Monthly Archives: augusti 2010

Tidsoptimism enligt O

Efter en arbetsdag som varit produktiv och definitivt intensiv dag på jobbet, smet jag lite tidigare för att hinna in en kort stund på Piratförlagets och Kanal 5:s träff om och med Helene Turstens karaktär Irene Huss. På onsdag släpps den nionde boken om en av mina favoritpoliser, som jag följt sedan 1998 då den första boken Den krossade tanghästen kom ut. Nya boken heter Den som vakar i mörkret och tillhör definitivt Turstens bästa. Väldigt läskigt att ett av offren bor bara några hus ifrån min första lägenhet i Majorna. Mer om boken på onsdag.

Helene Turstens böcker har också blivit film och skådespelarna som spelar Huss, hennes kollegor och maken Krister fanns på plats på träffen. De sex första filmerna kommer att sändas på söndagar i Kanal 5 med start på söndag 22/8. Föst ut är Tatuerad torso, som är tredje boken men första filmen i serien.Lite förvirrande, men fallen är desamma som i böckerna och ramberättelsen om Huss, hennes familj och hennes kollegor följer självklart sin kronologi.

Den 25 oktober startar inspelningen av sex nya filmer där tre baseras på Turstens tre senaste böcker och de andra tre på originalidéer av Tursten själv. Hon talade om skillnaden mellan att skriva för bok och för film. Självklart är det omöjligt att få in en hel bok på 90 minuter och det är inte önskvärt. Först ut att filmas är nya boken Den som vakar i mörkret som därmed blir film nummer 7 om Irene Huss. Därefter filmas Det lömska nätet och En man med litet ansikte. Lite bakvänd ordning här också alltså. Produktionsbolaget bakom är Illusion film och Yellowbird. Producerar gör Johan Fäleman och Hillevi Råberg som även producerat de tidigare filmerna i serie. Beräknad premiär på dvd är hösten 2011 till våren 2012. Under våren och sommaren sänds de i Kanal 5.

Jag gillar Irene Huss och Helene Tursten berättade varför hon valde att göra henne gtill den hon är. Hon ville skildra en äkta, mänsklig kvinnlig polis som inte är en 25-årig fotomodell, utan faktiskt en något äldre kvinna med familj som dessutom är en respekterad och duktig polis. Kanske är det därför det är så lätt att identifiera sig med henne.

Däremot har jag faktiskt inte sett någon av filmerna och vet inte riktigt hur Angela Kovács funkar i rollen.  Spontant känns hon lite mindre och vekare än jag tänkt mig Huss, men hon kanske tar väldigt mycket plats ändå. Ska bli spännande att se! Reuben Sallmander spelar hennes man Krister och chefen Sven Andersson av Lasse Brandeby. Mest klockren på pappret känns Dag Malmberg som Jonny Blom.

Tyvärr hann jag inte stanna länge i stan då fyra ungar skulle hämtas på diverse förskolor och skolor istället för de vanliga två. Inget som en make med en bil kan fixa själv. Nu sover alla fyra och jag hoppas på en lugn kväll och natt!

Det är lite typiskt mig att vilja vara på alla platser trots att det egentligen inte funkar så bra, men det var trevligt att i alla fall säga hej till Jenny och de andra från Piratförlaget och Kanal 5.

Läs också:

En superduperbra deckare

Jag fick fjärde boken av Peter James av Damm förlag och då den utspelar sig i Brighton där jag studerade för hundra år sedan blev jag lite lockad. Sedan blev den liggande i väntan på bättre tider och till slut tog jag mig till biblioteket för att låna bok nummer ett. Att läsa deckarserier i fel ordning funkar dåligt för mig. Detta var i början av sommaren och förrgår tog jag så tag i läsandet av Levande begravd. Och herre jösses vilken spännande och välskriven deckare. Något av det absolut bästa jag läst på väldigt länge i genren. Huvudpersonen Roy Grace är trevlig och inte allt för deprimerad. Visserligen försvann hans fru några år tidigare och hans matvanor är kanske inte de bästa, men han är en förhållandevis normal deckarhuvudperson. Jag gillar honom skarpt och han har några trevliga kollegor dessutom som inte tar allt för mycket plats i denna den första boken. Bra taktik av James, då många böcker som inleder en serie handlar allt för mycket om dem som arbetar med fallet, istället för om dem som faktiskt är inblandade i det. Att Palace Pier och Royal Pavillions finns med i bakgrunden är också ett extra plus.

Under en svensexa blir Michael levande begravd av sina kompisar. De ser till att han har en slang att andas genom och en walkie-talkie att kommunicera med. De tänker lämna honom där i ett par timmar som hämnd för allt hemskt de själva blivit utsatta för på sina egna svensexor. De drar iväg med bilen och lämnar en panikslagen blivande brudgum till sitt öde.

Kompisarna kommer inte tillbaka till kistan. Faktum är de säkert skulle vilja, men omöjligen kan det. En bit från gravplatsen råkar de ut för en bilolycka och alla utom en dör. Den enda överlevande förs medvetslös till sjukhuset och dör en kort tid senare.Vid olycksplatsen hittar Davey, en utvecklingsstörd kille som hjälper sin pappa att bärga bilar, walkie-talkien och han är nu Michaels enda kontakt med omvärlden.

Ashley, Michaels blivande fru, är självklart helt förstörd. Hon hoppas dock hela tiden att allt ska vara ett skämt och att Michael snart ska dyka upp. Tydligen har han skickat iväg kompisar på de mest konstiga resor tidigare och Ashley hoppas att det är vad som hänt nu också.

Mark, Michaels bestman och kompanjon missar svensexan då hans plan blivit försenat och klarar sig därmed från den hemska olyckan. Konstigt nog verka han inte ha en aning om vart Michael tagit vägen. Roy Grace tycker att det är grymt konstigt, då han som best man borde ha varit med och planerat svensexan.

Levande begravd är vansinnigt spännande. Att som Michael ligga i en kista, känna vattnet stiga och vänta på sin egen död är verkligen läskigt. Det är på många sätt en brutal historia, men det är minimalt med våldsskildringar och det tycker jag är skönt. Istället är det läskigt på ett krypande sätt och jag hade verkligen svårt att lägga boken ifrån mig. Det är en välskriven, tät historia med en synnerligen trevlig polis i huvudrollen. Riktigt, riktigt, superduperbra helt klart! Behöver jag säga att jag definitivt kommer att läsa mer av Peter James?

Läs också:

Koppel gör en Kepler

Den 25/8 kommer Hans Koppels tredje bok Kungens födelsedag, något som jag helt lyckats missa. Tycker ändå att jag lusläst hösten bokkatalog. Det låter som om denna bok om kungen är lite i samma anda som Sue Townsends The queen and I som handlar om den brittiska kungafamiljen ur ett väldigt personligt perspektiv. Jag undrar vad mitt exemplar tagit vägen, hade gärna läst den igen då den är sanslöst rolig. Nu har vår kung i Koppels bok inte riktigt samma problem som den avsatta brittiska kungafamiljen i förorten. Istället drömmer han om att göra skillnad i ett land där statskupper knappast hör till vanligheterna.

En ny bok är kul, men ännu roligare är att äntligen få veta vem som gömmer sig bakom pseudonymen Hans Koppel. Samma dag som boken släpps kommer det att avslöjas på Adlibris. Surfa in där klockan 13.00. Det kommer jag att göra. Vem jag tror att det är? Bob Hansson ligger nära till hands, men han ger ju ut en roman under eget namn i september. Koppel ska visserligen vara en etablerad författare, men hur produktiv kan Bob vara? Det som talar för är att både Koppel och Hansson har bytt förlag.

Jonas Karlsson skulle också kunna vara Koppel, men han har ju gjort allt och lite till redan, varför skulle han gömma sig bakom en pseudonym? Egentligen tror jag mest på en poet, då språket är väldigt poetiskt. Fredrik Lindström kanske? Det hade varit coolt om det var Kristina Lugn, men med tanke på förlagets ”poppiga” image känns kanske någon född på 60 eller 70-talet är troligare.

Läs också: