Stockholm Literature är invigt

  

För tredje gången hålls Stockholm Literature på Moderna Museet och för tredje gången är jag och min andra kulturtantshälft Anna på plats. Lyxigt värre. 

Under invigningen avslöjas att Stockholm Literature kommer att fortsätta även kommande år. 

Stockholm Literature har inga officiella teman, men yttrandefrihet, migration och identitet har varit en röd tråd genom åren. Översättning och översättare är också en viktig del av festivalen. Priset till årets översättare 2014 delas ut till Örjan Sjögren. för hans översättning av Med blod i skägget  av Daniel Galera. Han har tidigare översatt bland annat Clarice Lispector. Marianne Eyre håller tal till Sjöbergs ära och lämnad på ett sätt över stafettpinnen åt honom från en översättare till en annan. 

 Yukiko Duke påpekar med rätta att en internationell litteraturfestival vore omöjlig utan översättare.  
 Colm Tóibin talar om kultur och översättningens betydelse. Inledningsvis talar han dock om hur mycket elände som beskrivs och hur stark idén om vår svärta och dysterhet är. Vi får lov att vältra oss i eländet och mörkret. Allt som översätts påverkas av vår syn på världen. 

Översättning är politik menar Tóibin, då det alltid måste göras ett val av översättaren till vilket språk hen aka översätta till. Han påpekar att det inte finns en engelska, utan många och att översättaren gör ett val. Han ger exemplet om hur Tjeckovs pjäser översattes till irländsk engelska och hur Ryssland haft betydelse för den kulturella utvecklingen på Irland. Översättningar är viktiga för att vår värld ska växa. 

  
Näst på tur är Rosa Liksom och hennes översättare. Liksom berättar om sitt modersmål meänkieli som talades av de första invandrarna till samernas Lappland. Hon liknar språket vid IKEAs köttbullar, runt och konfliktundvikande. 

Nya boken Sånt är livet utgick från en massa människors berättelser, som de delade med henne under den turné runt Finland som hon gjorde efter Kupé nr 6. Hon berättar att den författare som inspirerat henne mest är Nikolaj Gogol.

Liksom talar om dagens Finland där solidaritet inte är ett populärt ord. Då hon var ung var solidariteten på topp. Det som skrämmer henne mest nu är att den akademiska fascismen är på väg tillbaka i Finland. Det är inte längre de marginaliserade som röstar på extrema partier som är farligast, utan akademikerna. Tyvärr känner vi igen tendensen även hos oss. 

Sist men inte minst Alina Serban, performance artist, skådespelare och dramatiker från Rumänien, som framför delar från sina pjäser. Mycket gripande.   

Nu väntar några intensiva dagar med författare jag läst och ännu fler jag tänkt läsa. I år har vi dessutom planerat in lunch, så kanske håller energin ända till kvällen.

Läs också: