Visst lider jag av abibliofobi

Efter Bokbabbels inlägg om bokmalar uppmanar Karin oss att erkänna vårt beroende och jag blev lite inspirerad efter att har läst lite i min gamla blogg och tänkte skriva lite mer om ämnet.

Lider jag av abibliofobi? Definitivt!

Klick, klick, klick, klick.

Oj så lätt det är att beställa några fler böcker från någon internetbokhandel. Tänk om jag inte har någon bok hemma som jag känner för att läsa. Det vore fruktansvärt.

Jag är verkligen en bokoholic. Finns det något AA (Anonyma Abibliofober) som jag kan gå med i? Eller kanske någon klubb för bokoholics.

”Hej, jag heter Linda och jag är en bokoholic”

”Hej Linda”

”Jag har mer än 90 olästa böcker hemma och kan inte sluta varken låna eller köpa fler. Igår var jag i en bokhandel för att köpa en present till en väninna och jag var verkligen nära att köpa en bok till mig också. Mina händer darrade av längtan efter en ny bok.”‘

”Vad bra att du lyckades undvika att köpa en bok. Hur många dagar har du klarat utan att köpa eller låna böcker?”

”Det var nästan två veckor sedan jag köpte min senaste bok och jag har köpstopp till den 23 september.”

Jag skulle aldrig komma på tanken att lämna huset utan en bok i handväskan. För några dagar sedan fick jag fem minuter över och jag hade glömt boken. Vilket onödigt slöseri med dyrbar lästid. Panik.

Det är nästan lite sjukligt.

Få tar dessutom hänsyn till detta beroende. Trots att de flesta i min omgivning är väl medveten om mitt beroende får jag ständigt nya boktips. Ibland köper till och med mina närmaste böcker till mig.

Tänk bara vad många frestelser som finns för oss bokberoende. Nästan varje vecka får jag mail från Bokus, Adlibris eller Amazon om alla billiga böcker jag kan köpa. Tre pocket för 99, köp 4 betala för 3, 70% off. Och i varje mataffär finns nu ett pocketställ.

Samhället stöttar definitivt inte oss bokberoende. Istället eldas vårt beroende på hela tiden. I september ska hela bokbranschen försöka få oss på fall. De kallar det Bokmässa.

Nu ska jag lägga mig och läsa lite. Först måste jag bara skriva om en utläst bok, läsa ett gäng bokbloggar, kolla några recensionsdatum, klicka runt på förlagssidorna, reservera några biblioteksböcker, men  sedan jag definitivt lägga mig och läsa lite i en av de fyra böcker jag håller på med just nu.

Skulle vi starta Anonyma Bokoholics tror ni, eller räcker det med en bokbloggarträff på Bokmässan eller så? Vi vill ju faktiskt inte bli av med vårt beroende. Eller? Kanske räcker det att ibland få träffa andra som tipsar om böcker i var och varannan mening och har svårt att göra skillnad på litterära vänner och vanliga vänner?

Jag är på mässan på torsdagen och en dag till. Ska vi ses? En träff på torsdagen vid 16.00 i bokbloggarhörnan som tydligen ska vara vid Natur och Kulturs monter är bestämd redan. Läs mer här

Läs också:

5 comments

  • Haha! Jo, men så där är det ju. Sällar mig till skaran. Om jag ska till Bokmässan eller inte har jag inte riktigt bestämt än. Ekonomin säger ifrån, men jag hyser fortfarande ett litet hopp att jag kanske, kanske kan ta mig dit. Men du… 90 olästa böcker… Jag räknade mina för ett tag sedan och då hade jag 250!!! Vågar inte räkna dem nu. För trots att jag har köpstopp så är jag inte säker på att antalet har minskat. Jag moochar ju en hel del.

  • 90 olästa klassas endast som barnsjukdom, jag har mer än det dubbla och har inte alls, absolut inte alls, infört köpstopp 😀 Det ska bli kul att träffa dig i sept.

  • jag skulle nog kunna klassas som pocketoholic. älskar pocketböcker för de är så smidiga och snyggt i bokhyllan blir det också med lika stora böcker!

  • Det är så underbart att höra att mina 90 böcker är en piss i havet! That’s what friends are for får en helt ny mening.

    Förra året kändes det för nervöst att träffa någon bloggare IRL, men i år känns det bara superkul!

  • Ja vi är riktigt sjuka personer. Jag vet. Fast det är klart, det här är en sjukdom jag gärna har kvar =)