Ett första möte med charmören

Jag har just läst ut Oskuld och arsenik, den första boken av Dorothy Sayers där Harriet Vane dyker upp. Hon står anklagad för att ha mördat sin före detta älskare med arsenik och det krävs inte många sidor innan lord Peter Wimsey är totalförälskad i henne. Han är dessutom övertygad om hennes oskuld och då juryn inte kan enas planeras en ny rättegång och tills dess är Wimsey säker på att han ska ha löst fallet.

En klassisk pusseldeckare med en hel del annorlunda ingredienser. Dels är Harriet Vane väldigt frispråkig och självständig. Hon är deckarförfattare och har ingen tanke på att nöja sig med att vara fru. Faktum är att hon gång på gång tackar nej till lord Peters frierier.

Lord Peter använder också en hel del oväntade metoder för att lösa fallet. Bland annat får vi följa med på en väldigt annorlunda och underhållande seans. Eller rättare sagt en serie seanser. Lösningen är lite långsökt, men jag köper det.

Böckerna om Harriet Vane och lord Peter Wimsey skrevs på 30-talet och jag kan mycket väl tänka mig att de var banbrytande på sin tid. Jag önskar att jag läst dem som mer romantisk tonåring, då det nu blir lite för mycket oooh och aaah över både språket och historien för min smak. Jag hade också svårt att komma in i boken, kanske för att det inte var den första boken i serien och personerna var svåra att hålla isär. Efter ett tag tog boken dock fart och jag avslutade läsningen med känslan av att Harriet, Peter och Dorothy är bekantskaper som är värda att följa lite till.

Lord Peter Wimsey verkar ha satt många läsares hjärtan i brand. Visst är han charmig och visst är han trevlig, men jag behöver nog en bok eller två till för att kunna kapitulera.

Boken är en av fyra i den av Albert Bonniers förlag nyutgivna boxen. Mitt exemplar är dock en biblioteksbok modell äldre. Jag hade gärna läst en utgåva med ett lite mer moderniserat språk. Dessutom är jag nyfiken på efterorden av Anna-Karin Palm. Får nog se om biblioteket kan tänka sig att köpa in nyutgåvorna också.

Läs också: