Monthly Archives: maj 2017

Att organisera läsning i skolan

Jag var inte riktigt färdigtänkt efter gårdagens inlägg om läsfrämjande och tänkte skriva lite om hur jag arbetar med litteratur i mina klassrum. Självklart är det så att jag inte alltid lyckas, det hade varit väldigt märkligt, men fokus i min undervisning ligger mycket på litteratur och jag arbetar ständigt på att göra den till en än större del. Troligen för att böcker och läsning är så viktigt för mig, men också för att jag vet att god läsförmåga och läsvana är nödvändigt för att klara sina studier oavsett ämne.

För länge sedan hade jag en grupp elever där ingen läste. Det var en liten grupp och jag hade tid att verkligen ägna mig åt varje elev och därför hade jag personliga ”bokcirklar” med flera elever, som ett sätt att stötta dem i läsningen. Då fick eleverna bestämma böcker och jag läste dem samtidigt som dem. Vi delade alltså en läsupplevelse. Jag fick läsa böcker som Snabba cash, Ego girl, Flickan med de röda skorna och Huset vid vägens slut. Inte böcker jag nödvändigtvis hade läst själv, men i alla böcker fanns viktiga och spännande saker att diskutera.

Så här går det självklart inte att arbeta om man har 32 elever, men om du är en läsande lärare (och det borde alla vara, det ska alla vara) har du förhoppningsvis läst så många böcker att du kan tipsa eleverna om passande litteratur för just dem. När jag för några veckor sedan lyckades hitta de perfekta böckerna till ett par elever som i princip aldrig läst tidigare kändes det riktigt bra. Mycket handlar om just att skapa lyckade möten mellan böcker och läsare.

Jag varierar läsningen i klassrummet på så sätt att jag ibland väljer en gemensam bok för hela klassen, ibland får de välja böcker efter tema eller genre och ganska ofta blir den gemensamma läsningen högläsning av noveller eller dikter. Gemensamma läsupplevelser är viktiga även på gymnasiet.

Att låta eleverna välja mellan kanske 10 olika titlar och skapa läsgrupper av 4-5 personer är också ett bra sätt att skapa en social lässituation. Då har du en chans att stötta eleverna, men grupperna gör också att de kan stötta varandra.

Förutom gymnasiekurser fick jag i januari en grupp sva-elever på IM, som tidigare ”bara” haft svenska tillsammans med resten av klassen. Målet är att de ska nå betyg för år nio, vilket flera av dem kommer att göra. Kort tid i Sverige gör dock att vissa av dem behöver lite mer tid. Inför Nationella provet läste vi främst kortare texter och jobbade med läsförståelse. De var alla duktiga på att hitta svaren på raderna, medan svar som krävde analys var svårare. Efter provet har vi tillsammans läst Ann-Helén Laestadius Sms från Soppero, en bok som jag använt flera gånger med andraspråkselever. Den här gången märktes det tyvärr att boken hunnit bli några år, då vardagsspråket är lite daterat. Trots detta är det en bra bok att jobba med, då frågor om identitet, kultur och språk lätt går att överföra från Agnes situation som same och mina elevers liv i en ny kultur.

När jag gick igenom kraven för E i svenska som andraspråk år 9 stod det klart att ett läsprojekt som innefattar ordkunskap, läsförståelsefrågor, analysfrågor, diskussioner och efterföljande skrivuppgifter täcker en stor del av kursen. Eleverna har dessutom gjort kopplingar mellan sig själva och boken, vilket gett många väldigt intressanta samtal. Vi har också läst faktatexter om samer och om författaren, för att få in olika texttyper.

Även i gymnasiets svenskkurser går mycket av det centrala innehållet att täcka med hjälp av läsning av skönlitteratur. Det här läsåret har mina ettor läst När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, en bok många gillade, men inte alla. Alla hade dock något de fastnade för, vilket syntes i det de skrev om boken. Anledningen till att vi läste just den här boken var att författaren kom på besök och det var lyckat.

Tyvärr hann jag bara med två längre läsprojekt i Svenska 1 i år och det är alldeles för lite. De har läst dikter och noveller också, men nästa år vill jag verkligen få in tre böcker. Dt andra projektet utgick från det väldigt breda temat identitet, där eleverna själva fick välja böcker. Vi läste också några noveller tillsammans och slutuppgiften var att diskutera och jämföra temat identitet i grupper där eleverna läst olika böcker, samt koppla böckerna till novellerna. Det senare gjorde eleverna också skriftligt. Fördelen med att eleverna ibland får välja böcker själv är att de också måste ta ansvaret för valet själva. Det är annars lätt att skylla på den som valt (den elaka svenskläraren) och därmed ge upp. Nackdelen är att de ibland, men inte jätteofta, väljer böcker jag inte läst eller ens vill läsa. Annars läser jag ibland strategiskt valda böcker samtidigt som eleverna för att kunna ”ha koll” och ställa bra frågor. Lite som i de personliga bokcirklarna jag skrev om ovan. Några fick också speciellt riktade boktips och några blev riktiga fullträffar. Läs mer om det här.

I år två har eleverna läst tre böcker. Eller snart tre böcker. Projekt ett var att läsa klassiker och det är ett arbetsområde jag kommer att förändra nästa år. Eleverna fick, efter tips och mig och skolbibliotekarien, välja valfri klassiker och det funkade i många fall, men inte alla. Istället planerar jag att välja ut ett mindre antal klassiker och låta eleverna läsa i grupp för att kunna stötta varandra. Här finns en lista med klassiker som brukar funka bra att läsa.

Ett annat alternativ är att byta plats på detta läsprojekt och det som pågår just nu. Det är ett projekt med fokus på Selma Lagerlöf och nittiotalet. Det många elever hade svårt med i höstas var att koppla verk, författare, samhälle och litteraturepok. Genom att tala mycket om nittiotalets litteratur och om Selma Lagerlöf, samt göra en mycket strukturerad mall för hur en text som kopplar samman just detta kan se ut, hoppas jag på bättre resultat.

Eftersom tiden är knapp i slutet av terminen har eleverna valt mellan några kortare verk: En herrgårdssägen, Körkarlen, Herr Arnes penningar och Kejsaren av Portugallien. En elev ville verkligen läsa Gösta Berlings saga och det kunde svenskfröken inte förbjuda hen att göra. När det gäller äldre verk märks dock läsovana mycket och frustrationen kan bli stor hos vissa elever. Hur detta kan lösas med annat än mer läsning har jag svårt att se. Jag får helt enkelt stå ut med suckande elever och se till att ge dem ännu mer stöttning under läsningens gång. Imorgon ska de som läser samma bok sitta i smågrupper och gemensamt göra en analys. Det kan förhoppningsvis hjälpa några.

I såväl Svenska 2 som Svenska 3 har eleverna läst sakprosa. Utifrån den vidaste benämningen (jfr engelskans non-fiction). Allt från självbiografiska böcker som skulle kunna kallas BOATS till faktaböcker om historiska personer och händelsen. Syftet var att källkritiskt granska trovärdigheten och det funkade överlag bra. Kanske bäst i Svenska 3, så det är där jag kommer att använda det framöver. Inte nästa år dock av förklarliga skäl. I höst ska jag för första gången undervisa i kursen Historia 1b, så möjligen skulle ett omarbetat sakprosaprojekt med fokus på just historiska böcker vara något. Jag är inte färdigtänkt. Det här är exempel på böcker som gick hem.

I Svenska 3 läste eleverna också dystopier och det var som vanligt lyckat. Många valde klassiska dystopier, som 1984 och Kallocain, vilket är de böcker jag vill behålla i undervisningen. Att elever läser nutida dystopier som främst vänder sig till unga läsare känns lite onödigt i just kursen Svenska 3. Nästa år blir det inget dystopitema, då eleverna som går i trean då har haft ett liknande projekt i Engelska 6 i år. Min plan är istället att fokusera på ”världslitteratur” och resa världen runt med hjälp av böcker, noveller och dikter. Dystopierna funderar jag på att inkludera i klassikerläsningen i Svenska 2 istället.

Min sommarläsning kommer att innehålla böcker från många olika länder och en och annan klassiker. Det handlar om att fullfölja mina läsmål för 2017. Sedan har jag svårt för att släppa läsvalen till eleverna. Det handlar inte (bara) om mitt kontrollbehov, utan också om att det är mitt ansvar som lärare att föra samman rätt bok med rätt läsare.

Läs också: