Jag siktar mot stjärnorna

Frågan i veckans bokbloggsjerka lyder som följer:

Brukar du delta i bloggutmaningar och i så fall vilka? Finns det någon utmaning du saknar men som du själv inte orkar/vill/kan dra igång?

Ja du, ”läsutmaning” is my middle name. Jag hoppar på det mesta med ett hjärtligt ”men gud vad kul” och når kanske trädtopparna. Att utmana mitt läsande är roligt och att läsa tillsammans, men ändå ensam är något av bloggandets tjusning.

Saknar jag en utmaning så skapar jag den. I maj läser jag till exempel italienskt och har fått med mig ett gäng bloggare på tåget. Kanske djupdyker jag i ett annat land en annan månad lite mer spontant. Jag behöver nog bli lite mer spontan i mina läsutmaningar om de ska gå vägen. Samtidigt så är det inte så himla viktigt för mig att lyckas läsa en massa eller slutföra läsutmaningar. Det viktigaste är istället att ha diverse läslistor som inspiration och struktur. Jag är glad att jag för andra året i rad kör en Boktolva, då det betyder att jag får läst en hel del hyllvärmare och författare jag tänkt läsa länge.

En bra blandning är vad jag eftersträvar. Något gammalt, något nytt, något lånat och något blått kanske skulle vara en bra utmaning?

Annars gillar jag alla veckovisa utmaningar som Bokbloggsjerkan, Tematrion och ibland svara jag på en fredagsfråga hos Bokhora. Grunden är dock att jag gör det jag tycker är kul, men att återkommande teman ger en bra struktur. Dessutom hittar jag en massa roliga bloggare genom dem.

Däremot har jag fortfarande inte kört någon läsutmaning på temat fotbollsspelares nationalitet, skostorlek och smeknamn, eller vad det nu var Vixxtoria föreslog. Kanske kan det bli en ny omgång bokgeografi inspirerat av fotbolls-EM i alla fall.

Läs också:

5 comments