Om läslust och bristen därpå

Grabbarna O älskar böcker. I perioder vill de helst lyssna på dem, men mest vill de läsa. Vissa böcker, som underbara Gruffalon, kan de rabbla utantill.

Idag lekte de pappa, pappa, barn och de sex dockorna älskade såklart också böcker. Storebror och Lillebror bar bok efter bok till dockorna och satte sig och läsa för dem. Alla dockor hade olika favoritböcker och ibland började någon av dem gråta för att de ville att någon skulle läsa just deras bok. Då förklarade brorsorna att de måste vänta. Ibland fick någon annan välja bok först och då fick man lyssna på den. Så gör nämligen bästa brorsor och bästa brorsor var tydligen även dockorna. En ganska mansdominerad familj det där.

När nästan halva bokhyllans innehåll hade förflyttats till soffan startade de två papporna en bokaffär som det också gick att låna böcker i om man hade lånekort. Smidigt. Leken gick ut på att mamma och pappa fick böcker rekommenderade för sig och efter köpet fick de ställa tillbaka böckerna i hyllan. Smidigt sätt att slippa städa själva. Jag lyckades dock få dem att sortera böckerna själva då jag förbeställde böcker om Barbapapa och Rut & Knut och fick en fin hög när jag kom tillbaka till affären nästa gång. Där kan man tala om service.

För grabbarna O är böcker och läsning en naturlig del av det dagliga livet. Jag vet inte hur deras förhållande till böcker och läsning kommer att bli i framtiden och jag är säker på att det inte går att vaccinera sina ungar mot förlorad läslust. Jag hoppas ändå att de på något sätt ska ta till sig litteratur, genom örat eller ögat, för att få den breddning av verkligheten som läsning ger.

I mitt yrke träffar jag många som aldrig haft, eller som förlorat sin läslust. Många kan jag lura att börja läsa. Dels har vi läsning på schemat varje dag. I början läser några Metro och det är helt okej. Vissa kanske håller sig till Metro hela året, men många blir nyfikna på böckerna i klassrummet. Speciellt de böcker jag läser. Inte sällan lämnar jag över en halvläst bok till en elev som vill läsa den.

Jag läser mycket ungdomsböcker för att kunna ge mina elever lästips som passar dem. De flesta blir smickrade av att jag läst en bok, tänk på dem och sedan ger dem boken. Mina egna ungdomsböcker brukar tas med till skolan och ännu har jag aldrig blivit av med någon.

De riktigt skeptiska läsarna brukar jag läsa tillsammans med. Vi läser då samma bok samtidigt. Pratar om boken under läsningens gång, jämför hur många sidor vi läst (och då tar jag det medvetet väldigt lugnt). Villkoret är också att eleven väljer boken. Det är därför jag läst Ego girl och Snabba Cash till exempel. Båda böckerna vann en hel del på att jag hade någon annan att diskutera boken med. Läsning kan faktiskt vara väldigt socialt. Se bara på oss bokbloggare.

Vad vill jag egentligen säga? Att alla älskar att läsa? Absolut inte. Att alla måste läsa? Nej, men det är grymt mycket lättare att fixa en utbildning om man tränat upp läsförståelse och inte minst läshastighet. Jag ser det därför som en nödvändighet att lura eleverna att läsa. Inte tvinga på dem böcker, men erbjuda bra läsupplevelser. Funkar det alltid? Nej, men förvånansvärt ofta.

Läs också:

7 comments

  • Vilken inspirerande inlägg. Å jag blir glad i hela kroppen när jag läser om dina ungar.

    • Om du träffade dem dygnet runt skulle du garanterat inte vara glad hela tiden tro mig, men visst är de både roliga, söta och underbara som allas barn!

  • Hur gamla är dina gossar? Så underbart att läsa (höll på att skriva se…) hur de leker med böcker. Klart att de kommer att bära med sig den känslan resten av livet – sen blir det säkert vissa perioder då de läser mindre men jag är övertygad om att den finns kvar.
    Önskar fler lärare var som du!!

    • Den lille fyller fyra i november och den store fyllde fem i juli, 16 månader mellan dem vilket just nu är helt fantastiskt. Tack för dina fina ord!

      • Ah, vi har 19 månader mellan våra som just nu är 3 år och snart 1,5 år. KUL att höra att de har roligt tillsammans.
        Måste oxå säga att jag är otroligt imponerad över hur mycket du hinner läsa!! Älskar att få lästips.
        Har ganska nyss hittat din blogg men kommer inte att tappa bort den 🙂

  • Gruffalon är helt underbar, de böckerna läser vi ofta här hemma också. Jag tror det är så bra att barnen får med sig läsintresset och lyxen (för det är en lyx!) att bläddra i och få ta del av böcker. Då är det nog lättare att hitta tillbaka till läslusten – som antagligen kommer att försvinna till och från när de blir lite större. Det är ju så mycket annat än böcker som vill ha uppmärksamhet när de blir äldre, på gott och ont. Min 9årige son läser nästan bara faktaböcker (eller bläddrar i snarare) och det är ju bättre än ingenting, men jag vill så gärna att han läser ”vanliga” böcker så jag är så fräck så jag mutar honom. För varje bok han läser i sommar får han en tjuga. Hittills har han bara läst en. Men jag tycker alla knep som främjar läslusten är okej, även mutor… 🙂 eller jag kallar det hellre morötter!

  • Jag har två systersöner som nu är tretton och elva år och de läser fortfarande. 🙂 Det handlar så mycket om att puffa och själv vara intresserad av böcker och läsning. Om barn inte ser sina föräldrar läsa är det inte lika självklart att de tar i böcker. När min syster väntade första barnet så lovade jag både henne och mig att det barnet skulle få ett fint och kul bibliotek av moster och jag tycker nog att jag hållit det löftet, gav samma inför barn nummer två. Både jag och min syster är uppvuxna med en läsande mor (och en far som aldrig läste). Hon är dock inte lika bokgalen som jag är. Jag har alltid läst för pojkarna och det har även min syster och hennes sambo gjort. Storebror är mer läsintresserad än lillebror och vi har även bytt böcker med varandra. Jag gillar också att hålla koll på böcker och köper ibland på mig böcker för deras framtida läsning. Vi pratar också om böckerna och vad de läser, de bor trettio mil bort och träffas med några månaders mellanrum så det hinner ju hända lite mellan varven.
    Kontentan av min harang är väl att man ska vårda både sin egen och barnens läslust och att barn gör som vuxna gör, inte säger. Sen har ju båda vuxna och barn ups & downs när det gäller läslust.