enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 29 juli, 2012

Hur farligt kan det vara?

Ni vet alla flyktingar som kommer hit. De som bara vill utnyttja vårt land, lura oss och sedan ta hit alla sina släktingar för att ta över vårt land. De har egentligen inga problem alls i sina hemländer. De vill bara leva på bidrag här. Ensamkommande flyktingbarn ni vet, de har skägg och är minst 23 allihop. De lurar oss med sina historier om krig, svält, våldtäkter och de har alla samma historier. Klart de ljuger. Hur farligt kan det vara i Nigeria, Irak eller Syrien? De vill bara utnyttja och lura oss.

Eller?

Få tror på Little Bees historia om hur oljebolagen skövlar områden, hur soldaterna dödar dem som sett det och hur Little Bees syster är en av dem. Alla kommer till Storbritannien med sina historier om elände, men inte går det väl att tro på dem alla? Bäst att låsa in dem och sedan utvisa dem. Helst i tysthet, vi vill ju inte verka omänskliga.

Little Bee befinner sig på en flyktingförläggning i två år. Hon är inlåst som en brottsling, helt isolerad från det samhälle hon hoppas bli en del av. Samtidigt inser hon att Storbritannien inte är hennes land, men hoppas att en perfekt engelska ska hjälpa henne en bit på väg. Visserligen talas engelska i hennes hemland Nigeria, men det är RP, som drottningen talar hon vill lära sig.

Det går inte att läsa Little Bee av Chris Cleave utan att bli berörd. Jag tänker på mina elever och på allt jag vet att de varit med om i sina hemländer och på väg hit. Jag tänker också på allt jag inte vet. Det kan vara hur mycket som helst. Jag tänker på hur omänskligt det är att inte hjälpa dem som är i nöd och att medmänsklighet mycket väl kan vara det finaste ordet som finns. För trots allt handlar Little Bee faktiskt om medmänsklighet.

Jag tycker om sättet Cleave skriver på. Hur han låter två röster berätta varsin historia, som slutligen smälts samman. Den nigerianska flickan och den brittiska kvinnan, som visar sig ha mer gemensamt än både vi och de anar. Jag tycker om att Little Bee talar till oss, men ibland också förklarar det som hennes vänner hemma i Nigeria skulle behöva få förklarat. Jag tycker om den naiva, men ändå så kloka röst som hon har. Jag tycker helt enkelt om den här boken. Den talar direkt till mitt hjärta och gör mig både väldigt ledsen och väldigt.

 

 

Och vinnarna är…

… först en film där vinnaren av Mercurium avslöjas.

 

Och så bingot där Violen får en excesspocket, Anna en hemlig grön påse och så Johanna som vinner Nya kontakter.

Frågorna så och vinnaren fick imponerande 12 rätt, eller nästan 12,5 då frågan om avataren var lurig. Det finns en lejonbild på bloggen, men själva avataren, den första, är av en tukan. Grattis till Metta!  Bokmamma hade 11 rätt och var inte långt efter.

De rätta svaren var följande:

1) x. Jag hade bloggen på blogg.se ungefär ett halvår innan den flyttades till wordpress och nådde läsare.

2) x.  Bokbabbel var den utmärkta shoppingpartnern. Ny date på bokmässan? English Bookshops monter är grym!

3) 1. Lyran och de trevliga herrarna på Thorén och Lindskog gjorde sitt bästa.

4) 2. Alkb var värd för detta och andra bloggmaraton och jag skulle behöva ett nytt snart.

5) x. Att få ha varit på skrivarkurs med Barbara Voors är en stor ära. Pernilla Alm var också där, men som deltagare.

6) 1. På jobbet springer jag titt som tätt på Elin Boardy.

7) 2. Var ju den där avataren, som fortfarande syns på bloggportalen.se, en tukan.

8) 2. Bäst förra året var Igelkottens elegans som jag tokälskade.

9) 2. Bland klassikerna är det Den allvarsamma leken som gäller. Fick med den som e-bok då jag köpte min letto och har tänkt läsa om den, men vågar inte riktigt.

10) 2. Jag var galet förbannad då jag läste Jag älskar dig inte.

11) 1. Och väldigt glad då Jessica Schiefauer var med i min julkalender.

12) x. Förra året läste jag 15.5 böcker i Boktolvan, i år går det inte alls lika bra.

13) 1. 72% av de böcker jag läste förra året var skrivna av kvinnor. Det känns spontant som att jag läst lite mer jämlikt i år.

 

Maila era adresser till linda[at]enligto.se så kommer det godsaker på posten.

Tack för alla gratulationer och tack till alla som var med och tävlade.

 

 

2000 inlägg…

…hur sjukt är inte det?

På två år och några dagar.

Inte konstigt att jag ibland tycker att jag börjar upprepa mig själv.

Dessutom drygt 9000 kommentarer, vilket är ett bevis på att bloggen lever. Det är tack vare er, tack för det!

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: