Visst har ytan betydelse

Dags för en ny bokbloggsjerka och som vanligt hittar ni mer instruktioner hos Annika. Dagens fråga är av det lite ytligare slaget.

DÖMER DU UT EN BOK ENBART PÅ GRUND AV OMSLAGET OCH/ELLER ANDRA YTTRE OMSTÄNDIGHETER? MOTIVERA DITT SVAR!

Jag höll på att missa Curtis Sittenfeld helt, då omslagen på  I en klass för sig och Mannen i mina drömmar signalerade B-chicklit. Så ytlig är jag. Tyvärr. Omslaget signalerar en del gällande genre och allt för glassiga omslag går bort. Det finns å andra sidan exempel på böcker jag bara köpt för att omslaget varit snyggt. Jag köpte till exempel Norweigan Wood för länge sedan, trots att jag inte hört talas om Murakami för att omslaget är så ruskigt snyggt.

Baksidetexter då? Ofta är jag för lat för att läsa dem och nu när jag följer så många eminenta bokbloggar läser jag hellre om böcker hos dem. Jag gillar också bokhandlar som ger tips om personalens favoritböcker, men är tipsen dåliga kan det resultera i att jag undviker bokhandeln i fråga.

Så ja, jag erkänner. Jag är både ytlig, irrationell och dessutom väldigt barnslig.

Läs också:

I väntan på…

Jag filar på ett inlägg som kan göra den fina lilla boken Kärlekens geografi av Nina Bouraoui rättvisa. Tills dess bjuder jag på en dikt som jag kom att tänka på när jag läste de inledande sidorna i boken. Den är skriven av Solveig von Schoultz, finlandssvensk poet som tillhörde den finlandssvenska modernismens efterföljare tillsammans med Bo Carpeland som jag läst väldigt lite av.

Den älskande
Mina ögon vill kyssa ditt ansikte.
Jag har ingen makt över mina ögon.
De vill bara kyssa ditt ansikte.
Jag strömmar mot dig ur mina ögon,
och dallrar kring dina skuldror av en fin hetta
som långsamt löser upp dina konturer
och jag är hos dig, hos din mun
och överallt omkring dig -
jag har ingen makt över mina ögon.


Jag sitter med mina händer i skötet,
jag rör dig inte och jag ska aldrig tala.
Men mina ögon kysser ditt ansikte,
jag stiger ur mig själv och ingen kan hindra mig,
detta outgrundliga flöde kan jag inte stanna,
detta lysande som varken vet av slut eller början -
men när du slutligen vänder dina ögon mot mig,
dina ovetande, frågande, dina främmande ögon,
sänker jag mig själv i mina händer
och återvänder under mina ögonlock.

ur Den bortvända glädjen

Läs också:

  • Inga aktuella inlägg ännu

Typ robotar

Karins musik- och litteraturutmaning tillhör också de saker jag missade när jag låg och läste böcker i en solstol.

Den här veckan vill hon ha boktips inspirerade av Kraftwerks klassiker We are the robots

Den första boken jag kom att tänka på var Never let me go av Kazuo Ishiguro som är en ruskig dystopi om elever på en internatskola som utnyttjas på ett fruktansvärt sätt. Jag vill inte avslöja mer, då förstör jag spänningen. Läs den!

Ännu en dystopi som har med kärnkraft att göra, eller atombomber rättare sagt. I On the beach av Nevil Shute väntar befolkningen på jordens undergång som redan drabbat resten av världen. Riktigt obehaglig och gripande.

Läs också:

Come to mama!

Missade ju en jerka när jag var ute och reste, så det får bli en sen uppdatering. Veckans fråga lyder:

VILKEN BOK/BÖCKER ÖNSKAR DU ATT DU KUNDE LÄGGA VANTARNA PÅ HÄR OCH NU?

Ja du, nu har ju Revolt kommit ut, men jag har inte fått den i  min hand ännu. Den vill jag gärna lägga vantarna. Såg också att en bok jag letat efter länge snart kommer på svenska, nämligen Jonathan Troppers Konsten att tala med en änkling. Den vill jag verkligen läsa.

Annars är faktiskt den skrift jag längtar mest efter SvB:s nästa bokkatalog. När kommer den egentligen? Jag vill veta vilka böcker som kommer i vår!

Läs också:

Klart jag är feminist

Passade på att göra ännu ett test på ne.se som heter “Vilken historisk person är du?” Först blev jag Mary Wollstonecraft och se då var jag inte tvungen att göra om. Radikal feminist, javisst!

Vem är du?

Läs också:

Skönhetsgudinna? Nja

Hittade en rolig sak via Den luttrade bibliotekarien. På ne.se kan man testa vilken fiktiv figur man är mest lik. Det ska finnas 150 olika att välja mellan, men bara sju frågor.

Lustigt nog blev jag Afrodite, vilket känns enormt långt ifrån mig. Skönhetsgudinna? Är glad om jag hinner kamma mig. Brukar inte heller springa omkring näck så himla ofta. Typ aldrig skulle jag säga om man undantar badrummet hemma.

När jag gjorde testet igen (självklart var jag tvungen att göra det) och bytte svar på en fråga blev jag istället Alice i Underlandet och det känner jag mig lite mer bekväm med. Ett och annat kaninhål har jag helt klart trillat ner i och inte sällan tänker jag efter lite för sent. Spontanitet är på gott och ont. Oftast gott skulle jag ändå säga.

Vem är du mest lik och hur många gånger var du tvungen att göra testet för att bli nöjd?

Läs också:

Alla andra älskar Linwood

Jag har haft Utan ett ord av Linwood Barclay i hyllan ett tag och nu fick den följa med till Spanien. Förväntningarna var väldigt höga på denna bok som hyllats av så många och som dessutom legat etta på Bokustoppen under flera veckor. Baksidetexten lät lovande och jag satte glatt igång.

Cynthia kommer hem full, bråkar med sina föräldrar, spyr i papperskorgen, somnar och när hon vaknar är hela familjen borta. 25 år senare har hon självklart inte kommit över det utan ställer upp i ett tv-program om olösta brottsfall och hoppas på nya tips.

Visst låter det spännande? Det är det inte. Maken till förutsägbar och krystad bok får man leta efter. Mest rrriterande är de illa skrivna kursiva avsnitt som visserligen gör att jag räknar ut slutet väldigt tidigt, men inte blev jag gladare för det. Jag brukar ha svårt för kursiva avsnitt där brottslingar kommer till tals, men ibland kan de fylla en funktion. I Utan ett ord gör de det inte, snarare bidrar de till att boken är ett riktigt bottennapp.

En sak som ytterligare försvårar läsningen är att jag inte tycker om Cynthia, hon väcker ingen sympati hos mig och hennes man är mest ett irriterande mähä. Den enda som väcker någon sorts sympati är mostern som uppfostrat Cynthia, men hon visar sig på många sätt ha bidragit till att fallet blivit så utdraget.

Hur kan Linwood Barclay slarva bort en så bra romanidé genom att trycka boken full av en massa klichéer och osannolika kopplingar mellan både personer och platser.  Skumma pojkvänner som kommer tillbaka och kopplas ihop med Cynthias makes elev, löjliga vändningar och en helt otrolig och osannolik orsak till hela försvinnandet gör inte saken bättre. Usch, tråkigt och dåligt helt klart. Det blir ingen mer Barclay för mig. Inte ens om boken ligger hundra veckor på Bokustoppen.

Något positivt? Den var lättläst och tog inte många timmar i anspråk. Riktig smörja rent ut sagt.

Tilläggas kan att jag inte heller är något fan av Harlan Coben som Linwood Barclay påminner en del om. I jämförelse med den senare framstår dock Coben som ett smärre geni.

Läs också:

Bokbloggarnas litteraturpris

Fem böcker, svenska eller översatta som kommit ut under året är härmed utvalda efter mycket funderande. Här kommer mina nomineringar till Bokbloggarnas litteraturpris:

Fortfarande Alice av Lisa Genova, 5 poäng

Fantomsmärtor av Barbara Voors, 4 poäng

Lila Hibiscus av Chimamanda Ngozi Adichie, 3 poäng

Bara ett barn av Malin Persson Giolito, 2 poäng

På andra sidan solen av Maria Ernestam, 1 poäng

Fram till den 24 oktober kan du nominera dina fem favoriter!

Läs också:

Tematrio – Film

Lyran snorar och snörvlar liksom jag och vill därför ha filmtips. Det ska hon få!

1. Tillsammans är man mindre ensam är en fantastisk bok av Anna Gavalda, men faktum är att det också är en väldigt bra film. Underbara skådespelare som Audrey Tautou och Guillaume Canet. Vacker och långsam, men samtidigt både rolig och gripande. Se den!

2. Ännu en bokfilm är Sjöfartsnytt som är en underbar film som inte liknar någon annan. Kevin Spacey är riktigt bra som mannen som förlorar sin fru och flyr till Newfoundland.  Rhys Ifans gör en härlig biroll och såväl Judi Dench som Juliane Moore är också riktigt bra. Jag gillar stämningen och den vackra miljön. En riktig pärla!

3. Looking for Eric är bra oavsett om du gillar fotboll eller inte.  Ken Loach kan konsten att gestalta människor på ett helt igenom ärligt sätt. Här berättar han om den misslyckade och olycklige Eric som söker stöd hos sin idol Eric Cantona i en fantastisk film.

Läs också:

Bokgeografi Japan

Jag har absolut noll inspiration idag och hoppas att ni är mer kreativa än jag och min igensnorade hjärna lyckats vara. Vi tar oss idag till ett land som spontant kändes som ett ganska enkelt land att komma på svar om. Ett land jag inte besökt och som både lockar och skrämmer mig, nämligen Japan.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Japan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En geishas memoarer av Arthur Golden handlar om Sayuri som är geisha i Kyoto. Det var länge sedan jag läste den, men jag tyckte mycket om den då. Filmen har jag däremot inte sett.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Japan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Nu har jag ju fortfarande inte lyckats börja med Kafka på stranden, men Norweigan Wood gillade jag skarpt. Det får alltså bli Haruki Murakami som blir mitt japanska författarval.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Japan, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har inte läst någonting av nobelpristagaren Kenzaburo Oe och är väldigt kluven till att göra det. Tanken är dock att pristagarna ska betas av och enligt maken är Mardrömmen riktigt bra. Jag tycker mest att den verkar obehaglig, men därmed inte sagt att jag inte tror att den är läsvärd. Måste bara hitta rätt tillfälle att läsa den.

Nu är det din tur! Svara i en kommentar eller i egen blogg. Länka gärna och/eller lämna en kommentar när du svarat så att jag och andra kan få läsa dina svar.

Läs också: