Ord och inga visor inför mässan

Jag bor ju för en gångs skull where the action is, så speciellt mycket packande och fixande bli det inte. Måste dock kolla busstider, då bilen får stanna hemma alla dagar utom söndag. Ska det minglas ska det minglas med vin!

Några av Ord och inga visors livsviktiga frågor tänkte jag besvara innan jag drar in till stan.

Vilken/vilka böcker ska jag ha med mig?

Vågar som vanligt inte åka någonstans utan en pocketbok i väskan och just nu ligger Mrs Dalloway där.

Vad ska jag ha för skor? 

Ett par skor för varje dag är rätt smart så att fötterna inte dör. Sneakers, converse, kängor och stövlar alltså.

Vad ska jag ha för kläder?

Ja du, det gäller att hitta något som är bekvämt, snyggt och som funkar både dag och kväll. En utmaning. Kanske knör jag ner en bytesklänning på fredagen, annars blir det mycket jeans, kanske någon kjol. Många lager för att det ska funka i det varierande klimatet är viktigt.

Hur löser jag visitkortsfrågan?

Jag har visitkort med och utan hemadress. Inte så flashiga, men de funkar.

Vilka seminarier ska jag gå på?

I teorin eller praktiken? Det blir mycket om läsning, unga tjejer och sexualitet. En del författare vill jag också lyssna på, som Annika Thor.

Vilka montrar ska jag besöka?

Jag vill till mina favoritförlag, gärna säga hej till de mindre som Sekwa, Elisabeth Grate, Gilla Böcker och X-publishing. Annars blir det mycket planlöst. Några engelska pocketböcker ska inhandlas och jag hoppas att The English Bookshop har en monter i år.

Hur ska jag klara mitt köpstopp på Bokmässan?

Köpstopp, schmöpstopp säger jag och skiter fullständigt i det den här helgen. I gengäld är jag beredd att förlänga det fram till jul.

Hur ofta ska jag blogga från mässan?

Lite från mobilen, men tror inte att jag orkar bära med varken iPad eller dator. Möjligen på söndag. Vi får se. Kanske hinner jag publicera några inlägg kvällstid, annars blir det bokmässa hela nästa vecka också!

Vad ska jag göra mer?

Träffa trevliga människor, mingla lite här och var och njuta av att ha all tid i världen. Stressen tänker jag skita i. Jag hinner det jag hinner och det kommer att räcka bra.

 

 

Läs också:

På söndag

 

 

Jag tror att det mest blir häng i Bokbloggarrummet på andra våningen, rum R3. Sedan ska jag såklart göra en massa bokfynd också…

Blir nog så att den lilla rosa datorn får följa med, eller den vit-gröna paddan, så att jag kan börja dokumentera lite. Om jag känner mig själv rätt kommer jag vid det här laget vara lite mätt på intryck, men sugen på att hinna prata i lugn och ro.

Kanske flyr jag mässan och drar till Världskulturmuseet för skrivarworkshop med Katarina Kuick 12.30-13.15, men jag kanske har fel ålder. Vi får se. Det finns en massa skrivaraktiviteter under hela söndagen där.

Jag vill annars lyssna på Sofia Nordin när hon berättar om sin nya bok Gå sönder, gå hel, som jag tyckte mycket, mycket om. Platsen är Litteraturscenen, A01:60 13.00-13.30.

 

Läs också:

På lördag

Känner jag mig själv rätt kommer jag inte att orka vara lika aktiv på lördagen då mässhallen är smockfull. Planen är därför att vara riktigt aktiv torsdag-fredag och ta det lite lugnare därefter. Kanske hänga i bloggrummet på andra våningen i rum R3. Men visst finns det en massa spännande att göra.

kl 9.40

Torbjörn Flygt talar om Outsider i B05: 22 och trots att jag inte läst boken är jag nyfiken. Underdog var ju en riktig höjdare.

kl 10.00

00-talets lyrik i sal J1 kan nog vara något. Jag hoppas att seminarierna är lugnare än monterprogrammen, men det kan ju vara tvärtom. Jag har faktiskt aldrig varit på seminarier under helgen tidigare, så jag vet inte svaret.

Är det montrar som gäller lyssnar jag på Sarah Sheppard istället i B04:02.

kl 11.00

Jag vet inte om det kommer att vara möjligt att få plats på Christine Falkenlands seminarium i F5, men jag skulle väldigt gärna vilja lyssna till henne.

Ett lika bra val är dock seminariet i V-hallen om kvinnors röst med bland andra Barbro Hedvall och Birgitta Ohlsson.

kl 12.00

Vill jag gärna lyssna på bland andra Peter Englund som talar om Stagnelius i H1.

kl 13.00

Antingen Åsa Linderborg, Henning Mankell och Jan Guillou om 1900-talet i K2 eller om favoriten Tranströmer i grannsalen K3.

kl 14.00

Jag har lovat grabbarna O att försöka få tag på signerade Tam-böcker, så jag får väl stalka Jo Salmson lite. Förra årets böcker som Pija Lindenbaum skrev i är populära.

kl 15.00

Det lutar år att jag lyssnar på Sara Lövestam i F5 om skyddsnätet med hål i.

kl 16.00 är det dags för bokbloggarmingel och då, om inte förr, hoppas jag hinna nörda loss ordentligt med alla trevliga människor som ska dyka upp.

 

Läs också:

Just nu i en snurrig värld

Bara för att illustrera hur mycket och lite jag får läst samtidigt tänkte jag köra en liten just-nu-enkät med de böcker som jag (typ) läser (typ) just nu.

Den engelska: Fortfarande  A tiny bit marvellous av Dawn French, som jag så gärna vill älska, men inte riktigt fastnar i.

Vid sängen: Du hasar av trygghet av Elin Grelsson.

I väskan: Mrs Dalloway av Virginia Woolf, som jag läser små, små delar av när andan faller på. Gillar konceptet att följa med personer som bara råkar gå förbi.

På toaletten: Ingen bok alls just nu, bara en Vi Läser.

På iPaden: Motiverande samtal med ungdomar Klickar du på titeln kommer du till en pdf.

Läser emellanåt:  En stor pappershög som är manuset till Erebos av Ursula Poznanski. Skitbra, men så otymplig att läsa.

Borde börja med: Adonis av Jens Liljestrand för att den verkar så himla bra.

På is: Tja, det är väl Dawn French då.

 

 

 

 

Läs också:

Den svarta hunden

 

Les Murray kallar sin depression för den svarta hunden, liksom Winston Churchill gjorde. Boken inleds med en essä  som handlar om hur han besegrat den svarta hunden. Tyvärr hade han fel. Han skulle behöva kämpa länge för att lära sig leva med denna hund som han troligen aldrig skulle besegra. I efterordet skriver han just om den odödliga hunden. Han skriver också om sina egna tillkortakommanden. Om hur han setts som en vulgär tjockis, en obildad lantis och ett störande element inom australiensisk kultur, medan han nått framgångar utomlands. Hans hat mot dem han kallar 68-vänster är passionerat och påminner om hur man måste hata sina mobbare. Det är den osäkre pojken inne i Murray som talar och det blir ibland lite väl känslosamt. Les Murray inser någonstans under sin kamp att han har Aspbergers, vilket kan förklara en del av hans svårigheter att interagera med andra.

Jag kan inte påstå att jag gillar personen Les Murray speciellt mycket. Han framstår som en konservativ buffel, med åsikter om vänsterfolk och feminister som jag absolut inte kan ställa upp på. Samtidigt kan jag inte komma ifrån att jag verkligen tycker om hans dikter. Efter essän och dess efterord har han valt ut ett antal av sina dikter som utgör resten av boken. Jag tycker så mycket om dem, trots att det stör mig en aning att författaren är en väldigt fördomsfull man.

Det här är en liten, annorlunda bok skriven av en mycket annorlunda man. Ännu en svart bok om depression. En bra sådan, men nu behöver jag läsa något som får mig att asgarva, för att inte själv sjunka in i en alldeles för svart tillvaro. Dikterna är dock inte alls lika svarta som hans texter i just den här boken. Gå gärna in på hans hemsida och läs de dikter som finns publicerade där.

Och så var det ju det här med översättning av poesi. Jag måste säga att Les Murray fungerar både på engelska och på svenska för mig. Den 28/9 kommer en ny diktsamling ut på svenska på Brombergs Bokförlag. Den heter Längre Raklång och jag är sugen på att läsa.

 

Läs också:

Fint stickat och fin bok

image

Lite värme från Anna på Sticka till Afrika och en fin bok från Nina och Elisabeth. Det finns fördelar med hösten ändå!

Läs också:

Med författare på hjärnan

Jag vaknade kallsvettig i natt efter en hemsk dröm. Jag drömde att Claudio Magris fick Nobelpriset. En författare jag inte läst och dessutom en jag faktiskt inte känner för att läsa. Igen.

Jag lyckades somna om, vaknade hyfsat lugn, klickade mig in på Adlibris och insåg att jag faktiskt kan tänka mig att läsa Alfabet. Lika bra att göra det, då oddsen på att Akademien utser ännu en gubbvinnare inte är direkt höga.

Läs också:

Vinster och ledtrådar

Helgen innehöll en hel del tävlingar, vilket innebär en hel del vinnare och för att jag ska få lite koll på vilka jag och förlagen ska skicka böcker till kommer här en sammanställning.

O i siffror först, där Anneli gissade på 163 och vann Fjäril i koppel, Zinat Pirzadeh. Adress skickas till förlaget som skickar boken.

Lena  gissade 147 och blev tvåa, hon vann En dag, David Nicholls. Jag ska hämta boken hos Pia Printz på mässan och skickar den sedan.

Camilla gissade 173 och blev tre, boken du får är Pojken i hiss 54, Karin Alfredsson. Överlämnas på Bokmässan, men vi behöver bestämma en träffpunkt. Bokbloggarrummet kanske?

Det andra räkneexemplet där summan skulle bli 115 gav vinnarna Therese som får  Strimmor av hoppRuta Sepitus och Maria som får Här ligger jag och blöder, Jenny Jägerfeld. Den förstnämnda var närmast och den andra näst närmast, lika när som trean, men lite snabbare. Jag har däremot ett extra exemplar av Pojken i hiss 54 om Spetsig vill ha den. Maila adress i så fall.

 

På begäran en uträkning:

16+ 14 + 51 – 12 – 7 + 53 = 115

Där 16 står för P som i Printz Publishing, 14 för N då Natur och Kultur gav ut Jenny J:s första bok. 51 är så gammal Selma L var 1909 då hon fick Nobelpriset. Sen tar vi bort svenska och kvinnliga pristagare och lägger till 53 som var det år Stalin dog.

Vem är jag? där vann Metta Anneli Jordahls nya bok. Post eller mässöverlämning?

Vem är jag? del 2 där vann Vixxtoria en Hellbergpocket. Amanda that is. Adress behövs, om du inte kommer till mässa förstås.

Vem är jag? del 3 där vann Vicky Hoppas och din adress har jag fått.

En inledningsmening från Birdsong kändes igen av Tess som vann en bok av Bodil Sjöström.

Vem är jag? del 4 finns kvar att gissa på och här handlar det om en verklig person som ändå är påhittad. Kika åt väster.

Inledningsmeningen om fika kommer däremot från en icke-skönlitterär bok. En väldigt rolig sådan som var aktuell förra bokmässan.

Bokmässetävlingen fixar ni självklart under mässan, liksom Författarbingot.

Tror det mesta är utrett nu, eller?

Några av er har mailat adress, andra sagt att de kan ta boken på mässan. Vissa böcker kommer förlagen att skicka ut och då behövs en adress i vilket fall.  Jag börjar plocka ner vinsterna i gröna påsar idag.

Läs också:

En fråga bara

Ni vet att jag får köpa böcker under Bokmässan. Det hade varit ännu roligare om det inte var så att lönen kommer precis efter. Borde det inte vara okej att beställa böcker på Adlibris eller kanske Bokus under den här helgen när jag nu ändå inte har köpstopp. Då kan jag betala lite senare.

Vad säger ni?

Alternativ två är att nalla pengar från räkningskontot. Eller så gör jag både och.

Vad tror ni om det?

Läs också:

Usch, usch, usch, usch!

Så jag började om. Jag gjorde ett nytt liv och låtsades inte om det gamla.

Det låter kanske fegt, men det fanns inte många alternativ. Jag kunde ha blivit vansinnig, eller jag kunde ha låtit mig dö.

 

Lenas syster Freja har fått en dotter. En fin lite tös har kommit ur Frejas kropp. Denna perfekta varelse har fått det alldagliga namnet Lisa. Det är inte rätt. Hon ska heta något mer speciellt. Hon ska heta Ilja. Och flickan passar i Lenas famn. Hon tar flickan till farmors hus och sedan till Stockholm. Hon är en bra mor och sköter Ilja så bra hon kan. Ett ensamt liv.

Och så finns Anna. Hon som skapat sitt namn och sitt liv. Den perfekta frun och modern. Med den perfekta mannen, de perfekta barnen och det perfekta livet. Ett ensamt liv.

Vilka är de? Hur mår de? Vad gör de? Hur ska de lyckas leva det liv som är deras? Vem berättar egentligen vad? Vi följer dem båda, på olika platser, i olika tider mot samma undergång. Eller hur är det egentligen?

Jag mådde fysiskt dåligt efter att ha läst Sofia Nordins bok Gå sönder, gå hel. Jag mår fortfarande fysiskt illa när jag tänker på den. Att en bok är som ett knytnävsslag i magen må vara en kliché, men en kliché har inte blivit en kliché för intet och just ett knytnävsslag i magen beskriver bra känslan av den här boken. Den är brutalt obehaglig och jag skriker rätt ut ett kvidande “neeeeeeej” när jag läser sista sidan. Fy fan, rent ut sagt, vilken hemsk bok det här är. Det tog mig många dagar att ens kunna börja det här inlägget. Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva.

Recensenten Tommy Olsson i SvD menar att Gå sönder, gå hel är som två romanskisser som fogats samman utan att hålla ihop. Han förstår inte heller titeln, då han menar att ingen blir hel. Jag undrar om vi läst samma bok och om Tommy Olsson helt missat bokens budskap och symbolik. För mig handlar hela Annas historia om att bli hel. Att det sedan kanske inte lyckas är en annan historia. Kanske därför det inte kallas att bli hel, utan att gå hel. Att kämpa för att gå till en plats där man är hel. Trots att det kanske är helt omöjligt att nå dit. Och att de två historierna inte inte skulle bilda en helhet? Hm.

För mig är det här en riktigt, riktigt bra bok. Augustpriset, jag tänker på Augustpriset och jag tänker att om den här boken inte blir nominerad till Augustpriset, kommer jag att ignorera priset helt och hållet. Det här är absolut den bästa, svenska romanen jag läst i år. Fruktansvärt bra. Fruktansvärd. Och bra.

Läs också: