Monthly Archives: September 2010

En bok är en bok är en …?

Vixxtoria har varit kreativ och jag vill inte vara sämre än att jag svarar på hennes kluriga frågor.

1. En bok som fick dig att bokstavligt talat missa bussen/bränna vid middagen/låta badvattnet rinna över/glömma att gratta din älskling på födelsedagen/motsvarande:

Senaste gången jag brände maten var det nya mobilens fel, inte någons boks. Eller ja, det var så klart mitt fel. Jag har funderat på den här frågan och sista gången jag glömde gå av en buss läste jag Moa Herngrens Allt är bara bra, tack. Den var bra! Idag glömde jag dessutom att ta av pastan när jag läste Radhusdisco.

2. Ett namn ur en bok (eller på en författare) som du redan har gett eller allvarligt överväger att ge ditt barn (eller häst eller hund eller marsvin eller bil):

Ett av mina barn är redan döpt efter en sjungande författare och den andre har fått namn efter en komiker som gillar att klä sig i kjol. Jag hade gärna döpt ett barn efter Selma Lagerlöf eller Edith Södergran och Emily är också ett favoritnamn. Vi var väldigt nära att döpa ett barn efter Allan Edwall, som väl inte kan räknas som författare, men väl poet. Theodor efter Kallifatides hade vi också som förslag.

3. En plats som du besökt bara för att den nämnts i en bok (eller för att en författare har bott där/gett namn till en pub där/kastat en äppelskrott där):

Vad har Filipstad att erbjuda förutom Ferlins staty? Jag har också bland annat besökt Karen Blixens farm utanför Nairobi, Anne Franks hus, Mårbacka och ätit lunch på Gyllene Freden. Jag skulle gärna vilja åka till Prince Edward Island för att uppleva miljön i L M Montgomerys böcker. Jag bor väldigt nära Alingsås, men har aldrig letat mig fram till platsen där Karin Boye tog sitt liv. Om jag fått bestämma själv skulle många semestrar gå i litteraturens spår.

4. En tavla som skulle bli en bra bok?

Ja du, det här var inte lätt. Jag har tagit fram två tavlor som skulle kunna bli två helt olika böcker:

Renoir är en trevlig prick, vars tavlor inte sällan innehåller många människor som ser ut att ha väldigt kul. Kan bli en mysig bok.

Den här av Salvador Dali skulle kunna bli en riktigt galen och säkert läskig dystopi.

5. Det är mycket tjat om böcker som blir film (och dåliga filmatiseringar av bra böcker), men vilken låt skulle kunna bli en bra bok?

Det här hade kunnat bli en trevlig romantisk komedi:


Fast Tube by Casper

Eller kanske en skön girlpowerbok?!


Fast Tube by Casper

Läs också:

Sånt man bara säger

Sånt man bara säger är nog Helena von Zweigbergks bästa bok hittills. Jag skriver nog då jag även tyckte om Ur vulkanens mun, men jag tror ändå att den nya är snäppet bättre. Ärligare och naknare. Inte lika hysteriskt ångestfylld, men helt utan ångest är den knappast.

Vi får möta Susanne, en storasyster och duktig flicka som flytt sitt gamla liv och bosatt sig i sin sommarstuga mitt ute i ingenstans. Arbetet har hon lämnat och nu lever hon på det avgångsvederlag hon fått. I den tysta och stilla miljön ska hon i lugn och ro hitta tillbaka till sig själv. Det blir dock sällan som man tänkt sig och snart får hon sällskap av sin systerson Jonas då hennes lillasyster Louise ställt till det för sig själv och dessutom värre än vanligt den här gången. Hela Susannes väsen skriker NEEEEEJ, men istället säger hon att systersonen självklart kan bo hos henne ett tag. En syrlig underton finns det så klart och något som lillasyster tolkar som storasysters vanliga översittarfasoner, men hon ställer upp som vanligt.

Jonas och Susanne är ett riktigt udda par. De lever i samma hus utan att egentligen prata alls, men sakta, sakta får de kontakt. Båda vill helst vara ifred, men samtidigt tycker de någonstans att det är skönt med sällskap. Båda funderar de över ur deras liv ska se ut framöver och båda längtar de efter Louise. När hon inte hör av sig och Rita på socialtjänsten börjar jaga henne via Susanne klämmer Jonas till slut ur sig att han vet var hon är. Det udda paret packar och reser iväg.

Jag tycker mycket om skildringen av de två systrarna. De har verkligen fastnat i roller som de inte trivs med och de kan inte umgås utan att säga elaka saker till varandra. Samtidigt är en syster alltid en syster. De hinner omvärdera en hel del ju längre tiden går. Är blod tjockare än vatten, eller är släkten bara ett jobbigt gäng individer som det är extra svårt att bli av med?

Även medelålders kvinnor kan utvecklas och Sånt man bara säger är definitivt en utvecklingsroman, om än en ovanlig sådan. Det är också en historia om kärlek, vänskap och allt man är beredd att göra för de människor som faktiskt betyder mest trots allt. En känslosam, men samtidigt totalt osentimental historia som jag rekommenderar er att läsa!

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2009-12-08 Nu finns boken i pocket utgiven av Norstedts.

Läs också:

Det här med olästa böcker

Det är väl i det här läget jag borde mörka, men Annika frågar om hur många olästa böcker som står på tur att bli lästa och jag får väl ge ett diplomatiskt svar.

HUR MÅNGA BÖCKER HAR DU PÅ DIN ”ATT LÄSA HYLLA”?

Jag har en “vill-läsa-lista” och den är absurd. Min “att-läsa-hylla” innehåller knappt hundra böcker och av dem vill jag faktiskt läsa nästan alla, men några böcker jag tycker att jag bör läsa finns där också. Inte så många längre, jag orkar inte plöja “måste” böcker mer än nödvändigt. Just i september finns det mycket som jag vill hinna läsa då högen med recensionsböcker, många efterlängtade, är väldigt stor den också. Tyvärr har terminen verkligen chockstartat och jag har haft väldigt lite tid att läsa. Den här veckan hoppas jag att det lugnar ner sig lite med jobbet, inte med läsningen.

Vill du också vara med i Bokbloggsjerkan? Läs instruktionerna här.

Läs också: