enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 15 december, 2011

Boktolva 2012

Klart det blir ett nytt varv, med några gamla godingar som stått på listan även under förra året och sedan en rad nykomlingar. Vill du vara med? Gör då en egen lista på författare du tänkt läsa länge och läs sedan tolv av dem under 2012. Jag garderar med en lång lista, men det räcker så klart med tolv författare.

Minst tolv av de här författarna vill jag läsa:

Alice Walker

Andrea Levy

Anne Carson

Ann Patchett

Antonio Tabucci (började men gav upp i mars)

A.S. Byatt

Barbara Kingsolver

Beate Grimsrud

Ben Okri

Claire Castillon (läst i mars)

Clarice Lispector

Colm Tóibín

Colum McCann

Delphine de Vigan (läst i mars)

Dilsa Demirbag-Sten

Evelyn Waugh

Faïza Guène

Fred Vargas

George Orwell

Helen Dunmore

Helen Fitzgerald (läst i juli)

Herbjørg Wassmo

Iris Murdoch

Ismail Kadare

Jeanette Winterson

Jenny Diski

Jessica Kolterjahn

J.G. Ballard

Jeffrey Eugenides 

Joan Didion

Jonathan Franzen

Juan Marsé

Julian Barnes

Katie Fforde

Kerstin Ekman (läst i mars)

Kiran Desai

Kjell Westö

Lars Saabye Christensen

Lina Forss

Linda Grant

Mara Lee

Marilynne Robinson

Milan Kundera

Monica Ali

Muriel Spark

Nawal El Saadawi

Ngugi wa Thiong’o

Nuruddin Farah

Peter Carey

Péter Esterházy

Pia Juul

Rohinton Mistry

Sara Stridsberg

Sarah Rayner

Sarah Waters

Sebastian Barry

Sigrid Undset

Silke Scheuermann

Sonya Hartnett

Sophie Hannah

Stephen King

Tawni O’Dell

Truman Capote läst i november

Wendy Cope

 

Eudaimonia, vad är det egentligen?

eudaimonism (av grek. eudaimoni´a ‘lycka’, ‘lyckligt tillstånd’),eudemonism, filosofisk åsikt enligt vilken det yttersta målet är – eller bör vara – lyckan. Olika tänkare har haft olika uppfattning om vari lycka består och om den rätta vägen att uppnå den. Enligt somliga består den i njutning på kortare eller längre sikt och i mer eller mindre förfinad form (”hedonism”). Enligt vissa filosofer är ett i bästa mening lyckligt liv samtidigt ett liv styrt av höga etiska och samhällsmoraliska ideal eller ett liv i samklang med människans innersta natur som förnufts- och samhällsvarelse.

(Nationalencyklopedin)

 

Nationalencyklopedin får stå för det sanna och de små, korta förklaringarna om vad Guds rike och Sjukdom egentligen är står i kontrast till Heberleins mer känslomässiga utsvävningar. Hela tiden på väg mot att lösa gåtan om vad ett gott liv är. Så heter också boken, Ett gott liv. Vad är det?

Ann Heberlein är en kunnig forskare som kopplar sina tankar till kända män som Aristoteles, som är den som talar om eudaimonia, ett gott liv,  men också till bland andra Kirkegaard och Nietzsche. Hon drar paralleller till Revolutionary Road och den som ska vara galen, John och till den slutna avdelningen i Gökboet. Hur ser egentligen världen på dåren? Är det okej att vara lite lagom galen? Kan man ändå få ett gott liv?

Vem är den där kvinnan Ann Heberlein som skrivit en helt galen bok om att vara sjuk? Den friska författaren undrar hur denna bok kunde getts ut. Om Ann Heberlein, som då var sjuk, har ett ansvar. Om förläggaren som absolut ville ge ut boken hade ett ansvar. Om det är okej att ge ut en så avslöjande bok skriven av en person som inte kan ta sitt fulla ansvar.

Är Ann Heberlein ett offer? Kanske. Jag förstår hennes frustration över hur hon utan att kunna kontrollera sin situation blev den bipolära med hela svenska folket. Hon skriver om önskan att någon hade stoppat henne. Att boken hade varit skönlitterär och inte självbiografisk. Jag förstår det. Samtidigt vill jag hävda att Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva är en väldigt viktig bok och att det därför var bra att den kom ut.

Ann Heberlein vill inte bara ses som någon som är bipolär. Hon är så mycket annat, som forskare, fru, mamma, väninna. Hon vill inte vara sin sjukdom. Här känner jag igen mina elever som ofta blir sin diagnos. De har adhd, dyslexi, asperger, tourettes men de är också andra saker. Här pekar Heberlein på något viktigt som vi måste bli bättre på. Det är så lätt att stämpla människor och förblindas av den svårighet de kanske har, istället för att se det de faktiskt kan.

Mycket i jakten på det goda livet handlar om det materiella. Om medelklassen som vill ha allt och lite till. Om hur de också ser på världen utifrån sitt perspektiv och tror att alla älskar Pride och Sommar i P1, eller att ingen är fattig i Sverige.

Heberlein skriver om hur hon fastnat i samma jakt. Att hon vill ge sina barn den medelklassbarndom som hon inte fick. Att hon vill att de ska tycka att det är självklart att man har det man behöver och kanske sådant som man inte behöver. Jakten på pengar blir inte sällan vägen till undergång. Hon är beroende av pengar och därmed beroende av förläggaren. Han som får stå för det onda, exploaterande. Han som gick för långt.

Ett gott liv genomsyras av önskan att vara frisk. Att ha ett liv där sjukdomen och rädslan inte styr. Boken är också en kamp att rättfärdiga den där Ann Heberlein som skrev en bok när hon var galen. Hon som faktiskt inte är sjuk längre och som nu vill ta ansvar för sitt handlande. Hon som vill förklara hur det var och hur hon vill att det ska vara. Kanske handlar det om att göra upp med förläggaren som många hävdar, men jag tycker kanske framför allt att det handlar om att göra upp med den Ann Heberlein som skrev boken och den bild som många har av henne. Det handlar om att förklara och att komplettera den endimensionella bild av den sjuka med något mer.

Ett gott liv är viktig bok, inte bara för den friska Ann Heberlein. En genomtänkt och intressant bok som på många sett verkar fungera som ett avslut och en förklaring till sin föregångare. En bok som kanske inte behövs lika mycket som Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva men som på många sätt är ännu mer tänkvärd. Här finns den utomståendes perspektiv, i form av den friska författaren som ger ännu en dimension, som förklarar och kommenterar. Det är en bra bok. En mycket bra bok.

 

 

Lucka nummer 15 Fiktiviteter

När jag ”upptäckte” Helena hade både hon och jag andra bloggar.  Trots att vi aldrig setts kändes hon redan från början som en person som jag hade mycket gemensamt med. När hon startade Fiktiviteter 2009 blev den från dag 1 en bokblogg att räkna med. Nu har vi träffats ”på riktigt också och det är minst lika trevligt som att träffas i bloggvärlden.
Idag är det bloggaren med det kanske bästa bloggnamnet som står i centrum:

 

Julkalendrar hör julen till, vilken är din favorit?

Eftersom jag nog aldrig lyssnat på en radiokalender (har vaga minnen av någon med mamma mu möjligtvis) och har glömt alla fysiska lucköppningar så får det bli tv-varianter… Från min barndom så minns jag att jag gillade Trolltider väldigt mycket och i mer medveten ålder så älskade jag Sunes jul. Som vuxen var jag väldigt förtjust i Allrams julkalender för några år sen (men jag har förstått att inte så många andra var det).

Vad är det bästa med julen? 

Att vara ledig, sitta vid brasan hemma hos mina föräldrar och äta godis. Och att få se det där särskilda glimret i barnens ögon.

Hur firar du? 
Vartannat år med mina föräldrar, vartannat år med makens föräldrar och släkt. Årets firande äger rum i Gävle. På båda ställena är det mycket mat, många julklappar till barnen och massor av godis. Julefriden brukar infinna sig på juldagen 🙂

Vilka böcker om jul skulle du vilja tipsa om? 

Svårt, jag kan inte minnas att jag läst så många julböcker. MenTragedi på en lantkyrkogård av Maria Lang förstås, den utspelar sig under en synnerligen blodig julhelg.

Vilka böcker önskar du dig själv i julklapp? 

Jag är nog väldigt svår att köpa böcker till eftersom jag själv köper så mycket. Men de Maria Langböcker jag inte äger vore roligt att få för att utöka samlingen och en fin utgåva av en Jane Austenbok skulle jag också bli glad för.

Vilken bok borde alla få i ett paket? 

Ja till Liv eller Prins Charles känsla av Liv Strömquist tycker jag att alla borde läsa för att de är så roliga och kloka. Pratar vi en roman så får det nog bli en Atwood, Alias Grace.

 

Håller med dig Helena, alla borde läsa Liv Strömquist. Jag hade speciellt velat att vår sk. jämställdhetsminister läste Prins Charles känsla. Och du, jag älskade Allram Ests julkalender. 

Tack för att du tog dig tid att svara på mina frågor så här mitt i luciafirande, pysseldagar, skolavslutningar och julstress. Jag önskar dig en riktigt skön och fridfull jul med mycket lästid.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: