The Chalk Pit

Att läsa en bok av Elly Griffiths är som att återse en grupp vänner. Jag tycker verkligen om Ruth Galloway och jag är glad att hon verkar ha landat i sig själv. Vikt- och utseendenojorna har avtagit rejält, faktiskt nästan försvunnit helt. Jag är också förtjust i Harry Nelson, Cathbad och hans familj. Det är också roligt att Ruths dotter börjar bli äldre och utvecklas till en riktig personlighet. I den här boken spelar hon teater med polisen Cloughs fru.

Egentligen är det kanske inte världens bästa deckare sett till spänningsfaktorn, men det är välskrivet och många gånger väldigt trevligt. Senaste boken The Chalk Pit är faktiskt riktigt spännande, både gällande fallen som Nelson och hans kollegor arbetar med och karaktärernas privatliv. Dessutom är balansen bra och Ruths inblandning i fallen logisk, vilket inte alltid är fallet.

Under Norwich finns ett tunnelsystem och när en av dessa tunnlar grävs ut hittas delar av ett skelett. Ruth kallas dit för att undersöka dem, men det visar sig att de inte alls är så gamla som man kan tro. Samtidigt försvinner flera hemlösa personer och ryktet går att de ”gått under jorden”. Nelson blir satt på fallen och polisen söker efter ett underjordiskt samhälle för hemlösa, som först verkar vara något av en myt. Intrigen är intressant ur ett socialt perspektiv och jag engagerar mig verkligen i fallen. Faktiskt är det ganska så skönt att vi håller oss i nutiden.

I sommar kommer boken på svenska och heter då Dolt i mörker. Läs den, men läs inte bara den. Griffiths böcker är verkligen en serie som ska läsas i ordning. I sommar ska jag lyssna på Elly Griffiths på Crimetime Gotland. Det ser jag verkligen fram emot.

 

Läs också:

3 comments