Bloggtankar en söndag

Ibland blir det stressigt att blogga. Som nu, då ett intensivt år ska knytas ihop och ett gäng betyg ska sättas. Som lärare är det här årets mest händelserika tid och jag märker nu den markanta skillnaden mellan att jobba på högstadiet och gymnasiet — alla betyg jag sätter i år (och de är många) är slutbetyg, då gymnasiets svenskkurser är ettåriga.

Men nu var det inte det jag skulle skriva om, utan om hur värt det faktiskt är att ägna timmar varje vecka åt att blogga. Det handlar inte om gratisböcker eller ens om den breda läsning bloggandet bidragit till, utan om de som läser och de som bloggar med mig. De som jag räknar som mina vänner och som jag tycker riktigt mycket om.

Det var inte många veckor sedan vi reste till Helsingfors ett helt gäng kulturtanter och Marcus. Som alltid slogs jag av vilka otroligt trevliga människor som finns i bloggosfären och hur glad jag är över att vara en del av en sådan samling riktiga boknördar.

Kulturkollo finns sex av de bästa och trots att Lyran nu tar en paus, betyder det inte att hon försvinner. Om ett par veckor ses några av oss IRL, då vi ska planera inför kommande läsår. Bloggen, liksom lärarlivet har nyår i augusti.

En av de första bloggarna jag lärde känna var faktiskt Lyran. Nu fyller hennes blogg sju år och det firar hon, som sig bör i bokbloggarvärlden, med en tävling. Jag hänger sällan på tävlingar, men just den här gången är priset extra fint.

När jag började blogga i januari 2009 kunde jag inte ana hur många nya människor jag skulle lära känna genom mitt bloggande. Jag har ju en ganska avsomnad lärarblogg också och därigenom har jag lärt känna en massa inspirerande lärare. Några av dem kombinerar läraryrket med en kärlek till böckerna.

Ett stort tack till er alla. Jag är tacksam över att ni finns.

 

 

Läs också:

6 comments