En riktigt fin och annorlunda bok

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt. Trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra ledvärk och andra besvär.

citat från Vårdguiden

Ninna har SLE, en sjukdom som var helt ny för mig,  men som hon känner väl till. Sjukdomen är hennes fiende, som begränsar hennes liv och bryter ner hennes kropp. I en sjukhussäng, i sitt rum med mörka gardiner för fönstren lever hon sitt så kallade liv. Hennes mamma vill skydda henne från allt som skulle kunna göra henne sjukare, men frågan är om hon inte bara gör allting värre. Det är förnedrande nog att duschas av hemtjäntens personal, utan att ens mamma ska flaxa runt och kritisera allt och alla.

I Maria Nygrens debutbok 100 meter lycka är Ninna huvudpersonen. Hon är 17 år och livet borde vara fyllt av skola, fester, killar och allt annat som hör tonåren till. Den biten står hennes syster för. Inte konstigt då att systrarna inte har något gemensamt längre. Det är som om Sussie är avundsjuk på den uppmärksamhet Ninna får, samtidigt som hon skäms för henne.

Att Ninna är avundsjuk på Sussies frihet är kanske mer naturligt.  Tur då att hon har löpningen. I fantasin är hon bland de bästa i världen på att springa 100 m. Tankarna på detta är så verkliga att de ibland tar över hennes liv, eller ger henne ett med tanke på hur lite hon har att leva för. Fantasierna oroar hennes mamma. Allt oroar hennes mamma.

Ninnas liv förändras när Munir, läkarstudenten, börjar arbeta på Hemtjänsten. Han sveper in i familjen med sina kreativa idéer och sin tro på möjligheten att bli bättre. Han försöker få Ninna att kämpa, att träna och att faktiskt springa de där 100 meterna på sitt sätt. Han ger henne hopp, men situationen blir långt ifrån okomplicerad.

Jag är glad att jag läste  100 meter lycka då den berörde mig djupt. Det är en lättläst bok som inte kräver många timmar ren lästid, men tankarna den väcker stannar kvar länge, länge. Lite förutsägbar på sina ställen, men definitivt mycket läsvärd. Det är relationerna mellan människorna i boken som gör läsningen och den mellan de två systrarna är den som griper tag i mig mest.  Tydligen var den från början tänkt som ett långfilmsmanus och jag tror att det skulle bli en alldeles utmärkt film om Ninna, Murir, Sussie och de andra personerna i boken.

 

Läs också:

3 comments

  • Azmara85

    YEEES den här boken är verkligen fantastisk. Den berörde mig starkt. Den är väldigt ‘osentimental’. Typ man fattar att det är j-t synd om Ninna utan att de behöver skriva läsaren på näsan.

    Ibland vet man inte om huvudpersonen drömmer eller om det är Sånt som har hänt på riktigt som hon tänker på. Det tycker jag är coolt på något vis. Jag tycker att relationen till systern är så bra beskriven. Detta att systern ibland kan vara arg på Ninna eftersom hon är ”i centrum” pga sjukdomen hela tiden. Och att NInna också har sina fel och brister, är avundsjuk på systern… Gud det gjorde ont att läsa den men såååå bra! Språket är annorlunda och poetiskt men inte för mycket och flummigt som det kan vara i vissa böcker.

    • Gillade också att den är osentimental och fastnade väldigt mycket för relationen mellan systrarna. Mycket bra och inte lik andra böcker.

  • Pingback: En bok jag ser fram emot - enligt O