Kanonkalendern del 11

Den här kalendern handlar dels om att lyfta upp böcker som jag tycker att många ska läsa, men också böcker som gav mig en speciell läsupplevelse. Jag läste Igelkottens elegans av Muriel Barbery under en resa och blev helt tagen. Jag minns hur jag skrattade och sedan att jag grät hysteriskt. Sedan skickade jag den vidare till maken, som uppskattade den lika mycket.

Igelkottens elegans är en bok om litteratur och filosofi, men också om en oväntad vänskap och om hur det blir så mycket bättre om vi ser bortom ytan och våra fördomar om densamma. Jag älskar de två huvudpersonerna, den buttra portvakten Renée och den lika sura och brådmogna tolvåringen Paloma. De känner inte varandra, men som läsare vet vi tidigt att de är tvillingsjälar. De försöker båda dölja sin intelligens och spelar istället rollen som väldigt udda och kanske lite dumma högst intetsägande figurer.

Dessa två udda figurer möts först då en japansk herre flyttar in i huset. De utgör en udda trio som verkligen påverkar varandras liv. I varandras sällskap finner de ett lugn och en livsglädje som de tidigare saknat.

Jag älskar ofta franska böcker och jag tror det handlar om hur karaktärerna alltid sätts i centrum, samt hur deras tankar och ord ger oss en komplex bild av dem. Igelkottens elegans är en favorit inom just den här gruppen.

Läs också: