Category Archives: Böcker Allmänt

Idag köpte jag …

… INTE den här boken, trots att jag var väldigt sugen. 

Dramarama är visserligen en av E Lockharts tidiga böcker, som kom ut redan 2007, men de tre jag läst av henne hittills har alla varit bra. Bäst är utan tvekan The Disreputable History of Frankie Landau-Banks med We were liars som god tvåa. En bit därefter hamnar Fly in the wall, som var charmig men inte wow. Även den senare är en äldre titel, så kanske ska jag vänta tills september när nya boken Genuine Fraud släpps. Märkligt förresten att den redan har en massa recensioner på Goodreads. Har jag missförstått det där med releasedatumet?

Läs också:

Våfflor enligt O

Jag hade inhandlat alla ingredienser till våfflor igår, men märkligt nog räckte det inte för att få våfflor. Så här står jag nu i sällskap av våffeljärnet och en vit tiger. 

Läs också:

  • Inga aktuella inlägg ännu

En utmaningar om förändringar

Kulturkollos utmaning den här veckan handlar om personer, saker och händelser som förändrat världen.

Berätta om en verklig person som förändrat världen och/eller är en viktig förebild för dig

En person som ändrat mitt sätt att se på världen, men också världen som helhet, är Yvonne Hirdman. Hennes teori om genussystemet har verkligen påverkat mig mycket, då den gjorde mig medveten om könsrollers betydelse och den dikotomi som finns mellan dem.

Jag har som vanligt väldigt svårt att begränsa mig och måste lägga till en förebild till, nämligen Chimamanda Ngozi Adichie. Det handlar inte bara om hennes feministiska sida, utan också om att hon hjälpt mig att upptäcka delar av världen och historien som jag tidigare vetat väldigt lite om.

Berätta om en karaktär i en bok, film eller tv-serie som förändrat ditt liv, eller ”bara” sitt eget

Jag skulle hävda att Emily i L M Montgomerys böcker förändrade om inte mitt liv, så i alla fall påverkade det. Jag ville bli som Emily och hon inspirerade mig att skriva och läsa. Nu har det inte blivit några skönlitterära böcker skrivna och det tror jag aldrig att det blir, men skriver gör jag ju här varje dag.

Välj en uppfinning som du inte kan leva utan och/eller något du önskar skulle uppfinnas

Det är ju extremt många uppfinningar självklart, men jag skulle nog inte kunna leva utan dator, eller förresten, jag väljer min iPad. Surf, böcker, tidningar, allt finns på samma plats.

Berätta om en historisk händelse som du tycker är viktig och/eller en historisk tid som fascinerar dig

Jag fascineras av tiden runt förra sekelskiftet och det glada 20-talet, då den moderna världen på många sätt växte fram. Det var då kvinnor fick mer att säga till om och också då som mindre privilegierade fick större möjligheter.

Hur skulle just du vilja förändra världen? Eller gör du det kanske redan?

Jag vill vända den utveckling från solidaritet och medmänsklighet mot ett mer egoistiskt och stängt samhälle som pågår i Sverige och många andra delar av världen just nu. Det handlar mycket om att vi som har mycket inte vill att andra ska ta del av det och därför hålla sig ifrån ”våra” länder. Att acceptera att vissa lever ett liv i överflöd, medan andra lever mitt i krig och/eller svält och kanske inte ens har tillgång till rent vatten är för mig helt sjukt. Synen att vi på något sätt förtjänar att ha det bättre än de som flyr från krig och fattigdom ses som helt normal och det skrämmer mig. Även inom vårt land ökar klyftorna och många verkar vara obekymrade över det.

Vad vill du absolut inte förändra? Finns det kanske någon förändring du helst skulle vilja sudda ut?

Förändringen ovan vill jag gärna sudda ut. Sedan hade jag också varit glad om vi fick stopp på miljöförståelse och uppvärmning av världen. Det behöver förändras. Om det är något jag inte vill förändra? Det skulle väl vara viktiga saker som fortfarande är gratis, som bibliotek till exempel.

Läs också:

Månadens bästa: februari

Jag insåg just att jag helt glömt bort att sammanfatta min läsning under februari. Hög tid att göra det nu.

Februari var en riktigt bra läsmånad och jag läste tolv böcker. Alla har jag ännu inte skrivit om, där ligger jag väldigt mycket efter men klicka på de länkar som finns för att läsa mer.

  1. In i minsta detalj, Kristin Emilsson.
  2. Musselstranden, Marie Hermansson.
  3. Tio tankar om arbete, Bodil Jönsson
  4. Det är bara gudarna som är nya, Johannes Anyuru
  5. Vända hem, Yaa Gyasi
  6. Om jag får stanna, Kajsa Gordan
  7. Everything, everything, Nicola Yoon
  8. Våra kemiska hjärtan, Krystal Sutherland
  9. Du sköna nya värld, Aldous Huxley
  10. Duktiga flickors revansch, Birgitta Ohlsson
  11. Rimligt lyckade ögonblick, Åsa Asptjärn
  12. Blicken pilen filen, Dorthe Nors

 

På svenska: 11

På engelska: 1

Romaner: 5

Ungdomsböcker: 4

Sakprosa: 2

Lyrik: 1

Omläsning: 1

Sverige: 7

Australien: 1

Danmark: 1

Ghana: 1

Jamaica: 1

Storbritannien: 1

 

Läget i mina utmaningar är följande:

Klassiker 1/10

Länder 9/26

Vilken bok var då bäst? Det är svårt, då det finns väldigt många bra böcker bland de lästa i februari. Jag måste dock säga Vända hem av Yaa Gyasi, som är en fantastisk exposé över en familjs historia.

Bubblar gör Johannes Anyuru och Nicola Yoon.

 

Här finns sammanställningen för januari.

Läs också:

Olikhetsutmaningen: rik och fattig

Dags för andra veckan med olikhetsutmaningen och idag gäller det att presentera två böcker, filmer, tv-serier eller annan kultur, en som passar ihop med ordet rik och en med fattig. Eller varför inte två som passar med båda orden. Ni löser det som ni vill, förra veckan flödade kreativiteten och jag blir mer än gärna överraskad.

Själv väljer jag två böcker, eller rättare sagt bokserier, där huvudpersonen går från att vara fattig, till att bli rik. De är båda serier jag älskade då jag var yngre. Egentligen blir det ju ingen olikhet mellan böckerna, så mycket som inom dem, men så får det bli.

I serien om Kulla-Gulla av Martha Sandwall-Bergström följer vi barnhemsflickan Gulla, som blir piga först på Blomgården och sedan i eländet på Kullatorpet. Det visar sig dock att Gulla är den okända dotterdottern till traktens rika patron och snart blir hon fröken Gunilla och får bosätta sig på herrgården. Hon tar med sig Kullabarnen och de får alla en chans till ett nytt liv.

Som tonåring älskade jag serien om Emma Harte av Barbara Taylor Bradford, som också blev en fantastisk tv-serie med bland andra Liam Neeson. Emma Harte var hushållerska i en fin familj, blev gravid med sonen och fick lämna. Hon lyckas dock, mot alla odds, skapa ett affärsimperium. En riktig karriärssaga.

Fattig och rik, vilka kulturella verk väljer du?

Läs också:

En lång lista på Internationella kvinnodagen

Passande nog presenterade idag juryn för The Baileys Women’s Prize of Fiction årets långa lista. Priset är Storbritanniens största pris för just kvinnliga författare som skriver på engelska. Precis som alla könsseparerade företeelser gör priset mig kluven. Ett pris endast för kvinnor som skriver böcker borde inte behövas, men så länge män lyfts fram som de bästa författarna när andra litterära priser ska delas ut behövs ett pris som lyfter kvinnor. Separatism är inte bra, men i det här fallet får författare, som annars skulle vara mindre synliga, i alla fall en liten del av den uppmärksamhet de förtjänar. Det bidrar till en sammantagen litterär könsutjämning. Dessutom brukar jag finna många guldkorn just på Baileys Women’s Prize for Fictions listor.

Följande 16 titlar återfinns på listan för 2017:

Stay With Me, Ayọ̀bámi Adébáyọ̀̀

Ayọ̀bámi Adébáyọ̀̀ föddes 1988 i Lagos, Nigeria och har tidigare skrivit noveller. Stay with me är hennes debutbok och utspelar sig i Nigeria under 1980-talet och handlar om Yejide och Akin, som längtar efter ett barn. Nigeria är alltid spännande och det här kan bli ännu en pusselbit att lägga till tidigare böcker jag läst om landet.

The Power, Naomi Alderman

Naomi Alderman tilldelades The Orange Prize for New Writers 2006 och nu är hon nominerad till The Baileys Women’s Prize for Fiction för sin fjärde roman The Power som har en blurb av Margaret Atwood på omslaget. Så mycket information kan jag inte hitta om bokens innehåll, men Alderman verkar vara en kontroversiell och spännande författare.

Hag-Seed, Margaret Atwood

Hag-Seed är Atwoods modernisering av William Shakespeares Stormen och det är en bok jag ser fram emot att läsa. Som med så mycket annat har det inte blivit av. Kanadensiska Atwood är en storartad, men inte helt lättforcerad författare. Hon har nominerats tre gånger, men ännu inte tilldelats Women’s Prize for Fiction och utan att ha läst boken hon nominerats för denna den fjärde gången, kan jag tänka att det är hennes tur.

Little Deaths, Emma Flint

I Little Deaths tar Emma Flint med oss till 1960-talets New York där vi får träffa Ruth Malone, vars barn en dag försvinner spårlöst. Karaktären Malone baseras på Alice Crimmins och ett känt rättsfall. Tydligen är Flint väldigt intresserad av just kända rättsfall och boken låter onekligen som en spännande historia.

The Mare, Mary Gaitskill

The Mare låter spontant som en Linda-bok. Lagom eländig, ganska svart och definitivt realistisk. Före detta alkoholist träffar en man, men är för gammal för att de ska kunna få ett gemensamt, biologiskt barn. Utan att veta något om författaren blir jag nyfiken.

The Dark Circle, Linda Grant

Linda Grant tilldelades Women’s Prize for Fiction 2000, då det fortfarande hette Orange Prize for Fiction. Hon är en författare jag tänkt läsa hur länge som helst, men det har aldrig blivit av. The Dark Circle utspelar sig i slutet av 40-talet och i centrum står ett par mer eller mindre laglösa tvillingar, som skickas till ett sanatorium i Kent. Låter annorlunda, men också ganska intressant.

The Lesser Bohemians, Eimear McBride

Eimear McBride tilldelades det första Baileys Prize for Fiction 2014 för sin debutbok A girl is a half-formed thing, som tog nio år att skriva. Nu är hon (redan) tillbaka med The Lesser Bohemians (underbar titel) som är en kärlekshistoria mellan en ung teaterstudent och en äldre skådespelare.

Midwinter, Fiona Melrose

Fiona Melrose föddes i Sydafrika, men bor nu i Storbritannien. Hennes bok Midwinter utspelar sig i Suffolk och handlar om far och son som är bönder och saknar sin döda fru/mamma som dog när familjen bodde i Kabwe, Zambia. Boken har fått fina recensioner och kan säkert vara intressant.

The Sport of Kings, C.E. Morgan

Vid första anblick verkar The Sport of Kings helt ointressant. Den handlar nämligen om hästsport och att föda upp hästar. Rasism och klasskillnader verkar också vara teman i boken, men jag måste läsa väldigt många positiva texter om den för att ens komma på tanken att läsa.

The Woman Next Door, Yewande Omotoso

Yewande Omotoso föddes på Barbados, växte upp i Nigeria och bor nu i Sydafrika. Hennes bok The Woman Next Door utspelar sig i Kapstaden och handlar om två kvinnor som bor grannar. De är över åttio år gamla, båda är änkor och de är bittra fiender. Det här låter verkligen som en bok jag skulle gilla. Omotoso har också skrivit Bom Boy, som publicerades i Sydafrika 2011.

The Lonely Hearts Hotel, Heather O’Neill

The Lonely Hearts Hotel handlar om två spädbarn som överges utanför ett barnhem i Montreal 1914. När de växer upp blir de bästa vänner. Jag har tidigare läst Heather O’Neills Vaggvisor för små kriminella, som tog plats på Women’s Prize for Fictions korta lista 2008, var välskriven och obehaglig, men stundtals ganska seg. Trots detta blir jag sugen på att läsa mer av henne. O’Neill har också skrivit The Girl who was Saturday night, som återfanns på Women’s Prize for Fictions långa lista.

The Essex Serpent, Sarah Perry

The Essex Serpent inleds i London i slutet av 1800-talet. Den handlar om Cora Seaborne, nybliven änka, som flyttar till Essex med sin son för att börja ett nytt liv. Den beskrivs som en av de stora historiska romanerna från de senaste decenniet, vilket kanske mer gör mig skeptisk än lockar mig. Men ibland gillar jag ju faktiskt det historiska.

Barkskins, Annie Proulx

Jag har tänkt läsa något av Annie Proulx hur länge som helst, men än så länge har jag bara sett filmer baserade på hennes texter. Just Barkskins är dock en tegelsten på över 700 sidor och den handlar om två skogsarbetare som senare reser runt jorden. Jag är tveksam.

First Love, Gwendoline Riley

Gwendoline Riley kallas för en av Storbritanniens mest spännande unga författare och det låter onekligen som att hennes First Love kan var läsvärd. Den handlar om en författare i trettioårsåldern som är gift med en äldre man. Hon ser tillbaka på sitt äktenskap och funderar över hur allt blev som det blev. Det är en berättelse om äktenskapliga konflikter, men kanske också om kärlek.

Do Not Say We Have Nothing, Madeleine Thien

Do Not Say We Have Nothing av Madeleine Thien placerade sitt även på Man Booker Prize korta lista 2016 och då skrev jag att det verkar vara en bok för Sekwa, men den är ju skriven på engelska, så kanske ETTA istället. Än så länge ser jag dock inget om någon översättning alls. Den utspelar sig på 1990-talet då en mamma och en dotter i Kanada låter Ai-Ming , en kinesisk flykting, flytta in hos dem.

The Gustav Sonata, Rose Tremain

Rose Tremain vann Orange Prize for Fiction 2008 för sin bok The Road Home och nu återfinns hon på den långa listan med sin senaste bok The Gustav Sonata. Märkligt nog verkar inga av hennes böcker vara översatta till svenska, trots att hon är en prisad författare. The Gustav Sonata handlar om Gustav Perle, som växer upp i Schweiz och hans vänskap (eller är det kärlek) till en pojke.

 

Jag brukar vara absolut kass på att gissa vilka böcker som ska vinna priser och den här gången är det extra svårt, då många böcker verkar väldigt bra och flera författare dessutom vunnit många litterära priser. Dessutom ska 16 böcker bli sex.

Jag vill verkligen läsa Ayọ̀bámi Adébáyọ̀̀s bok, liksom Yewande Omotosos och Mary Gaitskills böcker och hoppas att de tar plats på listan tillsammans med Naomi Alderman, Margaret Atwood och Madeleine Thien.

Vilka av böckerna på listan vill du läsa?

Läs också:

90-talet i litteraturens värld

Det är tema 90-tal på Kulturkollo den här veckan och det är verkligen mitt årtionde. Däremot är det kanske inte mitt årtionde när det kommer till litteratur och därför listar jag idag böcker och författare som var stora under 90-talet.

Nobelpriset intresserade mig inte nämnvärt de första året på 90-talet, men sedan jag började studera litteraturvetenskap blev jag mer och mer intresserad av ”fin” litteratur. Läst hade jag alltid gjort, även en hel del klassiker, men litterärt medveten hade jag kanske inte varit.

Av de tio författare som tilldelades Nobelpriset i litteratur har jag läst texter av sju, samt sett pjäser av en. Faktiskt var det bara några veckor sedan jag såg mina teatertreors uppsättningar av två farser av Dario Fo. Ett ypperligt tillfälle att presentera en nobelpristagare för en stor publik. De jag har kvar att upptäcka är Derek Walcott, som fick Nobelpriset 1992 och Kenzaburo Oe, som fick det 1994. Bland de pristagare jag verkligen tycker om finns Wislawa Szymborska, Nadine Gordimer, José Saramago, Toni Morrison och Octavio Paz. Däremot fick Günther Grass mig att undvika all tysk litteratur länge, länge.

Augustpriset delades ut för första gången 1989 och var alltså ett väldigt nytt pris när 90-talet inleddes. Blande de böcker som nominerats och/eller vunnit vill jag lyfta fram följande:

Utrota varenda jävel, Sven Lindqvist, nominerad i den skönlitterära klassen 1992 och en riktigt bra bok om den främlingsfientlighet som verkligen inte är en ny företeelse i västvärlden.

Jag saknar dig, jag saknar dig, Peter Pohl, vinnare av kategorin bästa barn- och ungdomsbok 1992 och en bok jag verkligen älskade då. Faktisk håller den fortfarande.

Comédia Infantil, Henning Mankell, nominerad i kategorin bästa skönlitteratur 1995. Spännande att den kategoriserats som vuxenbok, trots att huvudpersonen är ett barn. En riktigt bra bok oavsett.

Sorgegondolen, Tomas Tranströmer, vinnare i kategorin bästa skönlitterära bok 1996. En av många fina diktsamlingar av denne gigant.

Brev från nollpunkten, Peter Englund, nominerad i fackboksklassen 1996 och en spännande bok innehållande fyra essäer om viktiga händelser i Europa. Essän om första världskriget är riktigt bra.

Aprilhäxan, Majgull Axelsson, vinnare i kategorin skönlitteratur 1997. En bok jag älskade, men mest minns känslan av.

Men nej, jag läste långt ifrån bara pristagare ens då. Här är några andra böcker jag läste och älskade under 90-talet (möjligen hade jag inte gjort det nu, men det låter jag vara osagt):

Elizabeth Georges första bok om Thomas Lynley gavs ut 1988, men det var på 90-talet jag upptäckte henne och faktiskt också då jag upptäckte deckargenren. Bäst tyckte jag då om Till minnet av Edward som är den tredje boken i serien.

Cigarett, Per Hagman (1991), var en bok som passade mitt kvasisvåra jag. Jag läste allt av Hagman och tyckte verkligen att han var hur bra som helst.

Firman, John Grisham, kom också ut 1991 och jag tyckte den var vansinnigt spännande. Därefter läste jag några böcker till av Grisham, men sedan tappade jag bort honom.

En komikers uppväxt, Jonas Gardell (1992) var en stor läsupplevelse, men den bok jag tyckte bäst om av de som kom ut på 90-talet var nog ändå Fru Björks öden och äventyr som gavs ut 1990.

Köksgudens hustru, Amy Tan (1992), är verkligen en av mina största läsupplevelser någonsin. Nu minns jag väldigt lite, men oj vad jag älskade.

Tillit till dig, Barbara Voors (1993). Jag älskar alla böcker jag läst av Voors, men det här var den första jag läste och därför kommer den alltid att vara speciell.

Paddy Clarke Has Ha Ha, Roddy Doyle tilldelades Bookerpriset 1994 och var den första av hans böcker som gavs ut på svenska. Det är dock en författare att läsa på originalspråk, då hans irländska talspråk är svårt att översätta.

Stendagböckerna, Carol Shields (1994), liknar få andra böcker jag läst. Kombinationen av det väldigt realistiska och den lite drömska tonen gjorde att jag verkligen slukade den här boken. Shields var en stor 90-tals favorit.

High Fidelity, Nick Hornby (1995) var en riktig höjdare och Hornby har följt mig sedan dess. Jag absolut älskade alla listor i boken.

I museets dolda vrår, Kate Atkinson (1997) är en fantastisk och magisk bok som jag också tyckte mycket om. Jag läste fler böcker av Atkinson då, men trots att hon blivit populär igen har jag faktiskt inte återupptäckt henne.

Vattenmelonen, Marian Keyes (1998) var författarens debut och den första bok jag läste av henne. Keyes var verkligen som bäst på 90-talet och publicerade flera riktigt bra böcker, men nu har jag helt tappat bort henne.

 

Vilka böcker minns du från 90-talet?

 

 

 

 

 

Läs också:

Böcker jag ser fram emot i mars

Det kommer ut en massa böcker i mars och av de jag valt ut kommer jag självklart bara hinna läsa ett fåtal. De här böckerna ser jag dock fram emot:

Den sista kvinnan, Audur Ava Òlafsdóttir, Weyler förlag, mars.

En engelsk gentleman, Jane Gardam, Weyler förlag, mars.

Grejen med substantiv (och pronomen), Sara Lövestam, Piratförlaget, mars.

Mocka, Tatiana de Rosnay, Sekwa förlag, mars.

Mörkrummet, Susan Faludi, Leopard förlag, mars.

Syndafloder, Kristina Ohlsson, Piratförlaget, mars.

Vita tigern, Christin Ljungqvist, Lilla Piratförlaget, mars.

Ännu ett liv, Theodor Kallifatides, Albert Bonniers förlag, 10 mars.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts, 20 mars

Tre saker du inte vet om mig, Julie Buxbaum, Lavender Lit, 21 mars.

Törst, Jo Nesbø, Albert Bonniers förlag, 21 mars

Avanti!, Christer Hermansson, Bokförlaget Mormor, 22 mars.

Så här upphör världen, Philip Teir, Natur & Kultur, 23 mars.

Gå, gick, gått, Jenny Erpenbeck, Albert Bonniers förklag, 28 mars.

Blybröllop, Sara Paborn, Brombergs Bokförlag, 29 mars.

Läs också:

In i minsta detalj

In i minsta detalj är Kristin Emilssons tredje bok och också den tredje jag läser av henne. Jag skulle också säga att det är den bästa av de tre. Den börjar som många andra böcker hos ett lyckat och lyckligt par i en fin lägenhet i Stockholm, men sedan tar handlingen en oväntad vändning.

Freja och Anton är paret som bor i lägenheten där väggarna har hundra nyanser av vitt. Inflyttningsfesten är planerad in i minsta detalj, liksom livet i övrigt när Anton får ett oväntat samtal. Hans pappa har dött och begravningen är planerad till samma dag som festen. Eftersom Anton aldrig träffar sin pappa, eller kanske för att Freja är något egoistisk, tycker nog Freja att han kan vänta med att åka hem till Idemåla efter begravningen.

Så blir det inte (tack och lov), utan Anton åker och lovar vara tillbaka i tid till festen. Men han dröjer och ringer sedan för att berätta att han planerar att stanna ett tag i Idemåla. Hans mamma har alzheimers och läkarna tror att hon bara har en kort tid kvar, därför vill han vara hos henne så mycket som möjligt. Det är också sjukdomen som gjorde att Anton och hans pappa bröt med varandra. Anton hade åsikter om hur pappan behandlade hans mor.

I Idemåla bor Anton i sitt barndomshem Patrongården. Ett hus som varit en fantastisk byggnad, men nu mist en del av sin glans. Nu planerar han att ta tjänstledigt och att Freja ska komma dit också. De ska renovera huset och sedan sälja det. Själv tycker han att det är en fantastisk idé, men Freja är minst sagt tveksam. När hon varit i Idemåla ett tag börjar dock huset kännas som ett hem, trots att väggarna inte är målade i varken äggskal eller tofu.

Jag tycker verkligen om skildringen av livet i Idemåla. Freja jobbar med att designa reklambilder för ett företag och jobbar egentligen lika bra på distans. Det lokala biblioteket blir hennes nya kontor och där lär hon känna bibliotekarien Lisen. En rad andra lokala personer blir snart en viktig del i hennes liv.

In i minsta detalj är en välskriven bok med många trådar, men den här gången tycker jag att Emilsson lyckats bra med att få ihop dem alla. Möjligen går det lite snabbt i slutet, men i övrigt är det här en riktigt bra bok som jag definitivt tycker att du ska läsa.

Läs också:

Månadens bästa: januari

När jag sammanställer de bästa böckerna i slutet av december, inser jag ofta att jag minns alldeles för lite av hur de böcker jag läste tidigt under året kändes. Jag kan läsa mina inlägg och se de betyg jag satt, men just den där känslan, den omedelbara som en riktigt bra bok ger, den är ofta försvunnen. Kanske blir det då så att det är de bäcker jga läst senast och inte de som faktiskt är bäst, som hamnar på topplistan vid årets slut.

För några år sedan körde jag en mello-variant, där jag valde ut månadens bästa till en final och ibland några till andra chansen. Jag kallade den lite ödmjukt för ”Den perfekta topplistan”. Problemet med det var att jag ibland läste väldigt få och ibland väldigt många böcker. Att bli bäst av fyra lästa är helt enkelt lättare än att bli bäst bland femton. Någon liknande variant får det ändå bli i år. Målet är att välja en bok varje månad, men om jag läst riktigt många kan jag får välja två. Några älsklingar måste ändå dödas om jag ska lyckas med en 10-i-topp, som jag faktiskt gjorde förra året.

Januari var en riktigt bra läsmånad. Faktiskt hann jag läsa tolv böcker, trots att jag allt som oftast somnade under läsningen. För hjälp vilken trött månad det här har varit!

De här böckerna läste jag i januari:

Där gryningen dröjer, Anna Lihammer

All I ever wanted, Lucy Dillon

De behövande, Helena von Zweigbergk

God Jul, Jonas Karlsson

Hustrun, Meg Wolitzer

Min bror monstret, Mårten Sandén

Ibland mår jag inte så bra, Therese Lindgren

Det är Lotta, förstås!, Merri Vik

Ja, se Lotta, Merri Vik

Vi är en, Sarah Crossan

Truly Madly Guilty, Liane Moriarty

På andra sidan väggen, Shari Lapena

 

På svenska: 10

På engelska: 2

Romaner: 5

Ungdomsböcker: 4

Spänning: 2

Sakprosa: 1

Omläsning: 3

Sverige: 7

Australien: 1

Canada: 1

Irland: 1

Storbritannien: 1

USA: 1

 

Och vilken bok är då månadens bästa? Det var ett tufft val mellan Hustrun av Meg Wolitzer och Vi är en av Sarah Crossan, men den senare är lite vassare och väckte helt klart mer känslor.

Månadens bästa i januari är alltså fina Vi är en av Sarah Crossan.

Vilken var den bästa boken du läste i januari?

Läs också:

« Older Entries