Varför tvekade jag?

Ibland är jag lite dum. Jag läste Norweigan Wood sommaren 2009 och absolut älskade den. Då kan man ju tro att jag skulle slänga mig över allt annat som Haruki Murakami skrivit, men se det gjorde jag inte. Istället har jag medvetet undvikit allt han skrivit av rädsla för att bli besviken.

Nu fick jag så äntligen tummen ur att läsa bok nummer två, en av julklappsböckerna, Sputnikälskling. Den var underbar. Inte lika överväldigande som Norweigan Wood kanske, men helt klart underbar.

Vi får möta Sumire, en vacker ung kvinna, genom K:s ögon. Han älskar henne, men hon ser honom som en vän. Sanningen är att hon inte varit förmögen att älska någon. I alla fall inte förrän hon möter Myu, en äldre kvinna som är det vackraste hon någonsin sett.

Sumire ska bli författare. Egentligen har hon inget val då orden bara flyter ur henne. Tyvärr lyckas hon inte strukturera det hon skriver, men hon skriver oavbrutet. När Myu erbjuder henne ett jobb slutar hon skriva, ändrar helt stil och blir den perfekta assistenten. Tillsammans reser de till Europa och hamnar på en grekisk ö. Där händer något som får Sumire att försvinna spårlöst.

Berättaren K står hela tiden i bakgrunden, samtidigt får vi veta ganska mycket om vad han tycker och tänker. Hans kärlek till Sumire står i centrum för historien och får den att röra sig framåt. Hans kärlek är så stor att han självklart reser till Grekland för att söka efter sin älskade.

Jag absolut älskar Murakamis språk. Det är så utsökt, så perfekt och så vackert. Inga ord är onödiga, men vissa verkar finnas där mest för ögat. Jag tycker om att texten ibland bli lyrisk och tycks sväva iväg bort från handlingen. Det drömska finns emellertid inte bara i språket, utan också i handlingen. Linjen mellan dröm och verklighet är tunn och ibland är det svårt att riktigt veta vad som faktiskt händer på riktigt. Jag, som egentligen avskyr det övernaturliga, tycker mycket om dessa utsvävningar.

Nu vågar jag definitivt läsa mer av Murakami och Kafka på stranden får följa med till Thailand.

Läs också:

6 comments

  • bai

    Ja, du må lese Kafka på stranden. Eg trur det er den beste. Eller Trekkoppfuglen, eg er ikkje heilt sikker. Nei, eg er sikker: Kafka på stranden er den beste.
    bai recently posted..Veka som har gått – 52My Profile

  • Ditt inlägg kom helt rätt i itden för mig! Jag läste ut Norwegian Wood igår och föll totalt för stämningen, språket, karaktärerna! Så precis som du känner jag en viss tvekan inför att läsa fler böcker av Murakami, besvikelsen är överhängande…
    Jag tänker att jag ska vänta ett litet tag och sedan läsa Sputnikälskling. Den verkar vara en bra fortsättning efter att ha läst Norweigan Wood. Ska bli intressant att höra dina tankar kring Kafka på stranden när den är läst!

  • Här hemma hos oss har vi läst Murakami under hösten och absolut älskat allt. Den enda roman utgiven på svenska som vi inte läst är Kafka på Stranden. Ska bli kul att höra avd ni tycker om den, det blir vårläsning för min del! Sedan kommer nog fler titlar i vår eller?
    och dagarna går recently posted..same sameMy Profile

  • Både Sputnikälskling och Norwegian wood ligger på min utmaning att läsa i år. Har läst allt annat av Murakami och han är ju helt fantastisk.
    Miss E recently posted..Mer bröllopslektyrMy Profile

  • Linda och Kafka på stranden alltså – låter bra.
    bokmania recently posted..Några ord om fjolårets misslyckade novelläsningsprojektMy Profile