Nu är nummer 2 avklarad

Jag gillade Camilla Ceders debut Fruset ögonblick där vi för första gången fick träffa den ganska lynnige kriminalkommissarien Christian Tell. Uppföljaren till debuten heter Babylon och har ett helt annat upplägg än debuten, vilket är uppfriskande. Det är starka känslor som svartsjuka och girighet som genomsyrar berättelsen som på många ställen är synnerligen brutal.

Ett par mördas i en lägenhet i Linnéstaden i centrala Göteborg. Hon är professor på arkeologiska institutionen där han är student. Han har en svartsjuk sambo och hon en fd man som inte riktigt vill släppa taget. Professorn Ann-Marie och studenten Henrik har haft ett förhållande ett längre tag och det visar sig att det är både känslor och pengar inblandade.

Jag förstår inte riktigt vad det är som gör Henrik så karismatisk och lockande för så många. För mig är han bara en riktig skitstövel och kanske kunde det utnyttjats ännu mer i berättelsen. Jag skulle gärna ha följt hans sambo Rebecka mer, då hon är en av de mest intressanta karaktärerna i boken. Just intressanta bifigurer är något av Ceders styrka. Alla personer är bra tecknade, men tyvärr vågar hon inte landa riktigt i dem. Jag önskar att personerna fått mer utrymme och att föremålen fått stå i bakgrunden lite. I Fruset ögonblick var personerna viktigare och kanske är det därför den tilltalade mig mer. Fortfarande står Christian och Seja i centrum, medan min favorit Karin Beckman inte riktigt får blomma ut nu heller.

Jag gillar att den utspelar sig kring Göteborg och skulle gärna sluppit alla resor. Roligast är att Sejas hus ligger bara några stenkast från vårt. Hon är dessutom en riktigt härlig person att följa. Jag gillar henne skarpt.

Babylon är en helt okej deckare, men Camilla Ceder verkar tagen av stundens allvar i denna uppföljare. Hon tvekar och trevar lite vilket resulterar i att historien bromsar in med jämna mellanrum. ”Finstel” kallar GP:s recensent hennes stil och kanske ligger det lite i det. Det finns många bra ingredienser i historien, men den spinner inte loss riktigt. Jag hade önskat att Ceder vågade ta fler risker och lita på att karaktärerna för historien framåt. Det gör att jag har gott hopp om en spännande tredje bok i serien, för visst blir det en sådan? Annars hade jag gärna sett att Ceder bytte genre och skrev en renodlad relationsroman. Jag tror att det skulle kunna bli riktigt, riktigt bra!

Läs också:

3 comments