Vilken kärlek är egentligen störst?

Stamm-Sju-år

Oj vilken märklig bok Sju år av Peter Stamm är. Jag hade förväntat mig en bok om adoption, efter ett samtal om boken med Lyran, men just adoptionen är bara en liten del av boken. Sju år är en upprörande och mycket fascinerande historia om Alex, arkitekten som berättar om sitt liv för sin frus väninna. Allt börjar och slutar i nuet, men vi tas tillbaka till studietiden i München, där Alex träffar sina två kvinnor.  Han berättar om frun, som han varit gift med i 18 år, den vackra och begåvade Sonja som han trots allt aldrig verkar ha lärt känna. Och så den andra kvinnan, en ful och tråkig polsk illegal flykting som han aldrig lyckats släppa. Älskarinna? Inte först då hon vägrar sex, men senare blir hon det och  helt på Alex villkor.

Deras förhållande är fruktansvärt på så många plan att jag har svårt att läsa om det, men samtidigt kan jag inte låta bli att beröras av denna Iwona som nöjer sig med mindre än smulor av Alex. Hon tar på många sätt fram hans sämsta sidor, men finner sig i allt. Den grymhet han i sin besatthet visar är på samma gång upprörande och oförklarlig. Förhållandet till Sonja är också mycket märklig. Finns det över huvud taget någon sund kärlek i den har boken? Mitt svar är definitivt nej. Äkta möjligen, men definitivt inte sund.

Hur som helst så tycker jag mycket om Sju år, trots eller kanske tack vare att den
är på samma gång vardaglig och mycket obehaglig. Jag tycker om Stamms sätt att skriva och vill definitivt läsa mer av honom. Hans debutbok Agnes från 1998 kommer på svenska i januari, men det finns fler böcker att översätta. Kom igen nu Thorén & Lindskog.

Sju år är definitivt en riktigt bra bokcirkelsbok, då det finns otroligt mycket att diskutera kring huvudpersonernas agerande. Egentligen tycker jag inte om någon, mer än möjligen Sonjas väninna Antje, konstnären som är den som får höra Alex historia. Hon är inte riktigt lika känslomässigt hämmad som de andra. Det här måste vara första gången jag tokhyllar en tyskspråkig författare, men å andra sidan hyllar jag nu rejält (och så är han faktiskt schweizare, inte för att jag har något emot tyskar så länge de inte skriver skrönor). Peter Stamm har potential att bli en stor favorit.

Läs också:

12 comments

  • jag har för mej att jag läst några bra tyska böcker, ordet kärlek har nog många förklaringar…
    Hanneles bokparadis recently posted..Första svenska zombiefilm?My Profile

  • mimmimarie

    Den har legat oläst hos mig alltför länge.

  • Hej Linda! Jag har inte läst en bok på flera veckor (men håller Javier Marías senaste hårt i handen, och Liknelseboken nära hjärtat). Fast jag har ställt ut några av mina trätavlor, besökt och fått besök av barn och barnbarn, fått mycket sol, ljus och värme!
    Och så upptäcker jag att du på fyra dagar berättar om 3 -4 böcker som jag läst under våren; och att dina omdömen och kommentarer är = mina!
    1. Therese Söderlind: Första boken bra, men för många sidor. Tyckt ändå om den och Annas öde. Läste till sist ut den; där fanns en potential (och saknades en redaktör med rödpenna).
    Andra boken – så fantastiskt bra, tyckte jag! Trots att den var låång! När jag insåg att Nyland finns i verkligheten tände det till hos mej; jag plockade fram kartor, texter om häxprocesser etc. Bra och trovärdiga personskildringar. Kopplingen dåtid-nutid fungerade. Söderlind (nästan) lika bra som Kerstin Ekman!
    2. Lindenbaums Plats: Så obehaglig den var! Och ändå – där fanns underbara textavsnitt; många värda att citera.
    3. Sju år: Fick mej att plocka fram karta, kolla avståndet Munchen-Barcelona! (Det var väl Barcelona?!) Alex en obegriplig och märklig man; obegripliga kärlekar. Förstår inte riktigt vad som gör Stamm stor (men kan tänka mig läsa hans noveller). Tänkte du på att relationen till Iwona började med att hon sökte sig till honom; som en stalker. Och att hennes kärlek ändå väl kändes mest äkta; iaf reservationslös. / Jan
    Jan Blomqvist recently posted..Äntligen dags för utställningMy Profile

    • Kul Jan att vi läst samma böcker. Plats är nog en bok jag ska läsa om en månad då jag inte klämmer 17 andra böcker. Jag gillar Stamms avskalade språk och att han beskriver det ansurda som om det är helt normalt. Ovanligt med en osympatisk huvudperson i en bok jag gillar, det brukar annars få mig att ha svårt att läsa färdigt. Håller med om att Iwonas kärlek är äkta, men att hon finner sig i Alex beteende är tragiskt.

  • S. Finkelstein

    Gillar också Javier Marias. Fast mer som kolumnist i El Pais än som romanförfattare.
    Jan, kan inte du övertala Linda att läsa Ett annat liv av POE?

    • Jag funderar över om POE tilltalar män mer än kvinnor? Är däremot sugen på att läsa något mer skönlitterärt av honom om/när jag läser något mer av honom.

      • JaniVarberg

        En kvinna som verkligen gillar POE är Nina Frid. Hon har annonserat om fyra virtuella bokcirklar om Enquist sept-dec. På bokcirklar.se. Kolla det; jag tänker vara med.
        Jag själv ägnar ibland mycket tid åt att upptäcka, i viss mån kartlägga, POEs litterära universum, med det gröna huset i Hjoggböle som nav. Liknelseboken gav både många väl igenkända bilder och några helt nya pusselbitar!

  • S. Finkelstein

    Pröva Livläkarens besök! Och så kan du se filmen A Royal Affair baserad på samma historia med Maria Fahl Vikanders vackra dotter Alicia Vikander i en av de ledande rollerna.

  • S. Finkelstein

    Linda, du är ju snabbläsare, ge Ett annat liv en chans! Då förstår du också Liknelseboken bättre. Jag känner också en kvinna, som är helt såld på POE: Señorita Juanita.