Det är en annorlunda upplevelse att läsa Shire på svenska. Det blir tydligare och lättare, men samtidigt svårare. När varje ord går att förstå är det svårare att värja sig. Svenskan har inte samma mjukhet som engelskan och sanningen blir mer brutal. Det handlar om misshandlade kvinnor, flickor som förminskas, flykt och den hemska vägen till någon slags säkerhet, där någon ändå kommer att be dig att åka hem. Ibland blir dock översättningen lite märklig och stämmer inte riktigt grammatiskt. Kanske handlar det om att Shire skrivit precis så, men det stör mig lite. Det är dock en petitess. Shires dikter är utan tvekan värda att läsas även på svenska

 

De frågar mig hur kom du hit? Ser du inte det på min kropp? Den libyanska öken röd med flyktingkroppar, den uppsvullna Adenviken, staden Rom utan jacka. Jag hoppas att resan betydde mer än bara avstånd för alla mina barn ligger i vattnet. Jag trodde havet var tryggare än land.

En del ur en längre dikt om flykten. Den avslutas med förändringen som flykten medfört, hur allt förändrades under lastbilen och att det nu är som att vara någon annan, trots att kroppen på de flesta sätt är densamma. Jag tänker på mina elever när jag läser, de som tagit sig en lång och farlig väg hit och säkert är ambivalenta till det. Men som det står i dikten efter “Men Alhamdulilah allt detta är bättre än doften av en brinnande kvinna, eller en lastbil full av män som ser ut som min far, som drar ut mina tänder och naglar […]”

Att sätta ord på de dubbla känslor flykten ger är viktigt. Kombinationen av saknad och glädje, sorg och trygghet. Hur svårt det är att känna igen sig själv i en ny värld. Warsan Shire är en poet som jag hoppas och tror att vi får höra mycket av i framtiden.

Läs också:

Ständigt denna kanon

Det har ännu en gång börjat diskuteras kanon i Sverige. Detta efter att Ebba Busch Thor talat om en kanon som ska “lära ut svenska värderingar”. Just det där med svenska värderingar känns lite som ett skumt argument kan jag tycka. Många av mina elever har läst och gillar Främlingen av Camus och värderingarna där kanske inte är svenska eller ens speciellt vettiga, vilket inte gör det till en dålig bok. Bra böcker ska röra och väcka känslor. Skillnaden på läsning i skolan och hemma (om nu eleven läser hemma) ska vara att i skolan pratar och skriver man om det lästa. Bearbetar läsupplevelser, analyserar, göra inferenser, koppla till sig själv, till nutiden, utvecklas och lära. En idealiserad bild av läsningen, det är jag medveten om, men i den bästa av världar ger böcker mycket mer än “svenska värderingar” vad det nu må vara.

Det är därför jag blir lite oroad över kanondiskussionen. Det handlar inte om att jag är emot att läsa klassiker, absolut inte, men om att alla klassiker inte ger detta. Det finns också en risk att klassiker, dvs äldre litteratur, är det enda som hinns med och då försvinner mycket av vitsen med läsningen.

I den svart-vita debatten handlar det om att läsa klassiker eller att läsa böcker helt utan substans, vilka de nu är. Självklart finns det en medelväg. Det finns mycket mer modern litteratur som vidgar läsningen på ett helt annat sätt än många klassiker förmår göra. De tar oss utanför vår närhet, utanför mannens värld och utanför heteronormen. Den litteraturen måste också få rum i våra klassrum. Min farhåga är att en litteraturkanon skulle minska mångfalden.

Jag är också rädd att undervisningen blir som den var när jag gick på gymnasiet. Ett ständigt läsande av utdrag ur en litteraturhistoriebok, som visserligen kan mig kunskaper om författare som jag är glad att jag har. Faktum var dock att vi knappt läste några böcker alls. Hela böcker. Max en per år och då läste vi själva och skrev sedan en recension. Inte givande över huvud taget.

Jag vill att mina elever ska möta mig och varandra när de läser böcker. De ska läsa hela böcker för att få upp sin läshastighet, som på många håll är helt skrämmande låg. Om det fokuserats på läsning i alla årskurser hade det kanske inte sett ut så, men jag anar en trend där mycket kommit att handla om korta texter där läsfixare och läsförståelse står i centrum. Inget fel med det, läsförståelse är otroligt viktigt, men eleverna måste också möta större mängder av text. Det kanske de gör, jag hoppas jag har fel, men klart är att läshastigheten sjunker för varje år. En elev som läser långsamt orkar inte läsa hela böcker.

Så vad vill jag egentligen? Helst av allt hade jag velat att litteratur och läsning fick större utrymme i kursplanerna igen. Sedan gy-11 har fokus lagts mer på språk och mindre på litteratur. Allmänbildande det med, men jag tycker att det är fel väg att gå. Jag skrev för en tid sedan att jag önskade att Sv1 ersattes av kursen Litteratur 100 poäng, så att alla elever får en god kunskap om litteratur. I den kan vetenskapligt skrivande och språk med fördel tränas.

Våra elever måste få läsa mer och de ska läsa böcker av olika slag. Klassiker, absolut, de som har relevans, men även nyare böcker som tar upp andra saker. Bredden är viktig. Men ja, jag håller med Jenny Maria Nilsson om att det är viktigt ur en klassaspekt att unga får möta den litteratur som räknas som allmänbildning att känna till. För några månader sedan skrev jag ett inlägg på Kulturkollo om klassiker och relevans, listen kan självklart uppdateras, men där finns några titlar som “brukar funka”. Ingen kanon med böcker som måste läsas en viss årskurs, det tror jag hämmar alldeles för mycket och då menar jag lärarens undervisning och möte med den enskilda klassen. Alla böcker fungerar inte alltid i alla sammanhang. Några sådana allmängiltiga böcker har jag svårt att se. Däremot är jag öppen för en längre inspirationslista, där det finns klassiker att välja från. Den faller dock platt om tiden för läsning inte finns. Kurserna på gymnasiet behöver därför ses över.

Men hur som helst, vilka böcker skulle finnas med i en kanon? Vilka är egentligen bäst? Det finns självklart inget objektivt svar, vilket är ett argument mot en kanon. Det här ska vara världens 100 bästa böcker (där begreppet världen är något förvanskat, men större än den brukar vara i litteratursammanhang).

Jag tycker absolut att eleverna ska känna till författare som Homeros, Sapfo, Cervantes, Dafoe, Shakespeare, Dostojevskij, Zola, Ibsen, Strindberg, Lagerlöf, Ferlin, Söderberg och Boye med flera. Men jag skulle också vilja lägga till mer moderna författare som Chimamanda Ngozi Adichie, Jeanette Winterson och författare från den här listan. Frågan är vilka som ska prioriteras och hur en kanon skulle se ut. Jag kan tänka mig att det finns lika många svar som det finns svensklärare, litteraturvetare och läsintresserade. Vad tycker du?

Läs också:

Böcker som inte är samma

Ibland blir det lite konstigt. Som när jag berättade att jag läser Jack just nu och den jag pratade med helt klart tänkte på en helt annan bok än jag.

jackjack (1)

Eller när jag skulle leta upp Halva liv på Goodreads och insåg att det finns flera som heter så. Snart har jag läst båda dessa.

halva-livhalva-liv (1)

Allt som återstår känns som en ovanlig titel, men det finns i alla fall två böcker som heter så.

9789172634558_200_allt-som-aterstar_pocket9789146222927_200_allt-som-aterstar_e-bok

Och månaden September är också populär. Leandoers version har jag ännu inte läst.

9789127140745_200_september-roman_pocketSeptember by Rosamunde Pilcher

När det gäller Den långa vägen hem har jag inte läst sonen Pilchers bok, men Cynthia Voigts har jag å andra sidan läst hur många gånger som helst.

9789137136073_200x_den-langa-vagen-hemd705bfd3-ade1-4770-b21f-c56458559803

Några har hittat hem …

29681970_O_19789175371191_200_hitta-hem9789185639694_200_hitta-hem-stockholm-och-bostadsbristen_haftad

Såld är en populär titel. Jag har dock inte läst någon av dessa, men har ett svagt minne av att jag läst en bok för länge sedan om två systrar, där den ena blir såld. Det kan ha varit den här.

saldsald (1)sald-en-kvinnas-berattelse-om-sin-helvetesresa-i-europas-sexindustri

Ännu en populär titel är Sveket.

sveketsveket (1)sveket (2)sveket-185x300

Även jag har förresten skrivit en bok med en titel som är populär.

all-in (1) ensam_i_sin_klass

Läs också:

« Older Entries