Frukost men mamma och Marie

I lördags morse gästade Marie Hermansson Ale Bibliotek och jag körde genom skogen till min kära mor och åt frukost med henne, Marie och ett gäng till. Det är tredje författarfrukosten jag är på i Nödinge och jag gillar verkligen konceptet. Den här gången var publiken lite mer blandad dessutom och jag sänkte inte medelåldern speciellt mycket om ens något. Yngst var jag definitivt inte i alla fall.

Marie Hermansson har skrivit länge och bestämde sig tidigt för att bli författare. Hon skickade in sitt första bokmanus till ett förlag då hon var 13 år. Ett manus utan slut, för så fungerade hon, hon började på nya projekt, men slutförde dem sällan. Nu blev det här manuset inte antaget, men hon fick ett fint brev tillbaka med tips på vad hon skulle tänka på när hon skrev.

Debutboken Det finns ett hål i verkligheten kom ut 1986 och är en novellsamling. Den är jag kanske inte supersugen på, men däremot genombrottsromanen Värddjuret från 1995 om en kvinna som blir värddjur åt en utrotningshotad fjärilsart.

Den första boken jag läste av Hermansson var den fantastiska Musselstranden, som hon berättade började som tre historier, som hon sedan satte ihop till en bok trots att det inte var tänkt från början. Min känsla är att jag läst mycket av henne därefter, men faktum är att jag faktiskt bara läst Hembiträdet också. Två böcker jag gillat skarpt och sedan ingenting mer, visst är det konstigt?

Nu köpte jag nyaste boken Himmelsdalen och hoppas att återseendet ska bli trevligt. Idén till boken fick Hermansson då hon spelade WoW, ett spel hon egentligen prövade i rent researchsyfte, men sedan fastnade i. Vid ett tillfälle blev hon, eller hennes karaktär, trängd mot en begvägg av en fiende och kom inte därifrån. Då fick hon en bild av himmelsdalen, en väldigt smal dal mellan höga berg.

Så funkar det ofta när hon kommer på nya bokidéer, berättar Marie Hermansson. Att hon ser en stor del av en historia, som i en dröm och sedan får slita massor för att kunna verbalisera och konkretisera denna vision. Hon jämförde det hela med hur Mose måste känt då han högst upp på Sinai såg det förlovade landet långt bort och sedan behövde vandra i öknen i 40 år innan han nådde det på riktigt.

Boken Himmelsdalen utspelar sig i Schweiz, i en isolerad dal. Inte så realistiskt såklart, säger Hermansson, men påpekar att dalen inte kunde ligga någon annanstans trots att det kanske hade varit mer realistiskt att placera en helt isolerad dal i ett mer svårtillgängligt område. Schweiz har dock alltid fascinerat henne. Hela landet är som en modelljärnväg, säger hon, ett lite mysko land som är så fint på ytan.

För att hitta dalen använde hon sig av Google earth och flög över landet för att hitta ”sin” dal. Det gjorde hon till slut och reste då dit ”på riktigt”. Nu var det långt ifrån en isolerad dal, utan tvärtom en turistattraktion, men den såg ut som den skulle.

Boken handlar om tvillingarna Daniel och Max och tvillingar är alltid spännande tycker jag. Har du läst den eller något annat av Marie Hermansson?

 

 

Läs också:

12 comments

  • Förstår att jag måste kolla upp vad Ale bibliotek har för författare på sina frukostar framöver. Det låter så trevligt.
    Kerstin recently posted..I trygghetsnarkomanernas landMy Profile

  • Trevligt 🙂
    tant Hanneles bokparadis recently posted..Ros på världsbokdagenMy Profile

  • Pingback: Om läsningens betydelse | enligt O

  • Marie Hermanson är en av mina absoluta favoritförfattare och jag har läst allt jag fått tag i av henne (Det finns ett hål i verkligheten, Mannen under trappan, Mannen under trappan, Hembiträdet, Ett oskrivet blad, Musselstranden, Värddjuret, Svampkungens son och nu senast Himmelsdalen). Superbra! Jag älskade Det finns ett hål i verkligheten, trots att jag inte ens gillar att läsa noveller, så läs den också! Himmelsdalen har jag just läst, jättebra och riktigt hermansonskt myskonstig. 🙂

  • Jag har läst allt hon gett ut, i början mest av privata skläl men sedan för att hon är bra. Jag gillar det där med ett hål i verkligheten som hon alltid får till…
    Anna recently posted..tematrio – världsböcker på världsboksdagenMy Profile

  • Jag är fruktansvärt sugen på att läsa den här. Kul att du fick den signerad! 🙂
    Bella recently posted..En glad överraskningMy Profile

  • Jag lyssnade på Marie Hermansson på Bokens Dag i Malmö i november förra året, köpte dock inte boken, men tycker att den verkar bra och är på min läslista..som blir längre och längre. Det är allt xrta kul med signerade böcker 🙂
    Bokmal73 recently posted..Alfons 40 årMy Profile

  • Åh, det är ju mitt gamla gymnasiebibliotek! Måste kolla upp vad de har för aktiviteter nästa gång jag är i hemtrakterna. Marie Hermansson tycker jag jättemycket om.

  • Hej! Jag sitter just och registrerar en massa Marie Hermanson på Bookcrossing pga bokhyllerensning (vi har i stort sett slutat samla på böcker). Bland annat Värddjuret, som du skrev att du är sugen på, men också fler som du kanske inte har/har läst: Mannen under trappan, Svampkungens son och Ett oskrivet blad. Skulle du vilja att jag skickade dem till dig? Tanken är alltså i så fall att du skriver nåt på bookcrossing.com om att du fått dem och gärna sen också vad du tyckte (funkar bra att skriva nåt kort och länka till egen recension), för att sedan lämna dem vidare (direkt till någon eller på allmän plats). Om det låter intressant kan du väl maila din adress till mig. /Helena