Monthly Archives: september 2010

Det här med recensionsböcker

Det har skrivits en del av recensionsexemplar runt om i bokbloggarvärlden den senaste tiden. Jag skrev ett inlägg om det i våras efter artikeln i  Svensk Bokhandels sommarkatalog där några bokbloggare och förläggare intervjuades kring bokbloggar som fenomen. Piratförlaget ser möjligheten att nå fler läsare genom att skicka recensionsexemplar till bloggare, medan t.ex. Svante Weyler inte tror att bokbloggar har någon direkt betydelse. Jag har fått böcker från båda dessa förlag och har i veckan skrivit om både Hittebarnet från Piratförlaget och  Himmel och helvete från Weyler Förlag.

BookyDarling funderade då kring hur bokbloggare står sig gentemot ”vanliga” bokrecensenter. Är det så att vi bara skriver snällt och gullar för att gratisboken egentligen är en muta?
Jag har inget behov av att såga på ett elakt sätt, men visst både hissar och dissar jag böcker jag läst.  Detta bottnar i att jag vill vara ärlig och dessutom driva en blogg som inte bara innehåller glada tillrop och smörande. Jag tycker dock inte att det är konstigt om bokbloggare generellt är generösa i sina recensioner då vi i stor utsträckning läser de böcker vi tror är bra.  Jag läser det jag vill läsa eftersom jag inte arbetar som journalist utan skriver om böcker på min fritid. Varför skulle jag fråga efter ett recensionsexemplar av en bok jag absolut inte vill läsa?

Bloggen som format medger inte recensioner av den längd som dagstidningarnas kultursidor gör. Inte heller är det önskvärt. Jag föredrar bloggformatet som ger en lagom lång beskrivning av en bok. Ofta med en personlig touch. Genom att följa en blogg länge lär jag mig också vilken smak hon (eller han i enstaka fall) har och hur den stämmer med min. Detta gör att jag får 9 av 10 boktips från andra bokbloggare. Jag tycker alltså att det är ganska smart att skicka recensionsexemplar till bloggare då intresset för boken finns och chansen inte bara är stor att det blir en recension, utan dessutom en positiv sådan.

Jag har fått recensionsböcker av väldigt många förlag, inklusive Albert Bonniers Förlag som många säger sig ha svårt att få böcker av. Nu har jag visserligen inte haft anledning att be om så många böcker från dem, men jag har aldrig fått nej. De som är svårast är vad jag erfar Forum Förlag (som både sagt ja och nej), men däremot har jag fått böcker av Minotaur som i princip är detsamma vad jag förstår. Nu när jag skrivit om en del böcker tycker jag att det blir lättare och lättare.

Ordfront kör samma princip som Piratförlaget och låter även bloggare beställa böcker att recensera. Så även Damm förlag som jag fått en del böcker av.  Norstedt vill gärna att bloggen ska ha några läsare, vilket även gäller Forum. Ett rimligt krav helt klart. De och även andra förlag vill ha en länk till inlägget när recensionen är skriven. Också ett väldigt rimligt krav. Här har jag lite dåligt samvete, då jag varit rätt kass på att skicka länkar det sista. Samtidigt hoppas jag att förlaget kikar in hos oss bokbloggare ibland. Författare verkar i alla fall göra det mer och mer. Några riktigt små förlag använder också bloggar i marknadsföringssyfte och de jag varit i kontakt med är Vomat Förlag och Sockerförlaget. Två förlag och två bra (väldigt olika) böcker Maskerad för barn och Vi har redan sagt hejdå för vuxna (typ i alla fall).

Många böcker jag får vänder sig till ungdomar, då jag gärna läser böcker som jag tror kan passa mina elever och även är ansvarig för en hel del bokinköp på skolan. Argasso, Hegas, LL-förlaget, Rabén & Sjögren, Natur & Kultur samt B Wahlströms tillhör de förlag som är väldigt tillmötesgående. Det betyder också att jag läser och skriver om en hel del av deras böcker.

Även Månpocket och Pocketförlaget brukar vara generösa och från Alfabeta och W&W har jag också fått en del böcker. Ica Bokförlag har jag bara fått och läst en bok från, Sekwa är en ny och trevlig bekantskap och Elisabeth Grate förlag har just erbjudit böcker. Bra böcker har skickat en bok som jag pinsamt nog inte läst. Det känns inte riktigt bra.

Är det kravfyllt med recensionsböcker? Nej det är kul även om jag just nu tagit mig lite vatten över huvudet och har böcker i högar som blänger lite surt på mig. De kommer att bli lästa och jag kommer att skriva om dem, men kanske inte just på recensionsdagen. Det kanske är lika så bra då mängden inlägg en bok får inte sällan koncentreras till en eller några få dagar. Det är väldigt kul att se vad som händer bland bokbloggare när en ny bok släpps. Väldigt, väldigt många recenserar nya böcker från Piratförlaget. Det märks tydligt att de ser Bokbloggar som ett bra skyltfönster.

Jag läser mer än någonsin och jag tycker att det är fantastiskt roligt. Den dagen det inte är kul slutar jag. Det är som sagt en hobby att blogga, inget jobb. Inte för mig i alla fall. Jag blir fortfarande glad när det dimper ner en bok i brevlådan, men jag ser det inte som en självklarhet och kan absolut förstå de förlag som är restriktiva med recensionsexemplar.

Säljer en bok som det bloggas om mer än andra? Norstedts listar böcker det bloggas om på sin hemsida, men att få fram siffror på huruvida recensioner i bokbloggar ger ökad försäljning är så klart omöjligt. Är det då kanske så att bokförlagen förlorar köpare genom att skicka ut gratisböcker? Det har jag svårt att tro. Jag köper (tyvärr) lika mycket som förr även om jag faktiskt inte köpt en enda bok på en dryg månad, lånar nästan lika mycket från biblioteket, men har helt skippat bokhandlarnas lånecirklar. Det som förändrats mest sedan jag började blogga är antalet böcker jag läser och bredden på min läsning. FB (före bloggen) läste jag ca 70- 80 böcker/år, förra året blev det ca 140 och i år betydligt mer.

Slusatsen då? Förlagen får göra som de vill såklart, men jag tror att det är bra om ett företags produkter syns även på bloggar och twitter. Nu är jag bara bokbloggare och inte marknadschef, så min åsikt väger inte tungt.

Läs vad Malin Johansson och Hyllan har att säga i frågan.

Läs också:

Tematrio – Tunnisar

Det är inte alltid antalet sidor är ett mått på kvalitet. Ganska sällan egentligen. Den här veckan handlar Lyrans tematrio om de små, men naggande goda romanerna. Här kommer min trio med korta pärlor:

1. Eric-Emmanuel Schmitt har skrivit ett par små pärlor och den jag läste senast är Oscar och den rosa damen om Oscar som lever sitt liv intensivt för att hinna med allt han vill.

2. Den röda soffan av Michèle Lesbre är en tunn bok med stort innehåll. I centrum står Anne som söker efter en förlorad kärlek, eller en ny start.

3. Den tredje tunnisen blir Robson av Pernilla Glaser. En gripande berättelse om hennes älskades sjukdom och död. Den sitter kvar trots att det var många år sedan jag läste den.

Läs också:

Spännande nattäventyr

Grabbarna O har hjälpt mig att tycka till om Helena Bros nya bok Nattspaning. Det är en bok i serien Lätt att Läsa från Bonnier Carlsen och jag tror verkligen att det är en bra bok för nya läsare. Nattspaning är den första boken om kompisarna Kevin och Dina som bor grannar och vars mammor är bästa vänner. Några pappor ser vi inte röken av än så länge.

Kevin och Dina löser mysterier och i den här boken spanar de efter en tjuv som gjort inbrott i området. De bestämmer sig för att tälta och det tyckte grabbarna O var riktigt spännande. Tänk att få sova i tält, eller ännu hellre vara vaken i tält och leta tjuvar med kikare och ficklampa. Vilken dröm. För dem då, för mig låter det snarare som en mardröm. Tur att det börjar bli höst så att de inte kan tjata om att få tälta så länge till.

Enda besvikelsen var att boken var kort och gick väldigt snabbt att läsa. Vi ville alla tre läsa fler mysterier, men det ska komma fler böcker i serien som heter Minimysterierna. Det ser vi fram emot!

Jag är inte heller jätteförtjust i Mattias Olssons illustrationer, men grabbarna gillar dem. Storebror tyckte att det var coola bilder och det är bästa betyget från honom just nu.

Läs också: