Monthly Archives: november 2012

Boktips i tiden

Tänkte att jag skulle tipsa lite om några böcker som är väldigt aktuella just nu:

Niklas Orrenius har skrivit en bok om SD som heter Jag är inte rabiat. Jag äter pizza: en bok om Sverigedemokraterna där det med all önskvärd tydlighet framkommer att det här inte är ett parti som andra.

Fult folk av Linnea Nilsson och Emil Schön bär undertiteln “samtal med sverigedemokratiska väljare”och är en i det närmaste tragisk bok om de personer som röstar på ett fascistiskt parti utan att förstå vad de gör.

De hatade: Om radikalhögerns måltavlor av Magnus Linton visar hur högerextremismen frodar i Europa. Skrämmande läsning om situationen i Ungern, Holland och Norge efter Utøya.

Lena Sundström granskar istället danska Dansk Folkeparti i boken Världens lyckligaste folk som även den målar beskriver en samhällsutveckling som jag absolut inte vill se här.

Jag hittade också ett par andra böcker som verkar intressanta, som Svensk, svenskare… Ett reportage om Sverigedemokraterna av Annika Hamrud och Elisabet Qvarford och Europas skam: Europa på frammasrch av Lisa Bjurwald.

 

Läs också:

Mysig tragik, finns det?

I hyllan i svärföräldrarnas lägenhet stod I det förflutna av Kate Morton och ropade på mig. Precis vad jag behövde en regnig dag både lättläst, lättsmält och med ett pussel om det förflutna som slutligen färdigställdes.

Det börjar med ett brev som kom fram ett halvt sekel för sent, när en gammal postväska upptäcktes. När den nu 50 år äldre Meredith får sitt brev slutligen, börjar hon gråta och dottern Edie undrar självklart vad för nyhet som avslöjats.

Hon får inte veta något om just brevet, men däremot att hennes mamma lämnade sin familj under de första åren av andra världskriget då hon skickades som krigsbarn från London. Hon hamnade på slottet Milderhurst Castle hos de tre systrarna Blythe och deras enstöring till far.

Edie, 30 år, nyligen separerad och snart utan lägenhet är den som börjar nysta i historien som utspelar sig kring familjen Blythe under några år i början av andra världskriget, men också om den kända, gotiska romanen The Mud Man, skriven av systrarnas pappa Raymond. Hon reser till Middlehurst Castle och träffar de nu åldrade systrarna. Serephina, den varma och mysiga tvillingen som längtat bort, men stannat hos sina systrar, Percy, den manhaftiga och något bittra, som älskar slottet över allt annat och så lillasyster Juniper, som fortfarande väntar på en friare som aldrig kom.

En typiskt Morton-bok skulle jag säga. Många små ledtrådar, många slumpartade sammanträffanden och en härlig historia om kärlek, vänskap, galenskap och svek. Det handlar om syskon som står varandra nära och offrar allt för varandra, om Edie och hennes mamma som möts i historien om det gamla slottet och om Edie och hennes pappa som tillsammans försöker lösa mysteriet med the Mud Man.

Genom Edie får vi tillgång till artiklar på microfilm, högar med brev och inte minst får vi hälsa på i slottet både i nutid och i andra tider. Tillsammans försöker vi lösa mysteriet med den yngsta systern Junipers olycka och mycket annat från det förflutna som nu behöver berättas.

Någonstans mellan sagan och verkligheten rullas historier från det förflutna upp och det går inte att säga annat än att Kate Morton är bra på att underhålla. Ibland går hon kanske lite väl långt i sin önskan att knyta ihop allt, men trots lite för många sammanfogade trådar är det här en väldigt bra bok. Perfekt läsning under en filt en regnig dag, med en stor kopp te framför sig.

Läs också: