Monthly Archives: September 2010

Tematrio – Titelkvinnor

Jag funderade, funderade och funderade men kom inte på några böcker med kvinnor i titeln till veckans tematrio. Hur svårt kan det vara tänkte jag och funderade igen. Jag kom på en titel, funderade igen, kom på en till, funderade mer, funderade, funderade och sedan gick den berömda proppen ur. Då funderade jag istället på om jag skulle göra ett papper a’  la’  Vixxtoria, men jag nöjer mig med en trio lästa och två olästa, det är ju ingen tävling det här. ;-)

1. Bara Alice av Maggie O´Farrell är en riktigt bra bok av en väldigt bra författare. Den heter After you’d gone på engelska om du föredrar att läsa den på originalspråk. Boken handlar om Alice som reser till Skottland för att träffa sin familj. På tågstationen ser hon något som chockar henne svårt och hon tar tåget tillbaka till London. En olycka sker och Alice hamnar i koma. Under bokens gång får bit för bit reda på vad som hänt.

2. Fortfarande Alice av Lisa Genova läste jag i helgen och det var en  helt fantastisk läsupplevelse. Också den handlar om minnet, men ett minne som försvinner snarare än kommer tillbaka. Alice är professor och drabbas av tidig alzheimers. Att följa hennes sjukdom är både gripande och hemskt.

3. Alice i underlandet av Lewis Carol måste så klart bli val nummer tre. Det var länge sedan jag läste den, men jag gillade den skarpt. Filmen har jag inte sett dock, det borde jag kanske göra?

Hittade också en bok med Alice i titeln som jag inte läst, men vill läsa En flicka som kallas Alice av Kristin Hannah och en som många elever brukar gilla Go ask Alice.

Namn på B nästa vecka kanske?

Läs också:

En riktig pärla

Människoätande människor i Märsta

I poesiromanen Människoätande människor i Märsta av Aase Berg möter vi de tre vännerna Tove, Klara och Britta som utgör den trekroppade monsterödlan. Det är Tove som berättar om sitt liv och sin rädsla för att bli vuxen och fastna på jobbajobbatåget. Istället lever de livet på ett ganska oskyldigt sätt:

ur ELFISKEN

Plösligt

slår gatan emot oss,

inte längre inomhus:

vi har runnit

genom de slitna väggarna

längs en flyktstråle

av solljus.

PÅ MÄNNISKOSPRÅK

Ja, just det:

På människospråk kallas det

att skolka.

Det här är en helt fantastisk liten bok. Underbart språk och en historia som rinner kvickt och lätt över sidorna. Det är okomplicerat och vackert, men samtidigt unikt och nyskapande. Jag tycker mycket om Tove och Aase Berg berättar hennes historia på ett levande sätt. Hennes möte med Leon, hennes tankar kring vänskap och hennes frustration då hennes föräldrar tjatar och bryr sig mer än hon önskar. Vi får följa henne under en intensiv period i livet då hon försöker komma på hur hon vill leva, vem hon vill älska, vem hon vill umgås med.

Och slutsatsen är följande:

Det är jag som bestämmer

över mitt liv.

Om det inte blir som jag vill

så ska jag vilja

att det blir

som det blir.

Vad som än händer.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-01-22

Jag längtar verkligen efter en ny bok av Aase Berg då den här är absolut briljant.

Läs också:

Bokgeografi Nigeria

Välkommen till veckans bokgeografi. Försök inte finna någon logik i mina val. Nigeria känns dock passande då temat politik och katastrofer förekommer flitigt i de böcker jag läst om landet. Dessutom inleds bokmässan med tema Afrika i morgon.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i landet eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Apropå katastrofer så måste valet bli Chinua Achebes klassiker Allt går sönder om ett samhälle som gör just det. Går sönder alltså. I alla fall om man får tro huvudpersonen Okonkwo som förlorar striden mot det nya samhället.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till landet. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av Chimamanda Ngozi Adichie. Debuten Lila hibicus är bra, novellsamlingen The thing around your neck är bättre och romanen om biafra-kriget En halv gul sol helt klart bäst.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till landet, som du inte läst, men är nyfiken på.

Wole Soyinka föddes i Abeokuta i västra Nigeria 1934. Han fick Nobelpriset 1986 och hans självbiografiska bok The Man Died: Prison Notes från 1972 är väl den bok han skrivit som lockar mest.

Inte världens enklaste land idag kanske, men ett väldigt spännande litteraturland. Lovar dock att göra det lite enklare nästa vecka. Googla loss  nu och lusläs era läslistor. Jag ser fram emot att läsa era svar!

Läs också: