enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 6 oktober, 2018

Några tankar om Jila Mossaeds dikter

Självklart blev jag nyfiken på Svenska Akademiens nya ledamot Jila Mossaed och när jag hittade hennes dikter inspelade på Podpoesi var jag självklart tvungen att lyssna på dem.

Podpoesi publicerar dikter, ofta inlästa av författaren själv. Där finns några dikter från Mossaeds senaste Vad jag saknades där (2018) och andra ur  Jag föder rådjuret  (2015) (nominerad till Sveriges radios lyrikpris 2015) och Ett ljud som bara jag kan (2012).

Mossaed beskriver i sina dikter en längtan efter ett annat land, där kriget fortfarande finns och sanningen inte existerar. Där de ledande lovar hus, då de byggt upp dem förut. De bygger och de förstör. Naturen är viktig i Mossaeds dikter, som beskrivningen av bergen i Vad jag saknades där och metaforerna om densamma är inte sällan oväntade och tänkvärda. Speciellt tycker jag om dikten om spegeln och det vita pappret från Jag födde ett rådjur, där vi träffar kvinnan som inte bar vitt när hon gifte sig och som förlorade sin son i gryningen. I en annan dikt ur samma bok finns kvinnan som flyr in i skogen och i trädens famn föder ännu ett rådjur. Djuren är många i dikterna, som metaforer, men också som glädje och ljus i mörkret. De här raderna ur Ett ljud som bara jag kan är extra vackra:

”Var rädd om din smärta.
Den är en fågel som sjunger bara för dig.
Och utanför är hela världen döv.”

Att lyssna på poesi är fantastiskt, men nu vill jag också läsa Jila Mossaeds dikter. Mest tyckte jag om dikterna ur Jag föder rådjuret och jag är mycket glad över att Svenska Akademien fick mig att upptäcka henne. Äntligen gör de i alla fall något rätt.

Nytt blod i Svenska Akademien

Så lyckades de kvarvarande ledamöterna i Svenska Akademien välja in ytterligare två, vilket betyder att det nu finns tolv aktiva ledamöter. I alla fall så snart de nyvalda tagit plats på riktigt. De tre avhopparna som sagt sig vara villiga att hjälpa till i invalsprocessen kan nu, om de så önskar, lämna Svenska Akademiens arbete. Jag hoppas ju att de stannar kvar, men inser att i alla fall Peter Englund, som varit ständig sekreterare och med största sannolikhet känt till Frostenson och makens oegentligheter, kanske får svårt att komma tillbaka. I Danius fall kan jag inte se något som hindrar hennes arbete, mer än ”bunkergängets” agerande gentemot henne och deras kanske begränsade förtroende.

Så, vad vet vi om de nya ledamöterna?

Eric M Runesson efterträder Lotta Lotass och tar plats på stol 1, där det historiskt har suttit en jurist. Han har under de senaste månaderna fungerat som medlare mellan Svenska Akademien och Nobelstiftelsen och kanske är det praktiskt att ha honom med bland de aderton. Klart är att de andra ledamöterna haft förtroende för honom. Efter att ha arbetat som advokat i 30 år och dessutom erfarenhet av tvistelösning. Han anses en av landets mer respekterade jurister, men menar själv att han inte är på långa vägar så litterärt beläst som sina blivande kollegor. Inte heller är det därför han valts in.

Författaren Jila Mossaed tar plats på stol nummer 15 och ersätter därmed Kerstin Ekman. Ett spännande val och ett för mig okänt namn. När jag läser om henne inser jag dock att jag kanske borde haft koll, då hon bland annat tilldelats Aftonbladets litteraturpris 2015 och Frödingpriset 2016.  Förra året fick hon Kallenbergerstipendiet från Svenska Akademien och Anders Olsson har kallat henne ”en av landets viktigaste exilförfattare.” Mossaed ges dock ut av lilla Bokförlaget Lejd, vilket gör att det kanske inte är så märkligt att jag missat henne. Jila Mossaed föddes i Teheran 1948 och har bott i Sverige sedan 1986. På svenska har hon gett ut 6 diktsamlingar, men hon har även fått såväl diktsamlingar, som romaner publicerade på persiska. Hennes senaste bok heter Vad jag saknades här och kom 2018.

Vad som beslutats kring Katarina Frostensons fortsatta roll i Svenska Akademien har vi ännu inte fått veta. Det ska ha hållits en omröstning om hennes framtid under torsdagens möte, men inget har avslöjats om huruvida den genomfördes eller vad resultatet i så fall blev.

Fyra ledamöter har tillfälligt lämnat arbetet i Svenska Akademien, men inte formellt avgått. Just nu har Svenska Akademien (på pappret) 16 ledamöter. De två nyinvalda tar officiellt plats bland de aderton den 20:e december. Det betyder att minst två inval till är att vänta.

 

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: