108 sidors magi

108 sidor. På 108 sidor hinner Therese Bohman berätta mer än vad många författare gör på det dubbla. Den drunknade är tät, välskriven och endast det viktigaste får rum på sidorna. En helt otroligt bra debutbok måste jag säga.

Vi får följa med Marina till sin ganska mycket äldre syster Stella och hennes ännu äldre man Gabriel. Gabriel är en i alla fall ganska framgångsrik författare, en ganska kultig sådan om inte annat. Marina blir mer och mer fascinerad av honom under de många timmar de spenderar tillsammans.

Stella är den framgångsrika och ordentliga storasystern som tar hand om sin lillasyster som studerar lite planlöst, men inte riktigt vet vad hon ska göra i livet. Stella däremot verkar veta allt. Hon har skapat det perfekta hemmet, med den framgångsrika författaren och har en perfekt position i en liten, säkert perfekt, småstadsidyll. Dessutom har hon ett perfekt utseende och perfekta kläder.

Marina älskar sin syster, men verkar inte känna henne. De umgås under några heta sommarveckor, men de tycks aldrig sluta röra sig i cirklar runt varandra. Någonstans känner Marina att den perfekta fasad som systern jobbat hårt för, kanske döljer ett riktigt fult inre. Hon vet inte, men hon anar och det ska dröja till hösten innan hon får veta mer.

Vem är den drunknande? Det finns så många som drunknar, både bildligt och bokstavligt. Drunknar i krav, i självförakt, i ensamhet, i frustration och så också i vattnet.

Ibland stöter jag på böcker jag önskar att jag skrivit själv. Den drunknande är en sådan bok.

Boken finns i en alldeles färsk pocketutgåva.

Läs också:

4 comments