Vad vet en kanin?

Titeln på Christoffer Carlssons nya bok är skum, men bra. Den heter Den enöga kaninen och det tar en bra stund innan jag fattar varför boken heter så. Den enögda kaninen kan vara historiens visaste personlighet. Eller så är det hans ägare som är det. Svårt att veta.

Det jag vet är att Dalen är ett läskigt ställe. Ett litet samhälle som alla andra små samhällen i Sverige. Ett samhälle som kan ge vem som helst klaustrofobiska känslor. Ändå stannar många kvar. De tänker flytta för att studera på andra ställen, men de flesta blir kvar.

En av dem som lämnat Dalen är David Flygare (visst är det ett underbart namn?), men nu när det är sommar kommer han tillbaka. Han flyttar in i huset där hans föräldrar fortfarande bor och tar upp umgänget med sina gamla vänner. Allt är precis som förut, men ändå helt annorlunda.

Bästa vännen Lukas är den han umgås med mest, men även hans syster Alex är viktig för honom. Deras förhållande är dock hemligt och ska så bli. Att Lukas håller på med en massa skumma saker vet de båda, men att det gått så långt anar ingen. För att få pengar har Lukas dragit igång en inbrottsturné.

Till sin hjälp har han syskonen Julian och Justine (hej DHH), ett mycket annorlunda syskonpar som många tror lever som ett kärlekspar. Dessutom är vännerna Martin och Richard med i gänget. Den här sommaren har de hittat ett övergivet hus som ingen annan tycks känna till och där lever de livet, unga och odödliga som de är.

Inbrott, människor som försvinner, kaniner som avslöjar hemligheter. Det händer en hel del skumt i Dalen och polisen börjar luska i det hela. David får påhälsning av en mycket smart, men stressad kommissarie som vänder och vrider på allt han säger. Det är nu stämningen börjar bli riktigt otrevlig.

Det är stämningen som gör Den enögda kaninen så bra. För varje sida jag läser känns det mer och mer obehagligt. Jag får nästan svårt att andas när jag tänker på hur David måste känna sig och jag förstår inte att han klarar sig från att bryta ihop. Lojalitet mot gamla vänner, kombinerat med en rädsla för att åka fast, får honom att göra saker som kanske inte är så smarta. Det är spännande så att det räcker och blir över när kompisgänget närmar sig den oundvikliga undergången.

Vi vet redan från början att allt kommer att gå åt helvete. Däri ligger inte spänning, utan i det sätt Christoffer Carlsson bygger upp sin historia. Inga lösa trådar här, utan små, små perfekt hopfogade pusselbitar. Dessutom är språket väldigt bra, med kreativa metaforer som jag alltid varit svag för. Är det då en deckare? Kanske, då det handlar om brott som några poliser vill lösa. Samtidigt är det knappast en dussindeckare med trötta, kaffepimplande poliser i centrum.  Glesbygd noir kallar författaren själv det för, så varför inte göra det också. En bra bok är det oavsett vilken etikett vi väljer att sätta på den.

Den 23e september är det bokfrukost där Den enögda kaninen diskuteras. Då ska jag fråga författaren om den där kaninen.

 

Boken är ett recensionsexemplar från Piratförlaget.

Andra om boken: Bokhora gillade som jag stämningen, liksom Bokmalen. Eli läser och skriver tycker om drivet i berättelsen och Fiktiviteter fascineras som jag av den där kaninen och dess ägare.

Läs också: