Att läsa det välbekanta

Omslagsbild-Peter-James

Jag har aldrig hamnat i en så här massiv lässvacka. Egentligen har den pågått mer än ett år, med undantag av några bra månader. När det inte ens funkade att läsa när ledigheten inletts blev jag lite orolig. Då hittade jag en bortglömd deckare av Peter James i min läsplatta och tänkte att en klassisk pusseldeckare om ett gäng poliser jag gillar, som utspelar sig i en stad jag också gillar, kanske kunde vara något för min på samma gång trötta och speedade hjärna. Jag hade rätt.

Död som du är Peter James sjätte bok om den sympatiske Roy Grace vid polisen i Brighton och Hove. Han är mitt inne i en massiv 40-årskris och hans kollega Glenn Branson påpekar gärna och ofta att 40 är lika med döden.

Det är under en nyårsnatt som en kvinna blir våldtagen på ett hotell i Brighton. Mördaren verkar mycket fascinerad av skor och tillvägagångssättet påminner väldigt mycket om Skomannens. Skomannen härjade i staden 1997, tio år tidigare och hann våldta och mörda flera kvinnor, innan han förde bort en ung kvinna som aldrig hittades. Roy Grace ansvarade för fallet då och han får uppdraget igen.

I nutiden är Roy Grace lycklig med Cleo och de väntar sitt första barn. I dåtiden var han gift med Sally, som inte riktigt kunde acceptera hans jobb och försvann spårlöst på hans 30-årsdag. Peter James knyter snyggt ihop såväl fall, som kärleksproblem i de olika tiderna och jag måste säga att Död som du är en av de bästa böckerna i serien. Balansen mellan yrkesliv och privatliv är bra och jag gillar hur vi får veta mer om Grace, samtidigt som utredningarna av brotten är riktigt spännande. Greppet att låta oss följa flera skumma figurer, som skulle kunna vara skyldiga är förvisso inte nytt, men i denna synnerligen välskrivna historia blir det mycket effektfullt.

Jag var tvungen att googla lite, då jag vet att jag läst om en stundande tv-serie. Det stämde att det redan 2012 avslöjades att böckerna skulle filmas för tv och ganska snart stod det också klart att Hugh Bonneville ska spela Grace, men ännu verkar det inte blivit någon tv-serie. Bonneville är fantastiskt sympatisk, men han är inte Grace, som beskrivs som en vältränad, blond herre med ögon som Paul Newman. Men utseendet är inte det viktiga, utan den genuint trevliga framställningen av snuten som alltid gör det han ska och mer därtill, men aldrig är otrevlig eller onödigt hård.

Jag läser raskt vidare i bok nummer sju och återkommer med fler berättelser från Brighton. Det känns som om flytet kanske kommer tillbaka ändå.

Läs också:

3 comments