För oss är natten ljus

”Om ni tänker er att Emma Hamberg och Fredrik Backman har fått ett kärleksbarn ihop, så skulle det vara Christoffer Holst.”, skrev Lotta på Kulturkollo, men jag skulle hävda att Jonathan Tropper måste funnits med på ett hörn. I alla fall finns stråk av hans humoristiska svärta i Holst senaste bok För oss är natten ljus. Kanske har det med den där begravningen att göra. Det är nämligen där vi träffar familjen Brickman för första gången.

Det är farfar Brickman som har dött. Han som sonen Dan inte sett på många, men som han ändå tar med hela familjen till. Och med hela familjen menar jag verkligen hela, vilket är två vuxna barn, en ung flickvän och en bitter ex-fru. På begravningen träffar han sin syster Tammy och henne var det ännu längre sedan han såg.

Det står tidigt klart att familjen Brickman inte är någon direkt harmonisk familj, i alla fall inte som den beskrivs ur sonen Olivers synvinkel. Enda gången han träffade farfar Kenny var han tolv år och familjen var fortfarande någon slags enhet, eller som han själv säger ”en välfungerande, normalstörd familjeorganism utan större katastrofer”. Nu finns en rad sådana katastrofer och fler ska komma.

Kanske hade katastroferna blivit färre om flyget hade gått hem som det skulle. Då skulle de fem medlemmarna i familjen åka tillbaka till hemlandet och fortsätta leva sådär parallellt och ofarligt. Nu slumpar det sig så att det är strejk på Norwegian och familjen blir strandsatt i New York i flera dagar. Andra hade kanske varit nöjda med en oväntad semester i staden som aldrig sover, men för familjen Brickman är det en smärre katastrof. Speciellt mamma Maggan är riktigt bitter över att tvingas umgås med Dan och hans alldeles för unga fru, men även dottern Jenny har bråttom hem, då hon är orolig för hus hennes fästman Dennis ska klara sig utan henne. Nästa bekymmer blir att hitta ett hotell med rum som de kan lösa utan att de blir ruinerade. Det verkar omöjligt och det är då Dan kläcker att hans syster Tammy bor i New York. En stund senare står hela familjen utanför hennes dörr.

Tammy låter familjen bo hos henne och vi får hänga med dem under några intensiva och omvälvande dagar. Vi får följa Dans fru Malee tillbaka till sin studietid, Maggan till en tid då hon var hyfsat lyckligt gift, Jennys kamp för det perfekta bröllopet och i förlängningen det perfekta bröllopet och så Oliver, som kämpar för att våga leva över huvud taget. Det ska visa sig att faster Tammy är mer lik honom än någon annan och det är med hennes (och stadens) hjälp som han vågar i alla fall snegla mot sitt sanna jag.

Det är detaljerna som får mig att älska För oss är natten ljus lite extra. Som de olika utdragen ur diverse låtklassiker från 80- och 90-talet som inleder varje kapitel. Låtar som sedan ljuder i mitt huvud tills nästa kapitel och nästa låt tar vid. Det är gamla favoriter som Crowded House, U2 och Starship och jag blir hur nostalgisk som helst.

Lägg därtill ett snyggt språk, en stor dos humor och riktigt charmiga karaktärer, så får du en riktigt underhållande berättelse med en hel del svärta och faktiskt också en del djup. Holst kan konsten att skriva om ganska svåra saker utan att för den skull göra det tungt. Det är skickligt gjort. För oss är natten ljus är på många sätt lik Mitt hjärta går på, fylld av värme men också en del svåra saker. Det är svårt att välja vilken av dem som är bäst, men klart är att För oss är natten ljus är det bästa Holst skrivit sedan debuten.

Läs också:

5 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge