Te låter trevligt, eller …

Det är fantasyvecka på Kultukollo och det är inte riktigt min genre. Eller jag brukar i alla fall säga det. När jag funderade ett tag på veckans tisdagsutmaning kom jag faktiskt på en hel del böcker jag läst och filmer jag sett, som skulle kunna kallas fantasy.

Veckans frågor är tre:

Vilken fiktiv plats skulle du besöka om du bara kunde?

Carolina föreslår te hos Bilbo och det är jag lite sugen på faktiskt. Innan han blir för gammal och gaggig dock.Men jag är helt ärligt inte jättesugen på att vara en del av äventyren med ringen, möjligen efter den är förstörd, då det mesta kanske är mer frid och fröjd.

Helt klart är att jag inte vill hänga med häxorna i Engelsfors, trots att böckerna om dem är bra. Inte heller är jag speciellt sugen på att gå i skolan med Harry Potter och hans kompisar, inte heller dra till Nangiala. Kanske skulle jag besöka Ronja, Mattis, Lovis och de andra rövarna. Det kunde vara kul.

Om du fick välja en av alla dessa magiska varelser som ditt eget husdjur – vilket skulle du ta? Och varför?

En uggla kanske hade varit trevligt, en fin, vit uggla som Harry Potter har. Om jag inte hade varit lite rädd för fåglar. De har så läbbiga klor och en så vass näbb. När jag var liten ville jag alltid ha en talande docka, som i Mirabell i Astrid Lindgrens berättelse. Eller en egen Nils Karlsson Pyssling eller en liten större minimänniskavariant som i Peter och Petra. Alla tre berättelserna finns i samlingen Nils Karlsson-Pyssling en av mina absoluta böcker av Astrid Lindgren. Nu kanske de inte ska kallas husdjur, men en liten minikompis var alltid en dröm. Nu har jag barn. Det räcker.

Hitta på en egen trollformel! Hur låter den? Vad tänker du använda den till?

Multisimus lästidius strandularus skulle vara formeln som ger mig obegränsat med lästid, utan att jag missar något annat. En slags tidlös läsbubbla, bestående av en solstol på en strand med havet framför mig och självklart ett parasoll ovanför mig, där jag kunde gömma mig och läsa, utan att tiden går. Det vore något.

Läs också:

2 comments

  • Jo, det där teet hos Bilbo skulle helt klart vara långt före dvärgarna kommer och ställer uppochned på hans tillvaro.
    Peter och Petra är ett par av mina favoriter hos Lindgren – jag och min bror är faktiskt döpta efter dem (våra andranamn) så mamma gillade förstås också.
    Och Multisimus lästidius strandularus låter lockande – jag kan nog också tänka mig hängmattularus-varianten också.
    Carolina läser… recently posted..Firefight – eller en blöt reseguide till ManhattanMy Profile

    • Hängmattularus funkar också, lite svårare att hålla balansen bara … Kul att ni är döpta efter så söta figurer.