Slåss för livet

Barnen var hos min mamma och pappa idag och jag och min käre make valde bort reprisfestivalen för att gå på bio. Valet föll på The Fighter om boxaren Micky Wards karriär. Kändes väl spontant inte som den ultimata filmen för mig, men se där hade jag fel. Christian Bale var helt fantastisk som Mickys brorsa Dicky Eklund. Lustigt egentligen att Bale, som är yngre än Wahlberg, faktiskt lyckas spela hans galet slitne storebror. Inte så oväntat att han fick en Oscar för sin rollprestation och en välförtjänt Oscar för bästa biroll fick också Melissa Leo, som spelar grabbarnas morsa. De delar henne med ett gäng systrar där den ena är slitnare och knäppare än den andra. White trash i ordets rätta bemärkelse. Ofräscha är de också, speciellt grabbarna med sina svettiga t-shirts och gulnande tubsockor.

Egentligen är det en väldigt enkel historia, underdog byter tränare och lyckas, men The Fighter är mycket mer än en historia om revansch. Behövs det verkligen en ny boxningsfilm undrar man i DN och jag är benägen att svara nej på den frågan. The Fighter är så mycket mer än en boxningsfilm. Bättre än Rocky? Tveksamt, men bra är den helt klart och inte lika svulstig som sportfilmer ofta blir. SvD och GP ger den bara en trea och det tycker jag definitivt är snålt. Skådespelarna gör filmen till några extra och en fyra är den definitivt värld. Kanske inte en film jag kommer att minnas hur länge som helst, men sevärd är den absolut.

Läs också:

  • Inga aktuella inlägg ännu

One comment