enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 19 december, 2011

Favoriter av favoriter

Veckans bokbloggsjerka var riktigt rolig och krävde en hel del tankeverksamhet. Det gäller att vaska fram favoritförfattarna och därefter favoritböckerna av dem. För att en författare ska kvala in som favorit krävs det att jag läst ett gäng böcker av dem. Visst kan jag få favoriter redan efter en eller ett par böcker, men just de författarna får inte plats på just den här listan. Här finns istället ett gäng gamla trotjänare.

 

Barbara Voors är favoriten med stor F. Jag tycker om alla hennes böcker och har funderat länge på vilken som egentligen är bäst. Jag väljer en jag egentligen bara kommer ihåg känslan av, nämligen Sömnlös.

Jonas Gardell är en favorit och det är svårt att välja en enda favoritbok av honom. Efter mycket funderande har det dock blivit Fru Björks öden och äventyrsom går segrande ur

Nick Hornby skriver oftast bra, men ändå väljer jag hans första bok som den bästa, High Fidelity som fick mig att älska listor ännu mer.

Tony Parsons första bok får också symbolisera hans ladlitkarriär eftersom Mannnen och pojken är så himla fin.

Nina Bouraoui är en ganska ny favorit och jag absolut älskar allt hon skriver. Mest tycker jag om Kärlekens geografi som fullständigt knockade mig.

Maria Ernestam är en grym författare. Allt hon skriver är bra, men Busters öronär något alldeles extra.

Michael Connelly är också en gammal favorit och Bosch är en av de hjältar jag tycker bäst om. Ett kul grepp är när han och Connellys andra hjälte McCaleb träffas i A darkness more than night.

Elizabeth George måste vara med, trots att hennes senaste knappast var en favorit. Bäst av hennes deckare måste Till minnet av Edward vara.

Roddy Doyle har jag tappat bort lite, då serien om Henry inte riktigt var min grej. Jag gillar både Doyles mer allvarliga böcker och de där allvaret göms bakom skratt. Den bok jag tycker allra mest om är ändå The Van, där pappa Jimmy Sr blir arbetslös och börjar sälja hamburgare tillsammans med en kompis. Så fin!

Astrid Lindgren måste ju bara finnas med på en sådan här lista. Just nu läser vi hennes läskigare böcker för grabbarna O och jag slås av hur bra de fortfarande är. Mio min Mio är helt klart den vackraste. Så fint skriven och så kuslig på ett bra sätt.

Bodil Malmsten är så bra, så bra. Jag tycker om hennes loggböcker mycket, men finast av dem alla är romanen Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån. 

Chimamanda Ngozi Adichie tillhör visserligen inte de gamla trotjänarna, men jag har älskat sönder de tre böcker jag läst av henne, vilket också är de tre böcker hon gett ut. Bäst av dem är En halv gul sol.

 

Om ni som jag ska sätta ihop en Boktolva 2012 med författare ni inte läst, men vill läsa tycker jag definitivt att alla på denna lista som  ni ännu inte läst ska få plats.

 

Den har kommit!

En styck grön påse har anlänt till familjen O. Jag tänker dock vänta med att öppna den tills de små medlemmarna i familjen somnat. Allt för att slippa få hjälp med paketöppnandet. Börjar istället med att läsa Skolvärlden och En introduktion till Nobelpriset i litteratur som också damp ner i lådan idag. Tillsammans med en avi om paket från Pocket Shop. Nu börjar julkänslorna komma…

Tack min hemliga bokvän, jag återkommer!

Kort, koncist och klurigt

Jag gillar Fredrik Lindström. Allt han gör skulle jag säga,  busringningarna i Hassan, språkvetenskapen i såväl bok- och tvform, hans klurigheter och torra humor i På Spåret och inte minst de suveräna dikterna. Det är förutsättningen för det här inlägget om hans nya bok När börjar det riktiga livet.

Fjorton korta, tänkvärda och många gånger absurda noveller ingår i samlingen. På ytan handlar de om väldigt vardagliga saker, som borttappade strumpor, men under ytan finns mycket mer. Jag älskar den sakliga, torra och många gånger galna humor som Lindström bjuder på. Inte sällan elakt och alltid skarpsinnigt. Som i den inledande novellen Polackerna till exempel när de billiga polska hantverkarna lägger en sordin över det fina villaområdet där de arbetar med att bygga verandor åt de rika. Med sin uppenbarelse ger de det fina folket dåligt samvete. Fy vad elakt.

Nina och Rick Ett fullutrustat kök får också symbolisera det galna i renoveringshetsen som drabbat så många. Varför har man egentligen ett så flashigt kök om inte för att visa upp det? Och vad gör man när ens hus blivit så där fint och stylat? Familjen i Stanna kvar har svaret.

Båten är kul i sin enkelhet. Tänk om man skaffar en båt för att locka tjejer, en knullbåt helt enkelt och så blir det inte riktigt som man tänkt sig. Så är det ofta i Lindströms noveller. Det blir aldrig riktigt så bra som det skulle kunna bli, eller som det var i tanken innan det blev verklighet. Ingen är någonsin nöjd.  Som Emma i novellen På riktigt som alltid har en väska packa ifall hon skulle behöva fly. I tanken är flykten lockande, som en garanti för att det går att slippa livet om man skulle vilja. Hon vill ha ett starkt liv, inte ”ett skuggliv där ingenting händer på riktigt”.  Hur absurt är det inte att hon avundas dem som behöver fly, men kan egentligen någon klandra henne för att hon är beredd?

Mest optimistisk och kanske den sötaste av alla noveller är Åttioårskrisen. Riktigt fin är också Avsked om hur barn hanterar sorg.  Roligast är utan tvekan Strumporna, helt galet absurd är Hosta på teatern och jag blir vansinnigt provocerad av Eftermiddagar i parken där en mammas behov av bekräftelse går totalt överstyr.  Jag älskar också sensmoralen i Kvalitetstid, där huvudpersonen verkligen inte tar ansvar för någonting själv.  Ganska så typiskt för dagens egotrippade generation. I Gosedjuren är det barnet som får symbolisera vår ovilja att lämna av vårt överflöd till de som behöver. En absurd situation förvisso, men ändå tänkvärd.

Det blir aldrig som man tänkt sig och blir det så är man aldrig riktigt nöjd. En slutsats som lämnar en bitter eftersmak. Det är en deprimerande bild som Fredrik Lindström ger av dagens svenskar. Det är synd om människorna, precis som det var redan på Strindbergs tid. Jag kan inte låta bli att undra vad det egentligen är för fel på oss?

Det är en svidande kritik av dagens samhälle som Fredrik Lindström levererar. Det handlar om egoism, behovet av att skylta med sina tillgångar, men också om missnöjet och stressen som gör att vi lever ett svårare liv än vi behöver. Jag gillar verkligen de här novellerna som absolut fungerar bra tillsammans. En riktigt bra novellsamling är inte bara berättelser som kan läsas var för sig, utan de ska också bilda en helhet. De 14 pusselbitarna i När börjar det riktiga livet bildar utan tvekan en helhet och dessutom en mycket bra sådan. Skönt när favoriter levererar så att jag inte behöver bli lika bitter som personerna i hans bok.

 

 

Lucka nummer 19 Lyrans Noblesser

Lyrans Noblesser var en av de första bokbloggarna jag började läsa och en av de största anledningarna till att jag faktiskt började blogga själv. Jag ville också läsa fler böcker, skriva om dem och diskutera dem med andra boknördar. Nu det sista har jag varit kass på att följa med på hennes resor runt världen, men resorna runt Bokmässan funkade bra. Jag får dock fortfarande många bra tips på kvalitetslitteratur från bloggerskan som i vår blir min klasskamrat.

Här kommer hon, the one and only, Lyran:

 

Julkalendrar hör julen till, vilken är din favorit?

Jag minns ju, om än vagt, Teskedsgumman från 1967 och inget kan jämföras med denna.

Vad är det bästa med julen?

Att vara ledig och ha tid att umgås med vänner. Dessutom brukar det finnas en hel del tid att läsa.

Hur firar du?

I år firar familjen med mormor och farfar. Vi blir tyvärr färre för var år eftersom den äldre generationen närmar sig (och når) livets slut. Än brukar tomten komma, så mycket centreras kring detta spektakulära besök. Kalle Anka är det lite si och så med nuförtiden, men Karl-Bertil Jonsson är ett måste! Innan vi fick barn firade vi ofta utomlands, klart häftigaste upplevelsen var att åka u-båt på självaste julafton. När jag var liten fick jag alltid ett paket redan på förmiddagen och det innehöll alltid en bok jag längtat efter. Nuförtiden blir det för lite läst på själva julafton, ska minsann se till att ordna med lästid i år.

Vilka böcker om jul skulle du vilja tipsa om?

Jul handlar för mig om det heliga landet och Jesu födelse. Därför vill jag tipsa om böcker med religiös anknytning: Ökenbrevet av Göran Tunström, Jerusalem av Selma Lagerlöf och Barabbas av Pär Lagerkvist.

Vilka böcker önskar du dig själv i julklapp?

Min kamp 1 och 3, Cirkeln och Sågverksungen. Jag får dem alla. 🙂

Vilken bok borde alla få i ett paket?

Hmmm, svårt att komma på en bok som alla människor skulle uppskatta. Jo nu vet jag, Momo eller kampen om tiden av Michael Ende borde alla läsa så de förstår att de ska använda sin tid och inte försöka spara den. Jag tror att många skulle gilla den här fina berättelsen.

Vilken känd person vill du ge en bok i julklapp och vad får han eller hon?

Det finns ju många kändisar (läs regeringsmedlemmar) som borde läsa visa böcker, men jag har ändå inte lust att ge dem julklappar. Nej, jag ger hellre bort en bok till barnen på mitt jobb, Kraken av Boel Werner ska de få.

Tack Lyran för dina svar! Jag önskar dig en superjul med många hårda klappar och mycket lästid. Jag älskade Momo och kampen om tiden när jag var yngre och läste den hur många gånger som helst. Tror definitivt att det är en bok som passar många! Har däremot inte läst dina tre julböcker och blev sugen på dem alla, men kanske framför allt Ökenbrevet.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: