På tal om klassiker

Bästa nobelpristagaren är nästa punkt att skriva om då jag nu betar av Lyrans bästalista i stilla mak. Jag har ju skrivit om klassiker, både de jag älskar och de jag inte alls förstår storheten med. Tänkte mig ett liknande upplägg gällande nobelpristagare.

Först gäller det såklart att ha en lista att utgå ifrån och det finns här. Klicka för att se vilka pristagare jag faktiskt läst.

Okej, vi kör. Vem skulle jag säga är absolut bäst. Jobbigt att välja en, men jag ska i alla fall försöka ta fram några av de bästa enligt O.

En av de få jag läst en massa böcker av är Pearl S Buck, men det var länge sedan nu. Jag älskade henne dock som tonåring och känslan av kärlek finns kvar. Hon fick priset 1938 och jag var väldigt fascinerad av hennes kinesiska berättelser.

Selma Lagerlöf är också en stor favorit, en favorit jag borde utforska mer. Några bloggare, vilka minns jag tyvärr inte, efterfrågade en Selma-Sommar och kanske vore det en bra idé. Risken är dock att jag drunknar i läsutmaningar.

T.S. Eliot som prisades 1948 och också en stor favorit som jag ofta återkommer till. En av de bästa poeterna som finns, tätt följd av Octavio Paz och Wisława Szymborska, som var den senaste poeten som tilldelades priset.

Bland de pristagare jag läst utan att imponeras finns Günter Grass vars Blecktrumman hör till de hemskaste böcker jag läst. Vansinnigt tråkig och med en riktigt osympatisk huvudperson.

Gabriel García Márquez är inte heller någon favorit, vilket lett till vissa protester, men honom skulle jag kunna tänka mig att ge en chans till. Främst för att herr O ständigt talar om hur fantastisk Kärlek i kolerans tid är.

Hur står det med dig och nobelpristagare?

Läs också:

3 comments