Jag glömde en sak

När jag häromdagen tokhyllade Artighetsreglerna glömde jag ju att skriva om en väldigt väsentlig sak, nämligen alla bokreferenser. Katey älskar nämligen att läsa och Wallace, en av hennes beundrare, delar intresset.

Som här, när Wallace kommer till Kateys lägenhet för första gången och blir helt tyst innan han säger:

– Du har …många böcker, sa han till slut.

– Det är en sjukdom.

– Får du… nån behandling för det?

– Jag är rädd att det är obotligt.

 

Han placerade portföljen och vinet i min fars fåtölj och började gå runt i rummet med huvudet lite på sned.

– Är det här… Deweys decimalsystem?

– Nej. Men det bygger på liknande principer. Det där är de brittiska romanförfattarna. De franska är ute i köket. Homeros, Vergilius och de andra epikerna är där vid diskbänken.

Wallace gick fram emot ett av fönsterbrädena och plockade Strån av gräs ur en ostadig hög.

– Jag tolkar det här som att … trancendentalisterna trivs bäst i solljus.

– Precis.

– Behöver de mycket vatten?

– Inte så mycket som man skulle tro. Men de måste beskäras rätt ofta.

Med Walt Witman pekade han mot en bokhög under min säng.

– Och …. svamparna.

– Det är ryssarna.

– Jaha.

 

Också ett sätt att sortera böcker…

Läs också: