Monthly Archives: februari 2012

Tematrio – Olästa författare

Veckans tematrio handlar om författare jag inte läst, men vill läsa. Jag har ju en lång lista på sådana och utöver dem finns en rad till på en mental lista som ständigt blir längre. Min trio består av författare jag velat läsa länge och som snart kommer ut med nya böcker.

1. Claire Castillon har jag tänkt läsa länge och det ska bli av snart. Sekwa släpper nytt av henne i februari i form av novellsamlingen Bubblor.

2. På samma förlag ges Delphine de Vigans nya bok Dagar utan hunger ut i maj. Jag har No och jag hemma och kanske börjar med den.

3. Julian Barnes fick Man Booker Prize 2011 för The sense of an ending. I april kommer den ut på svenska och heter då Känslan av ett slut och ges ut av Forum.

 

Läs också:

Ett ljus för Wizlawa

Wizlawa Szymborska dog igår den 1 februari i sitt hem i Krakow. Därav ljuset och boken på bilden. Hon var en fantastisk poet som på ett eget sätt lyckas kombinera det politiska, med det vardagliga och faktiskt också det roliga.

1996 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur med motiveringen

”for poetry that with ironic precision allows the historical and biological context to come to light in fragments of human reality”.

och det var då jag upptäckte henne. En ovanligt läsbar pristagare skulle jag säga och en poet som faktiskt funkar även för den mest ovana lyrikläsaren. Det är som med Tranströmer att det finns något för alla i Szymborskas dikter. Många lager som gör att det går att läsa dem på lika många sätt som det finns läsare. Det tycker jag kännetecknar en god poet. Eller en god författare för den delen.

Här kan du läsa om diktsamlingen Här och från Aldrig två gånger, en samling dikter som introducerade henne i Sverige, kommer följande text som är hämtad från dikten Klockan fyra på morgonen om den hemska timmen på natten då ingen mår bra, möjligen myrorna…


Timmen från natt till dag.

Timmen från den ena sidan till den andra.

Timmen för trettioåringar.

 

Timmen som sopas för tupparnas galande.

Timmen då hela jorden förnekar oss.

Timmen med fläkt från slocknande stjärnor.

Timmen av blir-det-något-kvar-efter-oss.

 

[…]

Vem kan må bra klockan fyra på morgonen?

Om myrorna gläds, låt oss gratulera.

Men om vi ska fortsätta leva

– låt fem äntligen komma.

 

Läs också:

Förlåt Dash och Lily

Jag har ju helt glömt av att skriva om Dash & Lily’s book of dares av David Levithan och Rachel Cohn. Då den utspelar sig under jul- och nyår var det just kring jul jag började läsa den. Sedan lyckades jag glömma bort den, läste ut den för ett par veckor sedan och glömde sedan bort den igen. Det är inte så att jag inte gillade Dash och Lily, men den var mest trevlig för stunden. Jag tyckte om miljön mycket, vad annat kan man när det handlar om en bok som startar i bokhandeln Strand Bookstore i New York?!

På en hylla i denna gigantiska affär placerar Lily en röd skrivbok från Moleskin och i den finns ett meddelande till den som hittar boken. Det lycklige heter Dash, är också tonåring och liksom Lily en både udda och lite ensam sådan. Skrivboken göms på olika ställen och skickas mellan Dash och Lily likt Hampus och Fideli gör med den vita stenen. Det ingår utmaningar också, inte just för att få tillbaka boken, men för att förtjäna den. Skillnaden är också att det tar väldigt lång tid innan Dash och Lily träffas.

Inledningen är lysande och jag läste i ett rasande tempo, sedan kom en period i mitten då det kändes som om jag fattat grejen och det blev lite segt. Det var då boken blev liggande. Sedan tar den sig rejält i slutet och jag är glad att jag läste ut den.

En söt historia som sagt, men jag gillade den inte lika mycket som Nick & Norah’s infinite playlist. Läsvärd är den dock och vill du läsa den på svenska så finns den nu översatt.

Det jag gillar med Rachel Cohn och David Levithan är deras normkritiska förhållningssätt. Allt är inte heteronormativt, men det görs ingen stor grej av det. Ja, Lilys bror är homosexuell, so what? Tummen upp säger jag. Mer avdramatiserad mångfald åt folket.

Apropå Strand så har de tydligen Speeddating for Booklovers. Hur roligt är inte det?!

Och apropå David Levithan så har jag just läst hans Liten parlör för älskande som var helt galet bra. Skriver mer när det är recensionsdatum, men redan nu vill jag uppmana till läsning!

Läs också: