Kanonkalendern del 17

Epik, lyrik och dramatik var det antika Greklands litteratur indelad i. Idag är det dags för dramatik om än inte från just antiken. Det går liksom inte att sätta ihop någon slags kanon utan att ha med August Strindberg och av det han skrivit är det pjäserna jag tycker bäst om. Av dem är Fröken Julie den stora favoriten. En pjäs jag både läst och sett ett antal gånger. Jag tycker om att läsa pjäser, men jag gör det väldigt sällan. Det är synd.

Fröken Julie har under titeln ”Ett naturalistiskt sorgespel” och ett sorgespel är det synnerligen. Spelet mellan Julie och Jean är hemskt och intressant att följa. Det är en riktig maktkamp och visst är det säkert så att Strindberg ville visa att starka kvinnor faller, men det går också att se Julie som en feministisk karaktär och Strindbergs pjäs som en protest mot den dikotomi som finns mellan kvinnor och män och hur mycket könsroller styr vårt liv. Jag läste ganska nyss Strindbergs Fadren och även den tycker jag gick utmärkt att läsa med en feministisk tolkning. Jag vet inte riktigt om författaren hade uppskattat det, men det spelar faktiskt ingen roll.

Läs också:

One comment