Vem är jag? Del 4

Jag har ju en bok kvar att lotta ut. En alldeles rykande färsk sådan av den fantastiskt roliga Dawn French. I En liten smula underbar får du träffa tonåringen från helvetet.

Vad ska du då göra för att få boken? Tala om vilken bokkaraktär det är som presenterar sig här:

Jag är en helt annan än vad många tror. Eller rättare sagt har jag blivit det på senaste tiden. Det är ett fordon som förändrat mitt liv. Jag har upptäckt en helt ny värld som jag egentligen redan upptäckt, men bara i verkligheten. Ja, du läste rätt, verkligheten är inte alltid den bästa.

Svara i en kommentar så snabbt som möjligt. Första rätta svaret vinner. Glasklart?!

 

Uppdatering: Personen finns på riktigt, men det är ingen sann berättelse. Inte ens en sannolik sådan kan jag tänka, men en mycket söt och trevlig skröna. Fordonet är väldigt, väldigt viktigt. Tips, kolla mina läslistor, jag har läst boken.

Ny uppdatering: Läs nu instruktionerna ordentligt. Jag har läst boken och de flesta av era förslag har jag inte ens hört talas om. Dessutom är det en dam, i ordets rätta bemärkelse. Det finns många böcker om henne, mer eller mindre sanna. Den här är definitivt mindre sann.

Läs också:

Ett svårt val

Du står och väljer mellan två böcker: den ena har ett fult omslag men ett till synes intressant innehåll, den andra har ett vansinnigt snyggt omslag men boken i sig intresserad dig inte nämnvärt. Vilken bok väljer du?

Denna kluriga fråga ställer Annika i veckans bokbloggsjerka. Jag är ju ingen jätteduktig baksidesläsare måste jag erkänna. Inte heller köper jag en bok bara för dess omslag, men jag tar inte heller ner en bok från bokaffärens hylla och skummar på baksidan om omslaget inte fångar mig.

När jag tänker efter är jag nog mer beroende av omslag än jag vill erkänna. Många böcker har kommit i min väg för att omslaget varit så galet snyggt att jag varit tvungen att ta ner boken från hyllan och klappa lite på den. När jag ändå klappar kan jag lika gärna skumma baksidan, men faktum är att jag faktiskt köpt böcker utan att läsa mer än omslagets blurbar.

Det finns förvånansvärt många böcker med riktigt fula bokomslag och många av dem läser jag ändå.  Jag skulle säga att fina omslag funkar bra för att locka mig, men att jag läser även fula böcker. Baksidetexten däremot, den läser jag faktiskt rätt sällan. Möjligen de inledande raderna. Allt för ofta avslöjar baksidan lite mer än jag vill veta nämligen.

 

Läs också:

En främling i familjen

Du kommer aldrig att få det du vill.
Inte förrän du vet vad det är du vill.
Du vill egentligen inte det du vill.
Du vill ha det du inte kan få. Du vill
det besinningslöst. Det du tror du vill
är inte alls det du egentligen vill.
Du måste reda ut vad det är du vill,
och vad det verkligen är när man vill.

 

Ali Smith är med på min boktolvelista och jag hade på känn att hon skulle vara en författare i min smak. Jag är allt du drömt var verkligen en läsupplevelse utöver det vanliga. Smith leker med språket och formen för en roman. Jag gillar det skarpt, men kan tänka mig att många kan gå vilse.

Ännu en gåtfull kvinna är huvudpersonen i en bok jag läser. Det har blivit många den senaste tiden. Kvinnan heter Amber och dyker upp i familjen Smarts hyrda sommarhus då hennes bil gått sönder. Hon möter en familj i sönderfall och egentligen får vi inte veta så mycket om henne, mer än att hon sätter en boll i rullning som kommer att ställa till det en hel del.

Vi får lära känna familjen både genom Ambers och författarens ögon. Pappa Michael som undervisar, handleder och knullar studenter, mamma Eva som skriver böcker som är både historiska och skönlitterära och dessutom saknar sin Adam, sonen Magnus som blir Ambers förtrogne och dottern Astrid som älskar Amber, men hatar i princip allt annat. De tillbringar sommaren i ett sommarhus, med tillhörande städerska och försöker leka familj. Amber stannar i flera veckor och kanske har hon någonting med sönderfallet att göra, eller så klarar familjen Smart det helt på egen hand.

Det är ingen omedelbar kärlek mellan mig och Ali Smith. Först tycker jag bara att hon skriver onödigt omständligt och snurrigt. Sedan dras jag med i virvlarna och blir mer och mer förälskad. Det är så snyggt och samtidigt inte alls ytligt. Mitt i berättelsen finns ett diktavsnitt som jag verkligen älskar. Texten i början av inledningen är taget från detta.  Jag tycker också om det tvetydiga i historien och det faktum att min tolkning av slutet kanske inte alls är din.

Jag är glad att jag äntligen tar mig tid att läsa något av Ali Smith och vill definitivt läsa mer av henne. Guardians guide kan vara en hjälp i min fortsatta läsning av denna annorlunda och mycket begåvade författare. Kanske får jag läsa hennes There but for the på engelska, eller hoppas att den ges ut på svenska.

Läs också:

Fikamening ger dödlig vinst

Det blir en inledningsmening till och den som gissar rätt först får ett exemplar av Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. En riktigt bra bok.

Vilken bok börjar så här:

Jag och en ganska nyfunnen vän tar en fika i vårsolen. 

 

Första rätta svaret vinner. Enkelt!

Läs också:

Pocketnyheter som lockar

Nu ska jag ju inte köpa några böcker i höst. Förutom på Bokmässan då och så får jag köpa böcker till bokcirklar. Ungefär så. Det finns dock väldigt mycket färska och kommande pocketböcker som lockar.

Som om av Ulrika Kärnborg låter som en bok som passar mig. Trots detta har jag alltså missat den tills nu. Konstigt. Om kärlek och besatthet i 90-talets Lund, det låter det.

En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa har jag inte missat, men däremot missat att läsa. Det låter som en väldigt speciell bok som skulle kunna passa mig perfekt. Däremot låter det inte som om den passar min snurriga hjärna sådär jättemycket. Jullovsbok kanske?!

Bland de utkomna, men olästa pocketböckerna från Månpocket finns Djurvänner av Anton Marklund, som jag gärna skulle läsa och helst i någon av mina bokcirklar.

I oktober kommer Tre kvinnor av Marie NDiaye som jag absolut vill läsa. En bok som utspelar sig i Senegal.

Jag har faktiskt inte läst Johanna Nilssons Hon går genom tavlan, ut ur bilden. Pinsamt nog. Nu kommer den nu i nytryck och jag vill verkligen få tummen ur.

En bok som jag är lite osäker på, men ändå någonstans vill läsa är Dinosauriens fjädrar av Sissel-Jo Gazan. En vetenskapsdeckare, kan vara kul. Gillar i alla fall både dinosaurier och deckare, så det borde funka.

Spännande verkar också Vart tog den söta lilla flickan vägen av Åsa Lantz, en författare som jag inte läst på länge och en bok som jag kommer att lotta ut under helgen.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon lär inte vara spännande, men den verkar lite söt ändå.

Nästa månad kommer en pocketbok som kombinerar min kärlek till musik, men min kärlek till böcker. Furioso av Carin Bartosch Edström handlar om en stråkkvartett på en ö och en maktkamp som låter väldigt spännande. Ännu en bok jag helt missat.

Jag vill absolut läsa Vi ses på Place de la Sorbonne av Justie Lévy. Bara titeln får mig att småle. Kan inte vara annat än bra.

Det finns säkert en massa andra bra pocketböcker, men jag nöjer mig så här just nu. Det finns en gräns för hur mycket lockelser jag tål på en och samma gång.

 

Läs också:

På fredag

Fredagen börjar med bokfrukost, utan frukost med Breakfast Bookclub och Christoffer Carlsson klockan 8.00.

Även denna dag går lite i pedagogens tecken, inte för att skolan betalar min mässa, men väl min tid. Med tanke på att bokmässeappen har 832 programpunkter är det klart att valen blir många och svåra.

9.15

På Internationella Torgets Scen talar Anneka Knutsson, Margareta Winberg och Johanna Fogelström om Kvinnor i demokratirörelser och fattigdomsbekämpning.

10.00

Närmast till hands ligger I vått och torrt  med Sanne Näsling, Mats Strandberg, Sonja Schwarzenberger i F3.

Alexandra Pascalidou, Elin Grelson och Carlos Rojas finns i moter C02:31 där de diskuterar under rubriken  Unga, pigga kvinnor och trötta vita män. Låter spännande.

10.30

Boksamtal för ett nytt decennium där Helene Ehriander och Maria Nilsson diskuterar litteraturpedagogik i F2.

11.00

Jenny Jägerfeldt och Sara Ohlsson talar om Mens, onani och engångsligg i F4. Låter som något för både mig själv och pedagogen i mig.

11.30

Då vill jag absolut lyssna på Linda Olsson som talar om sin nya bok Det goda inom dig, en av de bästa böcker jag läst i år. Sal F5 gäller för detta seminarium.

Plan B blir att lyssna på Jessica Schiefauer och Sonja Schwarzenberger som talar om att behandlas utifrån sitt kön i F4.

12.00

Stor risk att det inte blir någon lunch under fredagen, då jag gärna går till F2 för att lyssnar på Britta Stensson som talar omDet läsande klassrummet.

13.00

Pierre Schori och Maud Edgren Schori berättar om Elfenbenskusten i F5. Låter väldigt spännande.

13.30

Bara att sitta kvar i F5 för att lyssna på Kitty Jutbring och Moni Nilsson diskutera hur mycket sex som egentligen får finnas med i böcker för barn i tidiga tonåren.

Eller så flyttar jag till F3 och lyssnar på seminariet Bortgift mot sin vilja med bland andra Arkan Arsaad. Det lutar åt att det blir så.

14.20 

I Norsteds monter B05:22 berättar Anneli Jordahl om sin senaste bok och 14.40 är det dags för Arkan Arsaad om jag nu missat honom tidigare.

15.00

Prata sex i skolan är ett seminarium med bland andra Katerina Janouch som hålls i G4. Ni märker att sex- och samlevnad är ett ämne jag gärna fortbildar mig i.

 

Och det är det sista jag hinner, innan det är dags för förlagsmingel både här och där. Borde få in ett klädbyte också, men vi får se hur det går.

Hur ser din mässfredag ut?

Läs också:

Bokmässetävling

Okej, det är snart Bokmässa. Har du missat det har du knappast hängt här de senaste dagarna och troligen inte besökt någon bokbloggare alls.

Om det nu, mot förmodan, skulle bli mycket dötid kan det vara bra med lite sysselsättning.

Vad sägs om en poängjakt? Den bygger på ärlighet och gärna några bildbevis. Senast den 27/9 kl 23.59 ska du lämna in ditt frågeformulär, gärna som ett inlägg i din  blogg, eller i en kommentar här eller på Facebook.

Det finns fina bokvinster i potten.Vad sägs om Tigerkvinnan av Katerina Janouch,  Brev från en bruten horisont  av Calle Brunell och Vart tog den söta lilla flickan vägen? av Åsa Lantz. Meddela vilken bok du vill ha om du vinner. De tre med högst poäng får alltså en bok.

Följande saker ska du leta efter och/eller dokumentera på Bokmässan:

Ser du Calle BrunellKaterina Janouch eller Åsa Lantz får du 2 poäng. Fixar du en bild på någon av dem och dig får du istället 5 poäng.

Björn Hellberg, 2 poäng. 1 poäng om han signerar böcker.

Jan Guillou, 2 poäng. 1 poäng om han signerar böcker. 3 poäng om du ser honom le.

Martina Haag, 2 poäng. 1 poäng om hon signerar böcker.

Björn Ranelid, 2 poäng, 5 poäng om han inte pratar på ett seminarium om skolan, utan istället signerar böcker.

Däremot får du 2 poäng för varje signerad bok du köper och ytterligare 1 poäng per bok om du säger något trevligt till författare. 2 minuspoäng dock om du samtidigt rodnar.  Kramar ger 2 poäng extra.

Får du en signerad bok utan att betala för den får du 1 poäng.

Skålar du med en författare får du 1 poäng. Lyckas du säga något smart och trevligt utan att stamma eller rodna får du 2 poäng.

En bild på dig med en svensk författare, 5 poäng.

En bild på dig med en författare som skriver på annat språk än svenska, 7 poäng. 10 poäng om författaren i fråga talar tyska och du byter några fraser på detta språk med honom eller henne.

En bild på dig och en Augustpristagare ger 10 poäng. 2 poäng om du ser någon.

En bild på dig och en Nobelpristagare, 20 poäng. Du kan faktiskt få 5 poäng om du ens ser en Nobelpristagare.

Om du hittar en god kopp kaffe får du 2 poäng. Slipper du dessutom köa för den får du 5 poäng.

Hittar du dessutom en billig, välsmakande lunch inne på mässan får du 5 poäng.

Smaka Gigis blandning och få 5 poäng. Om du inte får chansen kan du få 2 poäng om du vet vad den innehåller.

Gå med i ett författarsällskap och få 5 poäng. Bildbevis ger 10 poäng. Själv är jag lite sugen på att bli medlem i Per Anders Fogelströms Vänner.

En gratis tygpåse ger 2 poäng. Betalar du istället för den får du 5 poäng.

Detsamma gäller pennor. De som är gratis ger 2 poäng, de du köper 5 poäng.

 

Rätt många poäng att tävla om alltså! Lycka till!

 

Läs också:

Författare om böcker och Bokmässan

En rad författare har tagit sig tid att svara på frågor om sina böcker och om den kommande Bokmässan. Det är jag väldigt glad över! Om du missat något inlägg, eller om du kanske vill läsa dem igen kan du klicka på namnen nedan:

Ann Rosman om Marstrand, Alexander Mc Call Smith och ett tufft mässprogram.

Christina Stielli om provocerande Per, skilsmässor och kalsongmän.

Christoffer Carlsson om Vincent, Glesbygd Noir och Henning Mankell

Karin Alfredsson om kondombränning, Dubai och projektet Dödsorsak:Kvinna.

Johanna Lindbäck  om flyttar, favoritkaraktärer och Jellicoe Road.

Johanna Ögren om Lilla Gummanboken, Bokhora och bristen på barnvakt.

Malin Persson Giolito om jurister, den svåra trean och den absurda Bokmässan.

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg om tonårshäxor, duoskrivning och en misslyckad Bokmässa.

 

 

Läs också:

Säg hej till Ann

© Anette Ericsson

Idag träffar vi Ann Rosman, deckarförfattare bosatt på Marstrand, som skrivit tre mycket bra deckare om polisen Karin Adler. En av mina absoluta favorithjältinnor.

Du är aktuell med din tredje Marstrandsdeckare Porto Francos väktare, som kom ut i juni. Jag var väldigt imponerad av de historiska delarna. Har du funderat på att skriva en helt historisk roman eller deckare?

Tack! Jo, jag har fått frågan flera gånger och funderat lite på det. Samtidigt tycker jag att samspelet mellan en berättelse i nutid och en parallellhistoria i dåtid är spännande och jag tycker om pusslandet mellan två olika tidsflöden. Att vi som lever och verkar idag har band åt alla möjliga håll och att de banden ibland påverkar oss mer än vi är medvetna om.

 

Det måste ligga en hel del arbete bakom dina böcker. Hur mycket sanning finns det i de historiska delarna och vad är snarare sannolikt?

Research tar ju en hel del tid för mig och något jag tycker är väldigt roligt. Att gå med ficklampa i gamla källare eller läsa gulnade brev och dokument. Samtidigt får det historiska inte tynga ned berättelsen. Som läsare skall man bara glida igenom, färdas genom en svunnen epok och känna att man faktiskt befinner sig där. Då får man hitta tidstypiska detaljer. Och det är just detaljerna som tar tid att finna. I Porto Francos väktare stämmer det att det fanns sjörövare i Marstrand, de har till och med fått behålla sina riktiga namn. Däremot är Agnes, kvinnan som flyr och hamnar i Marstrand en fiktiv person. Men det hon ser, äter, har på sig och platser hon besöker skall vara så korrekt historiskt återgivna som det går.

 

Karin Adler är en av mina favoriter bland litterära poliser. Varför har du valt att placera henne just på Marstrand?

Vad roligt att Karin är en av dina favoriter! Jag bor ju i Marstrand och tycker öarna här är så intressanta. Marstrandsön kan idag tyckas vara vid vägs ände, men det är bara för att när vi tänker transport så tänker vi på bilvägarna. Om vi istället färdas på vattenvägarna har man lättare att förstå att Marstrand en gång var en oerhört betydelsefull plats, ett centrum i Europa. Det är nästan svårt att tänka sig idag och nu börjar jag blomma ut på tok för mycket. Korta versionen är att här finns en spännande och rik historia som jag älskar att väva in tillsammans med naturen och havet. För Karins del hamnar hon i Marstrand för att hennes första fall utspelar sig på en fyrplats där. Eftersom hon bor ombord på sin båt lägger hon till i Marstrand och förälskar sig i platsen.

 

Blir det fler böcker om Karin och hennes kollegor?

Absolut. Just nu håller jag på med bok 4 som än så länge inte har någon titel. Annars brukar just titeln komma först för mig, men den dyker väl upp så småningom. Så länge karaktärerna har mer att ge får de vara kvar. Och så länge det finns historier att berätta blir det saltstänkta böcker.

 

I slutet av september är det Bok- och biblioteksmässa i Göteborg.
Kan du dela med dig av ett bokmässeminne? 

Det är ett minne från 2010. Alexander Mc Call Smith (som skrivit Damernas detektivbyrå) kommer ut på samma förlag som jag, och han var med på mässan. Jag fick tillfälle att prata lite med honom mellan alla hållpunkter. Min mamma älskar hans böcker och hade gärna velat komma och lyssna på honom, men hon passade mina barn så det gick inte. Jag berättade det för Alexander McCall Smith varpå han pekar på min mobil och säger:

”Well, let´s give her a call then.”

Så ringde han och pratade med min något förvånade mamma.

 

Vad har du för planer inför årets mässa?

Jag har ett schema med aktiviteter som förlaget bokat in mig på, prat i förlagets monter, prat på deckarscenen på lördagen och sådant. Däremellan går jag runt och kikar, lyssnar lite här och lite där. Pratar med författarkollegor och har möten med förläggarna från de utländska förlag som jag kommer ut på. Köper böcker! Jag älskar böcker och njuter av goda berättelser – och berättare! Men bäst av allt är nog att få möta läsare som tycker om mina historier. De värmande ord och den energi jag får av sådana möten bär jag med mig och plockar fram när skrivarbetet går trögt. Det betyder oerhört mycket.

 

Slutligen, det här är en bokblogg skulle jag vilja be dig tipsa om en läsvärd bok som du tycker att fler ska läsa.

Oj, den frågan tog mig en bra stund. En fantastisk bok med gamla berättelser, skrönor och historier från Bohuslän är Ted Knapps Längs kusten i Bohuslän. Men den är ingen berättelse utan ger mer en översikt över öarna och det kan vara roligt att ha ett sjökort till hands när man läser. Om jag får tipsa om en bra svensk deckare blir det Askungar av Kristina Ohlsson. Gillar man den har hon skrivit ytterligare två bra böcker.

Just nu läser jag Björn af Kleens Jorden de ärvde. Otroligt bra språk och flyt i texten och mycket intressant bok som handlar om svensk adel idag.

 

Jag gläds åt att bok 4 om Karin Adler snart är ett faktum. Håller också med om att Kristina Ohlsson skriver riktigt bra deckare. De andra böckerna Ann tipsar om har jag däremot inte läst.

 

Läs också:

Hoppas, hoppas, hoppas

Omslaget till boken Hoppas av Åsa Anderberg Strollo antyder att någon skulle vilja hoppa. Jonna har skäl att hoppa, men fler skäl att hoppas. I alla fall ett tag, men det finns en gräns för hur länge man kan ha hoppet kvar.

Jonna hoppas att mamma ska välja henne framför sin nya kärlek. Hon hoppas att mamma ska vilja fira jul med henne istället för att dra iväg utomlands. Hon hoppas förgäves. Mamma åker, mormor bryr sig inte heller om jul och Jonna drar hon också. Hon tar sin ryggsäck och reser till Stockholm och mitt i julruschen går hon från affär till affär och säker jobb. Det är svårt, för att inte säga omöjligt.

Vad är det som får henne att ta steget? Vad är det som gör att hon föredrar att vara hemlös i Stockholm framför att vara osynlig hemma? Hoppet om ett bättre liv kanske, men framför allt hoppet om att någon faktiskt ska sakna henne.

Varför åker hon inte hem? För att hon inte har något, är det enkla svaret. Visst har hon någonstans att bo, men inget hem. Hon ringer hem till sin mormor flera gånger och hoppas att hon ska uttrycka någon sorts saknad, men det gör hon inte. Mormor märker först inte ens att Jonna är borta och saknar henne gör hon knappast. Har Jonna då verkligen ett hem att åka tillbaka till?

I Stockholm är det kallt. Att sova ute går inte och många av de bra platserna inomhus är redan upptagna av andra som inte heller har ett hem att fira jul i. Det är en dyster bild av Stockholm som Åsa Anderberg Strollo ger. Ett Stockholm där alldeles för många lever ett alldeles för marginaliserat liv.

Jonna hittar någon sorts trygghet ändå. Hon träffar Alex i simhallen och får en plats att sova i några dagar. Kläder fixar hon i omklädningsrummet och vandrar ut med en varm dunjacka. Alex ska bli dansare och vara med i en föreställning. Säger hon. Hoppas hon. Men egentligen handlar det om helt annan dans.

Sedan finns Elina, flickan som försökt att skapa ett eget hem. Som kanske slutat hoppas på att hennes andra hem någonsin ska bli ett värt namnet. Jonna blir en av många vilsna själar och finner någon slags gemenskap.

Hoppas är en synnerligen välskriven och gripande bok. Jag känner så med Jonna och hoppas, liksom hon, att livet ska vända för henne. Att hon ska hitta ett liv värt namnet och ett hem som verkligen är hemma. Hoppas kan man, men livet är inte alltid enkelt.

Det här är en väldigt viktig bok och jag vill definitivt läsa mer av författaren. Åsa Anderberg Strollo är nominerad till Deckarakademins pris Spårhunden och jag hoppas verkligen att hon får priset när det delas ut på Bokmässan.

Gilla Böcker är helt klart ett förlag att lita på. Alla böcker jag läst från dem hittills har varit mycket bra. Fortsätt så!

 

 

Läs också: