Men vänta lite nu …

De seriösa kultursidorna och de oseriösa bloggarna? Känns väl sådär att SvD låter läsarna beställa recensioner av dem. Visst måste ett urval ske, men om det är så här kultursidor på de stora dagstidningarna ska göra urvalet delar jag utan tvekan herr Espmarks oro. Det är ett värre jippo än jag sett på någon bokblogg.

Visserligen är det intressant att få veta hur urvalet går till och visst är det okej att be om läsarnas åsikter, men att låta dem rösta om vilka böcker som ska recenseras? Jag är tveksam. Nu påpekas det att läsarna inte bestämmer, men att kulturredaktionen är nyfiken på deras ”preferenser och åsikter om litteraturbevakningen”. Jag kan inte låta bli att reagera dock, ska den författare med flest polare bli den som får recensioner i tidningar?

Just nu kan du rösta på tre av tio böcker, som kommit in till kulturredaktionen den senaste tiden och som du vill att SvD recenserar. Dessutom lottar de ut ett bokpaket bland de som röstat. Är det ett bra sätt att skapa kulturintresse?

Som om det inte varit nog har skribenten skrivit deras, där det borde vara sina. Det går utför med kulturjournalistiken.

 

Uppdatering: Även Expressens Victor Malm reagerar på SvD:s strategi för att öka läsarnas inflytande och kallar det ”dumt och föraktfullt”. Hårda ord, men det ligger en del i att det inte handlar om vad kultursidorna skriver, utan hur det görs. En bra skribent kan få läsaren att bli lässugen oavsett bok.

Lisa Irenius, kulturchef på SvD försvarar sitt beslut med att syftet primärt är läsarinteraktion och att de som kritiserat är rädd för just det. Ett argument som jag kan förstå, men jag tycker inte att det håller. Läsarinteraktion är bra, men jag skulle önska att det sker på annat sätt än genom en jippo-betonad omröstning. Däremot kan jag inte se hur det skulle vara arbetsbesparande, som Claes Wahlin på Aftonbladet antyder, men jag kan hålla med om att det kan tolkas som att professionen abdikerar.

Läs också: